28 oktober, 2022

Pacemaker för diafragman ger svårt ryggmärgsskadade andningen åter

Som första sjukhus i landet inför nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset behandlingen diafragmapacing. Genom ett enkelt kirurgiskt ingrepp och en sorts pacemaker för diafragman kan svårt ryggmärgsskadade patienter få andningen tillbaka – något som tidigare krävde en mycket stor och kostsam operation.

Kirurgerna Erik Westin och Raymond Onders genomförde på torsdagen den andra diafragmapacing-operationen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Fotograf/Källa: Paul Björkman

I veckan genomfördes för andra gången en så kallad diafragmapacing på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Metoden är helt ny i Sverige och inget annat sjukhus har ännu infört metoden i klinisk praktik. Den nya metoden har kunnat genomföras tack vare ett nystartat samarbete mellan traumakirurger och rehabiliteringsläkare inom neurosjukvården, och kommer så småningom erbjudas till fler patienter. 

Det rör sig om personer, cirka tio per år, med förvärvad mycket hög ryggmärgsskada, ofta till följd av ett trauma. Dessa patienter klarar inte att andas själva och är förlamade i både armar och ben. Många har även nedsatt funktion i andra delar av det autonoma nervsystemet – som hjärta, blåsa och tarmar.

– Mellan halskota 2 och 4 har frenikusnerven, som styr diafragman, sitt ursprung. Om man får en skada där, till exempel efter ett trauma, kan andningsreflexen slås ut vilket gör att man behöver ständig andningshjälp av respirator, förklarar specialistläkare Charlotta Josefson, verksam inom neurosjukvården, rehabiliteringsmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Respiratorn som patienterna får med sig hem är förhållandevis liten och smidig, men den kräver en tracheostomi, alltså en kanyl på halsen.

Mycket enklare metod

Det enda alternativet till ständig andningshjälp har tidigare varit ett omfattande ingrepp där man stimulerar frenikusnerven direkt. Detta kräver att man öppnar bröstkorgen och dissekerar fram nerven, som löper genom hjärtsäcken och upp mellan nackkotorna. Det är en stor och kostsam operation.

Den nya metoden är i stället en titthålsoperation i buken där man fäster fyra elektroder på själva diafragman. Dessa kopplas upp mot en liten dosa, ungefär som en pacemaker. Stimuleringen av diafragman sker stegvis under en längre tid. Målet är att patienten ska klara sig utan andningshjälp hela, eller stora delar av, dygnet.

– En del kan ha behov av andningshjälp under natten till exempel, men att slippa slangar och ventilator under åtminstone delar av dygnet ger en klart förhöjd livskvalitet åt patienterna, säger Charlotta Josefson.

Amerikansk kirurg lär ut tekniken

Erik Öberg Westin, specialistläkare i kirurgi, är den på Sahlgrenska Universitetssjukhuset som utför operationerna, än så länge tillsammans med den amerikanske läkaren Raymond Onders, som har utvecklat metoden och har gjort flest ingrepp av denna typ i världen.

– Det är spännande att få vara med och införa en helt ny metod i Sverige, säger Erik Westin.

Charlotta Josefson är verksam vid ryggmärgsskadeavdelningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset där dessa patienter vårdas och rehabiliteras före och efter ingreppet. Här sker också inställningar och anpassningar för stimulatorn. En viktig förutsättning för ingreppet är att själva nerven är intakt under själva skadan, men även med detta beaktat kommer fler patienter kommer kunna få hjälp av den nya metoden, än den gamla.

– Det är jätteroligt att kunna erbjuda patienterna detta, och att fler kan komma i fråga för behandling. Det är både kostnadseffektivt och skapar värde för våra patienter, säger Charlotta Josefson.

Ryggmärgsskador är nationell högspecialiserad vård

Hösten 2021 fick Västra Götalandsregionen, som en av fyra regioner, med Sahlgrenska Universitetssjukhuset som utförare, tillstånd att bedriva Nationell högspecialiserad vård (NHV) för primär rehabilitering och förvärvad traumatisk och icke-traumatisk ryggmärgsskada. SU tilldelades också, tillsammans med Stockholm, även ansvar för undergrupperna Barn och ungdomar med förvärvad ryggmärgsskada samt Funktionellt mycket höga skador (C0-C4) med förväntat kvarstående behov av andningsstöd/ventilator. Dessa tillstånd träder i kraft 1 april 2023.

Text: Maja Larsson
Publicerad: 28 oktober 2022 10:34
Uppdaterad: 14 april 2023 10:48
Kategori: Nationell högspecialiserad vård

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.