14 mars, 2022
Ny metod för behandling av blodpropp i lungan
Sahlgrenska Universitetssjukhuset har som första sjukhus i Sverige använt en ny metod för behandling av lungemboli. ”Nu kan vi behandla patienter som annars inte hade överlevt”, säger Truls Råmunddal, överläkare på Kardiologen.
Charlotte Sandström, överläkare buk- och kärlradiologi på Radiologen och Truls Råmunddal, överläkare på Kardiologen, som är utbildade i den nya tekniken. Bild: Ines Sebalj.
Blodpropp i lungan (lungemboli) kan vara ett livshotande tillstånd och är den tredje vanligaste kardiovaskulära dödsorsaken efter hjärtinfarkt och stroke. Lungemboli orsakar varje år cirka 1000 dödsfall i Sverige. Mörkertalet är stort då många patienter avlider på grund av lungemboli innan diagnosen hinner ställas. Vanlig behandling vid livshotande lungemboli är propplösande läkemedel (trombolys), men det är inte alla som tål den behandlingen på grund av blödningsrisk. Särskilt utsatta är patienter som är nyopererade, går på blodförtunnande läkemedel eller har en ökad risk för blödningar i hjärna och mage.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset har nu som första sjukhus i Sverige använt en ny metod vid lungemboli, så kallad aspirationstrombektomi. Den kan vara ett alternativ för patienter som drabbas av stora blodproppar med påverkan på blodtryck och hjärtfunktion och där riskerna med propplösande behandling är för stora. Behandlingen innebär att man med ett minimalinvasivt ingrepp avlägsnar blodproppar med hjälp av en slang som förs upp via ett blodkärl i ljumsken. Sedan december har fem patienter behandlats med den nya metoden.
– Med den här tekniken kan vi behandla en grupp med dålig prognos och som kanske inte annars hade överlevt. Ofta handlar det om patienter som kommer in till kardiologen med akut hjärtstopp. De här individerna är så sjuka att de inte tål andra läkemedel eller överlever en akut öppen operation. Det känns därför fantastiskt att vi nu kan hjälpa dessa patienter, säger Truls Råmunddal, överläkare på Kardiologen som fick metoden presenterad för sig på ett vetenskapligt möte för några år sedan.
Första ingreppet skedde i december
På Sahlgrenska Universitetssjukhuset är det Truls Råmunddal och Charlotte Sandström, överläkare buk- och kärlradiologi på Radiologen som är utbildade i den nya tekniken. Det första ingreppet gjordes i början av december.
– Jag hade hört talas om den här metoden och när vi fick in en patient akut på intervention radiologi kontaktade jag kardiologen som hade en kateter tillgänglig. Vi gjorde ett försök att suga ut blodpropparna som lyckades, säger Charlotte Sandström.
– Tekniken har vi använt oss av innan, men vi har inte haft tillräckligt bra produkter. Med den här tjockare slangen som katetern har blir det ett bra sug som gör det lättare att få ut stora proppar, fortsätter hon.
Patienten vaken hela tiden
Genom metoden kan man undvika stor, öppen kirurgi och patienten återhämtar sig snabbare. Ingreppet tar ungefär en timme, patienten kan vara vaken hela tiden och resultatet märks direkt. Hur många patienter som framöver kan bli aktuella för behandlingen är ännu inte klarlagt. Ett flertal internationella studier pågår där man tittar på långtidseffekter och för vilka patienter metoden kan lämpa sig.
– Forskningen hittills visar att trombektomi vid lungemboli är en snabb, effektiv och säker behandling med låga risker för patienten jämfört med öppen kirurgi och trombolys. Men mer studier behövs för att visa om detta kan blir en ny standardbehandling för högriskpatienter. Det pågår också studier i USA och Europa om att även behandla stabila patienter med den här metoden, säger Truls Råmunddal.
På sjukhuset har man upprättat en bedömningsgrupp med representanter från olika specialister och verksamheter som samverkar kring högriskpatienter om vilken behandling som lämpar sig bäst i varje enskilt fall. Gruppen består av intensivvårdsläkare, thoraxkirurger, interventionister, internmedicinare och koagulationsmedicinare. Teamarbetet är viktigt. Alla interventioner utförs på Bild- och interventionscentrum, som är utrustad med all den teknik och bilddiagnostik samt också den avancerade övervakningsresurs som krävs. I regionen finns också en vårdplan för hur man ska hantera dessa högriskpatienter.
– Genom att samla våra professioner bidrar alla med sina olika kunskaper till varje patient. Det ska vi fortsätta med. Vi ska nu också sprida kunskap i regionen om att den här metoden finns, säger Charlotte Sandström.
– Vi behöver också lära ut ingreppet till fler kollegor så att vi kan säkra tillgången till metoden framöver, säger Truls Råmunddal.
Fakta: Lungemboli
Blod som har stelnat kan bilda en så kallad blodpropp. Blodproppar i benet eller andra delar av kroppen kan ibland följa med blodet till lungan. Där kan blodproppen fastna och hindra blodflödet. Blodproppar i lungorna kan i enstaka fall vara livshotande och måste därför alltid behandlas så fort som möjligt. Symtomen kan variera från andfåddhet, svimningar till akut hjärtstopp.
För de allra flesta drabbade räcker det med att behandlas med blodförtunnade läkemedel som löser upp propparna. Större blodproppar kan däremot leda till livshotande belastning på hjärtat med sjunkande blodtryck som följd. Då används ofta trombolys, det vill säga propplösande läkemedel som sprutas in direkt i blodet.
En av tio på trombolys drabbas av allvarliga och svårstoppade blödningar. För dessa så kallade högriskpatienter som inte är aktuella för standardbehandling rekommenderas i stället mekanisk upplösning av propparna som ett alternativ till öppen operation. Det är en behandling som finns i dag men som inte fungerar optimalt vid stora blodproppar och där patienten har påverkan på blodtryck och hjärtfunktion.