20 februari, 2023
Rökning och alkohol påverkar reumatismen – träning hjälper
För patienter med reumatologisk sjukdom är vinsterna med goda levnadsvanor många och levnadsvanearbetet utgör en naturlig del av arbetet inom reumatologin. Det berättar Cecilia Överdahl, specialistläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
"Ibland kanske patienten kan gå från besöket med ett telefonnummer till rökavvänjningsstöd, ibland kanske man kan så ett frö till att börja tänka annorlunda", säger Cecilia Överdahl.
Hur arbetar ni med levnadsvanor gentemot era patienter?
– Levnadsvanearbetet är sedan länge en naturlig och viktig del i vår dagrehabilitering och i våra patientskolor. De senaste åren har nationella vårdförlopp för såväl tidig reumatoid artrit (ledgångsreumatism) som etablerad ledgångsreumatism införts och i dessa har framför allt våra sjuksköterskor definierade uppgifter som gäller levnadsvanor vid återkommande tidpunkter i förloppen.
På vilket sätt påverkar levnadsvanor en person med reumatisk sjukdom?
– Omfattande internationell och nationell forskning visar lägre aktivitet i den reumatiska sjukdomen för patienter som inte röker, har BMI under 30 och som tränar regelbundet. För den enskilde patienten på våra mottagningar får vi dagligen bevis på hur till exempel goda träningsvanor ökar rörlighet och allmänt välbefinnande. När det gäller rökning vet vi att det ökar risken att insjukna i ledgångsreumatism för personer som har genetisk sårbarhet att utveckla sjukdomen. Patienter med reumatisk sjukdom får ofta läkemedel som påverkar levern och ett stort alkoholintag i kombination med det kan därför skada levern. Alkohol kan också leda till ökad infektionsbenägenhet.
Inom reumatologi arbetar man enligt en specifik modell kring levnadsvanearbetet, vad handlar den om?
– Modellen kallas LiR – Levnadsvanearbete inom Reumatologi – och utvecklades av bland andra Ann-Marie Calander, överläkare inom Reumatologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den utvecklades för att underlätta arbetet kring ohälsosamma levnadsvanor inom reumatologi och är ett handfast stöd för medarbetare. LiR-modellen bygger på tre delar: ett gemensamt utbildningsmaterial, en kompetenskarta och en levnadsvaneansvarig person som ansvarar för att utbilda vidare inom sin avdelning.
Vad får ni för respons när ni tar upp frågor om levnadsvanor?
– De allra flesta är positiva när man pratar om det kopplat till effekterna av reumatisk sjukdom. Men det gäller att möta patienten där den är. Ibland kanske patienten kan gå från besöket med ett telefonnummer till rökavvänjningsstöd, ibland kanske man kan så ett frö till att börja tänka annorlunda. Det beror helt på var patienten befinner sig i ”förändringshjulet”.
Vad ser ni för utmaningar med levnadsvanearbetet?
– Att göra levnadsvanefrågorna till en naturlig del av vården kan vara en utmaning i en tidspressad vardag. Det nationella vårdförloppet för reumatoid artrit, där frågor om levnadsvanor utgör en stor del, är fortfarande ganska nytt för oss och där gäller det att hitta ett arbetssätt som är smidigt och inte tar resurser från det arbete som är ens huvuduppdrag.