21 oktober, 2021

Nu avvecklas Pandemigruppen

Efter ett år av flera sammanträden i veckan lägger nu sjukhusets pandemigrupp ned. I dag, torsdag, hölls det sista mötet.

Delar av den pandemigruppen som torsdag 21 oktober sammanträdde för sista gången. Från vänster: Anna Nilsdotter, verksamhetschef Ortopedi, Olaf Gräbel, verksamhetschef Anestesi Operation IVA, Malin Ragnmark Ek, verksamhetschef kirurgi Östra, Ellinor Linde, enhetschef Klinisk kemi, Lars Rydhede, biträdande sjukhusdirektör, Tobias Carlson, akutläkare och samordnare för pandemigruppen och Richard Zätterman, verksamhetschef Thorax.

Läkaren Tobias Carlson är i vanliga fall chef för Akututvecklingscentrum, men det arbetet har fått stå tillbaka i nästan två år nu. När de första patienterna med covid-19 började komma till Sahlgrenska Universitetssjukhuset ingick han i den grupp som förberedde inför anstormningen. När sjukhuset gick upp i stabsläge den 17 mars 2020 blev han del av den gemensamma sjukvårdsledningen, GSSL. Hans första uppdrag där var att säkra sjukhusets entréer för att stänga ute smittan.

– Vi låste entréerna, satte ut entrévärdar, införde besöksförbud och satte upp containrar vid akutmottagningarna för att kunna göra triage (medicinsk prioritering av inkommande patienter) utomhus. Det var väldigt intensiva veckor, men vi fick verkligen saker att hända och det dröjde många månader innan smittan tog sig in på ”rena” avdelningar, säger Tobias Carlson.

Det var inte första gången Tobias Carlson ingick i en särskild sjukvårdsledning. Men till skillnad från tidigare tillfällen blev det ganska snart uppenbart att den vanliga GSSL-organisationen inte riktigt räckte till för en pandemi.

– Det krävdes en extraordinär samordning över alla sjukhustomter. GSSL införde särskilda funktioner för bland annat slutenvård, IVA, operation och infektion, var och en med roterande bemanning. Jag själv ingick i rotationen för slutenvårdsresurs, där vi framför allt såg till att säkra slutenvårdsplatser inom både covid- och ickecovidvård, säger Tobias Carlson.

Mer logisk organisation

Det speciella med GSSL är att den organisationen rundar sjukhusets vanliga linjeorganisation: det är till exempel inte sjukhusdirektören som är ytterst ansvarig för arbetet i GSSL, utan chefen för GSSL. Efter tre månader i stabsläge, den 4 juni 2020, valde sjukhusledningen att gå ur stabsläget och i stället inrätta en särskild pandemigrupp som rapporterade till sjukhusledningen. Funktionerna, eller resurserna som de också kallades, behölls.

– Det blev en mer uthållig organisation, och mer logisk, säger chefläkaren Thomas Brezicka som även han varit engagerad i pandemiarbetet sedan långt innan första patienten lades in. Han utvecklar:

– En pandemigrupp har inte samma mandat att fatta beslut som en GSSL, och när vi var några månader in i pandemin behövde nästan inga beslut tas på stående fot längre. Pandemigruppens ordförande kunde be till exempel IVA-resurs ta fram ett beslutsunderlag som gruppen eller sjukhusledningen kunde fatta beslut om vid ett senare tillfälle. Det ledde till kloka, genomtänkta beslut.

Thomas Brezickas uppdrag i pandemigruppen har varit tudelat: att bemanna chefläkarfunktionen, men också att ansvara för prognoser och scenarion tillsammans med sjukhusets logistiker.

– Det var verkligen en utmanande uppgift, särskilt i början när det fanns väldigt lite data att gå på. Det scenario jag kanske minns bäst är det vi levererade innan Valborgshelgen 2020, när vi var riktigt oroliga för en ökad smittspridning. Det fick stort genomslag i media och kanske bidrog det till att antalet inlagda faktiskt minskade under sommaren, säger han.

Möten alla veckans dagar

Hela sommaren 2020 höll både pandemigruppen och sjukhusledningen regelbundna möten. Covid-vården kunde tillfälligt skalas ned eftersom antalet patienter minskade. Men till hösten kom andra vågen. Antalet patienter sköt i höjden igen och pandemigruppen började ha dagliga möten. Emma Lukic, sektionschef på Östra sjukhusets akutmottagning, bemannade Slutenvårdsresurs i pandemigruppen.

– Det har varit ett suveränt sätt att jobba på. I början kunde vi ta extremt snabba beslut, som att styra om ambulansflöden efter var det fanns lediga platser. Senare kunde vi ha väldigt bra diskussioner inom slutenvårdsgruppen och komma med bra underlag till pandemigruppen. Jag känner att vi tog ansvar för sjukhuset gemensamt, med representanter för alla sjukhustomter. Såhär i efterhand minns jag det till och med som lite mysigt att koppla upp sig för möte på nyårsafton, säger hon.

