23 september, 2024
Så jobbar sjukhuset med att bygga upp en krigsorganisation
Vecka 39 arrangeras Beredskapsveckan, i år med temat ”Sätt igång”. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset hålls under veckan lunchföreläsningar på samtliga tomter, där sjukhusets arbete med att bygga upp en krigsorganisation diskuteras.
Varje år arrangerar MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap) en beredskapsvecka. Uppmaningen att ordna aktiviteter inom ämnet riktas nationellt, till många typer av verksamheter. Årets tema är ”Sätt igång” och innebär en uppmaning att stärka sin egenberedskap innan en kris eller ett krig hotar.
På Sahlgrenska Universitetssjukhuset är arbetet med att bygga upp en krigsorganisation i full gång och leds av Enheten för beredskap och säkerhetsskydd. Krigsorganisation betyder i det här fallet hur sjukhuset organiserar sig vid höjd beredskap, och innebär att viktiga verksamheter behöver ställas om från fredstida inriktning, till höjd beredskap och uppgifter som har betydelse för totalförsvaret. Vid höjd beredskap skiftas verksamhetens fokus och nationella prioriteringar måste kunna göras.
Vad innebär detta mer konkret för Sahlgrenska Universitetssjukhuset?
– Sjukhuset har en plan för förändrad beredskapsnivå, det vill säga stabs-, förstärknings- och katastrofläge. De rutinerna är bra och övas kontinuerligt, förbättras och utvecklas, säger Ingela Wennman, strateg på Enheten för beredskap och säkerhetsskydd och den som leder arbetet med att ta fram en krigsorganisation för Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Det vi nu arbetar med är att ta fram är en handlingsplan för en krigssituation. På nationell nivå har bland andra MSB identifierat kritiska faktorer som personal, lokaler och utrustning. Nu gör vi läxan för Sahlgrenska.
Ingela Wennman betonar att arbetet nyligen har påbörjats och kommer att pågå under lång tid.
– Vi har bara börjat vända på stenarna och håller nu på att resurssätta med ansvariga för varje kritiskt område på sjukhuset. Västra Götalandsregionen har arbetat intensivt med detta och rapporten Sjukvårdens förmåga i krig är bas för arbetet.
Ämnet berör inte bara de verksamheter som man i första hand tänker på, som trauma, IVA eller kirurgi, utan även sådant som städning och transporter. Alla medarbetare behöver bidra och var och en är en viktig spelare för att hela systemet ska fungera, betonar Ingela Wennman.
– Organisationen behöver förbereda sig mentalt på att i en krigssituation sätts allt ordinarie arbete ur spel, då måste vi lämna de vårdprinciper vi normalt arbetar efter.
Alla som arbetar för Västra Götalandsregionen är ju dessutom krigsplacerade. Vad innebär det?
– Det innebär att alla med fast anställning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har fått brev hem om att vid händelse av krig inställa sig på sin ordinarie arbetsplats. Ett antal hundra medarbetare är redan krigsplacerade någon annanstans och gällande vissa av dem pågår förhandlingar mellan regionen och Pliktverket för att avgöra var de gör störst nytta för riket.
”Samarbetet är nyckeln till framgång”
Under Beredskapsveckan arrangeras lunchföreläsningar på varje sjukhustomt, med paneldiskussion om sjukhusets arbete med civilt försvar och hur en krigsorganisation påverkar medarbetarna. Panelen består av personer som arbetar centralt med frågorna på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, däribland Anders Edebo, chefläkare, Tobias Carlson, chef för Akututvecklingscentrum, Malin Liljevall, biträdande områdeschef område 1 och Peter Dahm, verksamhetschef för AnOpIVA Sahlgrenska.
– Den största utmaningen i en krigssituation tror jag skulle bli lokaler och utrustning, säger Peter Dahm. Kommer vi ha tillräcklig tillgång på läkemedel, utrustning, hela lokaler och sterilitet? En annan svår fråga är uthålligheten. Hur länge kan vi hålla på, en vecka, en månad, tre månader, ett år? Erfarenhetsmässigt vet vi att medarbetarna är otroligt lojala och ställer upp i vått och torrt, hur stor kris det än är.
För att operations- och IVA-verksamheten ska fungera i kris och krig gäller inte bara att de egna medarbetarna är förberedda, hela sjukhuset måste vara det, betonar han.
– Samarbetet är nyckeln till framgång, framförallt i kris och krig. Samarbetet har inga gränser, varken inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset eller Västra Götalandsregionen. Vi klarade oss igenom pandemin tack vare det.