12 mars, 2024
Minskad väntetid för svårt sjuka barn på barnakuten – forskningsprojekt ledde till förändrad prioritering
Akutmottagning barn på Drottning Silvias barnsjukhus är ensamma i Sverige om att bedriva forskning på akutflöden för barn. En ny forskningsstudie visar att ett egenutvecklat system för prioritering är patientsäkert och minskar väntetiden för de svårt sjukaste barnen.
Hannah Sjöstedt, specialistläkare och sektionschef på Akutmottagning barn Fotograf/Källa: Viktoria Fimmerstad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Till Akutmottagning barn söker cirka 60 000 barn vård per år. Ungefär hälften av dem hänvisas till vårdcentral eller hem, för att vårdbehovet inte är akut.
– Föräldrar i Göteborg ser oss ofta som sin primära vårdcentral, kanske för att vi alltid har öppet. Vårt akutuppdrag gör att alla under 16 år söker hit, och det är en guldgruva för forskning, säger Hannah Sjöstedt, specialistläkare och sektionschef på Akutmottagning barn.
Hon har just avslutat en vetenskaplig studie av det nya triagesystemet WEST-P (West Coast System for Triage – Paediatrica), som utvecklats på den egna avdelningen och nu är implementerat i hela Västra Götalandsregionen. Studien visar att det nya systemet är patientsäkert för barn som söker akutsjukvård.
”Föräldrar ska kunna vara trygga med att vi vet vilka barn som behöver vård snabbt”
Hannah Sjöstedt, specialistläkare och sektionschef på Akutmottagning barn.
Hur man prioriterar patienter på en akutmottagning kallas triage. Det är en snabb förstahandsbedömning som avgör väntetiden för patienterna. Sjukaste barnet ska få vård först. I det tidigare triagesystemet som är flitigt använt i Skandinavien, RETTS-p, blev många barn övertriagerade. Det vill säga, de prioriterades högt men var i själva verket inte i så akut behov av vård. För att undvika detta, och se till att de sjukaste verkligen får hjälp först, utvecklade man på Drottning Silvias barnsjukhus ett nytt system som både ger träffsäkrare triagering och 21 minuter kortare väntetid till läkare för de sjukaste barnen enligt en utvärdering.
– Eftersom vår barnakut är så välbesökt är det extra viktigt att vi har evidens för att vi prioriterar rätt. Föräldrar ska kunna vara trygga med att vi vet vilka barn som behöver vård snabbt. Vårt uppdrag är de akuta, livshotande tillstånden. De andra är primärvårdens uppdrag, säger Hannah Sjöstedt.
Skillnaderna mellan triagesystemen är bland annat att det gamla systemet baseras på diagnoser, som man sällan vet i triagen. Det nya systemet baseras på symptom, alltså barnets hälsotillstånd här och nu. En annan skillnad är att det gamla systemet ger hög prioritering för en avvikande vitalparameter, exempelvis blodtryck, medan det nya kräver att barnet ska vara mer påverkat på olika sätt för att få en hög prioritering. Flera regioner i Sverige samt Finland är nu intresserade av att införa det nya triagesystemet på sina sjukhus.