Medicinska kriterier styr hjärttransplantationer: ”Handlar om enskilda patienters behov”

Läkarna på Karolinska universitetssjukhuset har under de senaste dagarna framfört kritik mot det faktum att Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Skånes universitetssjukhus i Lund sedan tio år tillbaka är ensamma om att få utföra hjärttransplantationer, enligt det system som kallas nationell högspecialiserad vård.  Tillståndet beviljades under det dåvarande systemet med rikssjukvård. Rikssjukvårdsnämnden bedömde att Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Skånes universitetssjukhus i Lund har de förutsättningar som krävs för att bedriva och utveckla hjärttransplantation som rikssjukvård. Man bedömde också att dessa enheter har forskningsmässiga förutsättningar för att utveckla vården inom området. En kritik Stockholmsläkarna framför är att stockholmare får stå längre i kön än vad göteborgare och skåningar gör. En bild som inte stämmer, enligt en av landets ledande transplantationsexperter.

– Det är medicinska kriterier och yttre faktorer som avgör vem som kan transplanteras när. Var patienten bor har inte med saken att göra.

Det säger Niclas Kvarnström som är verksamhetschef för transplantation på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. För honom handlar transplantationspusslet om människors medicinska behov och tillgång till organ.

– Vi ser regelbundet över de kriterier som styr prioriteringarna av patienter som väntar på en transplantation. Målet är att göra det så rättvist som möjligt, utifrån medicinska underlag.

Han bekräftar att väntetider i sådana här komplicerade vårdkedjor kan variera mellan grupper i olika områden, men betonar att geografi inte är förklaring till varierande väntetider. I stället är det ofta många olika delförklaringar. En sådan som skulle kunna förklara varför hjärtpatienter från Stockholm fick vänta längre under en utvald period var att patienter i Stockholmsregionen oftare fick pumpar inopererade. Patienter med dagens moderna pumpar, som är behäftade med få komplikationer, mår ofta väl och behöver sällan transplanteras akut. Deras tid på väntelistan blir därför inte sällan längre än tiden för andra patienter. Patienter med en pump dör inte på väntelistan och med pump adderar man därför levnadsår.

– Väntetiderna för olika grupper skiftar hela tiden, säger Niclas Kvarnström.

Väntetider skiftar över tid

De siffror som nyligen har presenterats i media beskriver kön 2021, då väntetiden i Lund var längre än den i Göteborg. Vid de senaste genomgångarna har det svängt och just nu ligger medianväntetiden för en hjärttransplantation i Lund, dit de flesta stockholmare hänvisas, på samma nivå som i Göteborg.

– Det är så här det ser ut. Det skiftar. På samma sätt som det skiftar hur olika landsändar bidrar med eller får organ. Under 2020 hade Stockholm av olika skäl ett rekordår för donationer. Då gav de mer hjärtan än de fick. Under 2021 och i år har de haft färre donationer och har hittills fått fler än de gett.

– Men ärligt talat så förstår jag inte varför vi pratar geografi. Det handlar om enskilda människors medicinska behov. Det handlar om patienterna.

Patientens behov ligger också till grund för att Niclas Kvarnström inte ser att Sverige kan ha fler än två utförare av hjärttransplantationer.

– Det handlar om patientunderlaget för transplantation som styrs av antalet donatorer i Sverige. För att Sverige ska kunna upprätthålla den högsta internationella klass som vi i dag har på våra hjärttransplantationer så behöver teamen hos utförarna göra ett visst antal ingrepp över tid.

Socialstyrelsens bedömning är att det 60-tal hjärttransplantationer som görs i Sverige varje år ska fördelas på två utförare, för att upprätthålla kompetensen med nuvarande antal donatorer.

Ett annat argument som Stockholmsläkarna framför är att 30-dagarsöverlevnaden för hjärtoperationer vid Karolinska universitetssjukhuset är högst i landet, enligt Svenska Hjärtkirurgiregistret.

”Hjärttransplantationer är en väldigt specifik typ av vård”

Anders Jeppsson, som är professor i thoraxkirurgi och verksam som thoraxkirurg vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, vill nyansera den uppgiften. Han har själv varit registerhållare för kvalitetsregistret SWEDEHEART som Hjärtkirurgiregistret ingår i, och menar att datan i registret inte har den upplösningen att man kan jämföra olika centra och säga att ett är bättre än något annat.

– Framför allt är inte överlevnadsdata justerad för patienternas riskfaktorer. Överlevnadssiffror efter hjärtkirurgi beror väldigt mycket på vilka patienter man väljer att operera. Jag tycker att man ska avhålla sig från den typen av jämförelser. All hjärtkirurgi vi utför i Sverige är av hög kvalitet ur ett internationellt perspektiv, säger han.

Dessutom har ”vanliga” hjärtoperationer ganska lite att göra med hjärttransplantationer.

– Hjärttransplantationer är en väldigt specifik typ av vård, som innefattar mycket mer än kirurgi. Det handlar om selektion av patienter, immunosuppression, intensivvård och uppföljning med mera. Kirurgin är bara en del, det går inte att direkt jämföra den vården med annan typ av hjärtkirurgi, säger Anders Jeppsson.