8 oktober, 2020

Nobelpriset i kemi: Här används gensaxen varje dag

Årets Nobelpris i kemi går till forskarna Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna för deras upptäckt av den så kallade gensaxen. På Sahlgrenska akademin finns forskare som använder gensaxen i stort sett varje dag.

Ruth Palmer, professor i molekylär cellbiologi, leder en forskargrupp vid Göteborgs universitet, som i stort sett varje dag använder gensaxen i forskningen om barncancerformen neuroblastom. Bild: Johan Wingborg

Gensaxen, med det vetenskapliga namnet CRISPR/Cas9, har sitt ursprung i studier av en ovanlig DNA-sekvens i bakterier utan någon uppenbar tillämpning.

− Men de två kvinnor som får priset idag tog den grundforskningen vidare och utvecklade den till ett viktigt verktyg som idag används i de flesta molekylärbiologiska laboratorier, säger Anne Farewell.

Med hjälp av gensaxen kan forskare med hög precision förändra arvsmassan i ett stort antal celler och organismer, i allt från bakterier till mänskliga celler.

− Före gensaxen fanns det tekniker för att göra detta, men de tenderade att vara specifika för vissa typer av celler, var tidskrävande och riskerade att ge oönskade förändringar i arvsmassan, säger Anne Farewell.

Använder metoden dagligen

Ruth Palmer, professor i molekylär cellbiologi, var tidigare kollega med nobelpristagaren Emmanuelle Charpentier när hon var verksam i Umeå. Nu leder Ruth Palmer en forskargrupp vid Göteborgs universitet, som i stort sett varje dag använder CRISPR/Cas9 i forskningen om barncancerformen neuroblastom.

– Innan den nya metoden var det mycket jobbigare att göra genförändringar och det tog väldigt lång tid. Ett experiment kunde då ta flera år, nu kanske det tar några veckor eller några månader. Metoden är en game-changer för biologisk och medicinsk forskning eftersom den har öppnat helt nya möjligheter. Jag tycker att det är ett superbra pris, säger Ruth Palmer.

Betydelsen av grundläggande forskning

Hon menar att priset reflekterar betydelsen av basvetenskap, och hur grundläggande forskning kan leda till stora och viktiga upptäckter:

– Idag är det ofta den translationella forskningen, som fokuserar mer på att lösa frågeställningar som uppstått i kliniken, som förs fram. Men vi måste komma ihåg att den basvetenskapliga forskningen är en förutsättning för translationell forskning.

Och Ruth Palmer får medhåll av mikrobiologen Anne Farewell.

−Varje teknik som påskyndar forskningen indirekt kan leda till mycket snabbare framsteg i vår förståelse av biologi. Till exempel kan vi nu enkelt göra mutationer i modellorganismer för att förstå och hitta behandlingar för genetiska sjukdomar. Crispr-Cas9 undersöks också som ett möjligt verktyg i kampen mot antibiotikaresistenta bakterier.

Text: Thomas Melin och Elin Lindström

Texten publicerades ursprungligen i Akademiliv.

Text: Redaktionen SU
Publicerad: 08 oktober 2020 16:10
Uppdaterad: 08 oktober 2020 16:28
Kategori: Forskning

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Samltiga fält är obligatoriska.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.