16 december, 2024
Nytt IT-stöd i ambulanssjukvården – direktkommunikation mellan alla aktörer
Under 2025 inför ambulanssjukvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset IT-stödet SAMSA vid vårdöverlämningar. Systemet har potential att skapa smidigare vårdövergångar och stärka patientens trygghet i hemmet genom effektivare och mer samordnad kommunikation.
"Den stora fördelen är att alla aktörer får samma information", säger Peter Wernersson, sjuksköterska vid närsjukvårdsteamet Östra.
SAMSA är ett IT-system som förbättrar kommunikationen mellan sjukhus, primärvård och kommuner i Västra Götalandsregionen. Det fungerar som en viktig länk mellan vårdaktörerna med målet att underlätta vårdövergångar, så som övergång från sjukhusvård till hemsjukvård, och skapa en tryggare och smidigare upplevelse för patienterna.
Under året har ett pilotprojekt genomförts på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, där ambulanssjukvården har testat SAMSA i praktiken. Målet var att undersöka hur systemet kunde användas av ambulanssjukvårdens personal vid patientomhändertagande. Projektet visade positiva resultat, och från årsskiftet 2025 kommer SAMSA att införas inom ambulanssjukvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Peter Wernersson, sjuksköterska vid närsjukvårdsteamet Östra, deltog i pilotprojektet och har positiva erfarenheter.
– Den stora fördelen är att alla aktörer får samma information. Sjukhus, vårdcentraler och kommuner kan kommunicera direkt i samma ärende. Tidigare har vi ringt för att lämna information, men det är ibland svårt att nå fram. Nu slipper vi det problemet, förklarar Peter Wernersson.
Effektivt informationsflöde och tryggare patienter
SAMSA kan användas i olika situationer, beroende på hur patientens behov ser ut. Om ambulanspersonalen till exempel upptäcker att något inte fungerar i hemmet som behöver flaggas för, oavsett om patienten följer med till sjukhus eller stannar kvar hemma, kan de via SAMSA informera vårdcentral eller kommun så att de kan agera på informationen.
– Det är en vinst för patienterna, särskilt om patienten är kvar hemma. Många berättar att de själva har försökt kontakta vårdcentralen utan framgång, men med SAMSA kan vi skicka informationen direkt, säger Peter Wernersson.
Att systemet bidrar till att öka patienternas trygghet hemma är ytterligare en fördel. Om ambulanspersonalen informerar patienten om att de kommer att kontaktas, skapas en känsla av att deras situation följs upp och omhändertas.
Enklare kommunikation med vårdcentraler och kommuner
Vårdcentraler och kommuner får möjlighet att ta del av ambulanspersonalens bedömningar och observationer, information som annars kanske inte hade kommit fram, vilket ger en bättre helhetsbild av patientens situation.
– Vi blir deras ögon på plats, och kan flagga för problem vi upptäckt, så att vårdcentral eller kommun kan agera, säger Peter Wernersson.
För ambulanspersonalen kommer IT-systemet också innebära en avlastning då de slipper ringa runt och försöka få tag i rätt personer. Niclas Packendorff, verksamhetsutvecklare och ambulanssjuksköterska, menar att SAMSA är ett användbart verktyg för att skapa trygghet för patienterna.
– Att kunna säga till en patient att vi kommer meddela vårdcentralen om situationen bidrar till en ökad trygghet, förklarar Niclas Packendorff.
Utmaningar och framtida utveckling
Trots de många fördelarna finns det också utmaningar med införandet. Niklas Packendorff påpekar att en fallgrop kan vara den ökade dokumentationsbördan och ännu ett system att hantera. Innan SAMSA tas i bruk fullt ut, kommer det därför att krävas ett arbete med att definiera vilka patienter som systemet ska användas för och hur kommunikationen mellan vårdgivarna ska se ut.
– Vi måste klargöra vad som är rimligt för både vår personal och för mottagande parter, och det är något vi kommer behöva justera kontinuerligt, säger Niclas Packendorff.
I den praktiska tillämpningen av SAMSA kommer ambulanspersonalen kunna skriva journalanteckningar direkt i systemet eller använda sig av taligenkänning. Taligenkänning (TIK) och dikteringsfunktioner underlättar och snabbar upp arbetet, enligt Niclas Packendorff.
– Taligenkänning gör att vi kan diktera journalen snabbt och enkelt. Det ger också en mer dynamisk text, med fler nyanser och detaljer som kan vara avgörande för vårdbeslut, säger han.