15 december, 2025
Ny metod behandlar godartad tumör i bukspottkörteln – utan operation
För första gången i Sverige har en ny metod använts mot en insulinproducerande tumör i bukspottkörteln. Behandlingen, som skett på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, är skonsam för patienten och mindre resurskrävande än en operation.
Riadh Sadik, överläkare i gastroenterologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, är en av dem som ligger bakom den nya behandlingsmetoden av tumörer av typen insulinom. Bilden är ett montage.
Metoden innebär att tumören hettas upp, krymper och slutar producera insulin.
– Vi går in med en nål i tumören som värms upp, på så sätt bränns den bort och överproduktionen av insulin slutar. Tumörcellerna dör och insulinproduktionen upphör. Det här tar en halvtimme i stället för en mer omfattande operation, säger Riadh Sadik, överläkare i gastroenterologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Vanligtvis behövs stor operation
Den kallas insulinom, en tumör i bukspottkörteln som producerar insulin. Patienter med tumören får ofta lågt blodsocker som kan leda till svettningar, svimningskänsla och svimning. Vanligtvis behöver dessa tumörer opereras bort, vilket kan ge en kraftig påverkan på patienten.
– Eftersom bukspottkörteln ligger nära flera andra organ är det en stor operation, där man ibland behöver ta bort delar av magsäcken och tolvfingertarmen, säger Riadh Sadik.
Han och hans kolleger har nu provat att behandla patienter med den här typen av tumör i bukspottkörteln (pankreas) med den nya metoden. Den har tidigare använts i bland annat Frankrike och Norge, men det här är första gången den används i Sverige.
Hittills har tre patienter behandlats vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Den första, en flicka i 15-årsåldern, behandlade vi i mars i år, och den senaste var förra månaden. Alla tre patienterna mår bra.
Första patienten berättar
För den första patienten har det nu hunnit gå några månader sedan behandlingen av tumören, och hon mår i dag bra.
Hon berättar att hon var 14 år när hon ”började känna sig konstig”. De första tecknen kom en vanlig dag i skolan.
– Verkligheten var inte verkligheten. Det var en ”off”-känsla, säger hon.
– Sedan började den där känslan komma oftare, och så fick jag ett första krampanfall. Jag kommer inte ihåg så mycket av det, jag minns bara att jag vaknade på morgonen och sedan att ambulansen var där och att jag behövde åka med till sjukhuset.
I vården togs prover och hon fick prova olika mediciner, bland annat mot epilepsi.
– Den medicinen hjälpte lite mot anfallen. Men framför allt hade jag minnesluckor och jag kunde vara förvirrad. Mamma kunde säga ”ta på skorna” men jag hörde ”gå runt i cirklar”.
Så småningom visade det sig att hennes blodsockernivå var ovanligt låg, och på Östra sjukhuset upptäcktes att patienten hade ett insulinom.
Hon hade nu hunnit bli väldigt sjuk. Men istället för en omfattande operation blev hon erbjuden att testa den nya behandlingen.
Kunde åka hem efter en dag
Familjen tackade ja och i mars i år blev hon den första i Sverige att behandlas med metoden. Hon säger att det knappt kändes.
– Jag slapp operation, vilket var jätteskönt, och jag har inte heller något stort ärr som jag hade haft annars, säger hon och fortsätter:
– Jag har inte heller behövt ha någon slang eller påse på magen för att samla upp vätska från bukspottkörteln. Plus att jag slapp vara på sjukhuset så länge. Jag kunde åka hem efter en dag.
Ungefär 40 personer i Sverige drabbas varje år av insulinom, och skulle kunna ha nytta av det nya tillvägagångssättet. Metoden kan även komma att testas på andra områden, som godartade tumörer i binjure.
– Det är viktigt att betona att den här metoden inte ersätter kirurgi. Den är ett komplement som kan användas på vissa typer av godartade tumörer och på vissa patienter. Vi har ett tätt samarbete med kirurgerna och väljer det som är bäst för patienten. Dessutom behöver alla nya metoder utvärderas över en längre tid, säger Riadh Sadik.
Insulinom
Symptom kan bland annat vara svettningar, dubbelseende, förvirring och ibland svimning.
På Sahlgrenska Universitetssjukhuset ingår Anna-Karin Elf, Per Hedenström, Penelope Trimpou, Oskar Ragnarsson och Riadh Sadik i gruppen som har infört den nya behandlingen.
Så här går metoden till
Metoden kallas EUS-radiofrekvensablation (EUS-RFA).
Patienten är sövd och man går in via munnen till magsäcken med ett endoskopiskt ultraljud. Med hjälp av det hittas tumören, och därefter för man in en nål i den som avger värme. Olika delar av tumören behandlas tills man ser att blodflödet i tumören upphör. Det är tecken på att tumören påverkas, vilket gör att den inte längre producerar insulin.