Anna-Karin Juwél Egeland, till vardags biträdande områdeschef för Område 5, har under hela pandemin ansvarat för IVA-bemanning. Även hon har starka minnen från nyårshelgen 2020-2021.

– Vi öppnade åtta IVA-platser i princip över en natt. Det var ingen som sa ”det är nyårsafton, vi kan inte” – alla bara körde, och vi lyckades öppna åtta platser, fullt utrustade med personal, teknisk utrustning, IT-system och allt annat. Det är en enorm bedrift och jag är än i dag djupt imponerad av alla som ställde upp och löste det, säger hon.

Arbetet i pandemigruppen handlade om att samordna och styra sjukhusets resurser dit de behövdes mest – men också om att skapa en gemensam lägesbild. Anders Goliger, kommunikationsdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, berättar att öppenhet var ett ledord för kommunikationen från dag ett.

– Både i GSSL och pandemigruppen har funktion Kommunikation ansvarat för att göra snabbprotokoll, som sedan legat till grund för ett nyhetsbrev som vi kallar Chefsbrevet. Brevet har innehållit allt från nya rutiner och lägesrapporter till personliga berättelser, och det har skickats till sjukhusets alla chefer, till de fackliga organisationerna och till sjukhusstyrelsen. Det har också publicerats på intranätet. I perioder har det skickats alla dagar i veckan, säger han.

Öppenheten har också inneburit att sjukhuset har eftersträvat transparens gentemot medier.

– Tre timmar efter att första patienten med covid-19 lades in anordnade vi en stor presskonferens på Östra sjukhuset. Vi har aldrig tidigare upplevt ett lika högt tryck från medierna som under pandemin, och många medarbetare, inte bara medlemmar i pandemigruppen, har bidragit till att ge allmänheten en sann och relevant bild av sjukhusets arbete.

”Stort sug att komma igång med vardagen”

Under våren 2021 glesades mötena ut. De gick från att hållas varje dag, till varje vardag, till tre gånger i veckan och sedan två. I dag, torsdag 21 oktober, hölls pandemigruppens allra sista möte. Totalt har gruppen haft över 300 möten.

– Det känns skönt, tycker Tobias Carlson, som för några månader sedan ersatte den förre områdeschefen Per Albertsson som samordnare för pandemigruppen.

– Det kommer inte kännas tomt. Arbetet i pandemigruppen har tagit enormt mycket tid och energi. Nu känns det skönt att stänga den dörren, kanske inte helt men nästan, och i stället ta tag i alla viktiga frågor som dyker upp i pandemins kölvatten.

Likadant resonerar Anna-Karin Juwél Egeland:

– Det känns roligt att vara tillbaka på mitt vanliga jobb. Jag ser hur trötta alla är, jag vet hur mycket övertid alla medarbetare har samlat på sig, men märker också att det finns ett stort sug efter att komma igång med vardagen.

Arbetssättet följer med in i framtiden

Att gruppen avvecklas betyder inte att pandemin är över, eller att den sjukhusgemensamma koordineringen av operativa resurser för operation, slutenvård och intensivvård avslutas. Arbetet kommer att fortsätta i en ny gruppering med namnet Funktionsgrupp operativ styrning. Bakgrunden är att arbetssättet att koppla samman sjukhusets resurser och förbättra samarbetet över hela sjukhuset har visat sig vara mycket framgångsrikt, och något som sjukhusledningen vill fortsätta med även under mer normala omständigheter. Den nya gruppen ska ansvara för styrning på dag- och veckobasis och optimera vårdproduktion av sjukhusets samlade resurs genom fördelning och utjämning samt, vid resursbrist, prioritering. I gruppen ingår de sjukhusövergripande resursfunktionerna från pandemigruppen och en samordnare. Funktionsgrupp operativ styrning har sitt första möte 25 oktober och ska inledningsvis sammanträda två gånger i veckan.

– Jag är glad att ett fint arbetssätt får fortsätta, säger Emma Lukic. Jag märker redan nu att jag ser på hela sjukhuset på ett nytt sätt. Nu när barnsjukhuset sliter hårt med RS-viruset är vi många som känner ”hur kan vi hjälpa barnsjukhuset” snarare än att, som förr, känna ”oj, vad jobbigt de har det”. Pandemin har visat att det finns fler sätt att styra, hjälpas åt och göra det bästa för både patienterna och för verksamheten.

Pandemin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

  • Total 903 covid-sjuka patienter har vårdats på IVA
  • Totalt 5387 covid-sjuka patienter vårdas eller har vårdats på SU
  • 604 avlidna
  • Vanligaste åldern är 74
  • 12,1 dagar på sjukhuset i genomsnitt
  • Mest antal patienter totalt var 5 jan 2021, 255 covid-sjuka patienter (varav 44 på IVA).
  • Mest antal patienter på IVA var 6 maj 2020, 52 covid-sjuka patienter på IVA

Text: Maja Larsson
Publicerad: 21 oktober 2021 13:55
Uppdaterad: 01 november 2021 12:49
Kategori: Nyhet

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Samltiga fält är obligatoriska.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.