17 april, 2023
Medicinska biblioteken – ett kunskapsstöd till vården
Visste du att det finns ett bibliotek på varje sjukhusområde som är tillgängligt för alla sjukhusets medarbetare, dygnet runt? Medicinska biblioteken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset är ett kunskapsstöd till vården på sjukhuset - i det kliniska arbetet men också i forskning, utbildning, utveckling och innovation.
"Jag tror att många har bilden av att det bara är forskare som använder våra tjänster, men vi har många fler än så som kommer hit". Det säger Malena Sjöstrand, enhetschef Medicinska biblioteken. Här med Emelie Mellbrand, bibliotekarie.
De medicinska biblioteken på Mölndals sjukhus, Sahlgrenska sjukhuset och Östra sjukhuset är öppna dygnet runt. På vardagar är de även bemannade med bibliotekarier som kan bland annat kan hjälpa till med litteratur, artikelbeställningar, handledning och informationssökning. Alla medarbetare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset kan nyttja bibliotekets tjänster.
– Jag tror att många har bilden av att det bara är forskare som använder våra tjänster, men vi har många fler än så som kommer hit. Biblioteken är öppna för alla som arbetar på sjukhuset och ingen fråga är för liten. Det kan vara att man behöver låna en bok för att man läser en kurs eller lära sig hur man hittar vetenskapliga tidskrifter på webben, säger Malena Sjöstrand, enhetschef för Medicinska biblioteken.
Förutom möjligheten att låna böcker har medarbetare tillgång till en mängd digitala tjänster, till exempel tidskrifter, e-böcker, databaser och kliniska kunskapsstöd. Detta är tillgängligt dygnet runt, och det går även att nå de digitala tjänsterna hemifrån genom att logga in.
Har en klinisk inriktning
Enligt Malena Sjöstrand är det viktigt att det finns ett bibliotek även på sjukhuset, och inte bara på universitetet.
– Det är främst våra forskare och kombinationsanställda som har tillgång till universitetsbiblioteken, men sjukhusets bibliotek är öppna för alla medarbetare. Man tänker kanske att vi tillhör universitetet, men det gör vi inte. En viktig skillnad är att vi har en klinisk inriktning på vårt material som universitetsbiblioteken saknar. Våra bibliotekarier har också en ganska unik specialistkompetens och kan hjälpa till med litteratursökning, handledning och undervisning, säger Malena Sjöstrand.
Medicinska bibliotekens stöd i informationssökning kan ske som handledning, där frågeställaren och bibliotekarien sitter tillsammans, eller som sökning på uppdrag. Syftet kan vara forskning, publicering av vetenskapliga artiklar, uppdatering av styrdokument eller direkt patientarbete. Emelie Mellbrand är bibliotekarie på Medicinska biblioteken och beskriver hur det kan gå till när hon blir kontaktad av någon som behöver använda bibliotekens tjänster.
– Ibland gör vi bibliotekarier själva sökningen, och då är det oftast en kontakt fram och tillbaka mellan bibliotekarien och den som beställt sökningen. Detta kan ibland hålla på i flera veckor. Men vi har också en del hel handledning och hjälper till med att formulera själva frågan och att definiera vilka synonymer och underbegrepp som ska ingå i sökningen.
Informationssökningen kan ibland bli lite som ett detektivarbete och enligt Emelie Mellbrand är en viktig uppgift att också hjälpa till med att definiera vad man faktiskt vill ska ingå i sökningen.
– Det finns så otroligt många vetenskapliga artiklar i databaserna, flera miljoner, så det är väldigt viktigt att verkligen definiera vad det är man vill veta. Och det är många som kanske inte räknat med det utan tänker sig att man gör en snabb sökning och sen får fram en färdig produkt.
Det är dock långt ifrån alla sökningar som blir så stora och Emelie Mellbrand poängterar att det givetvis också går bra att beställa en sökning för att få några enstaka artiklar.
En viktig del av forskningsprocessen på sjukhuset
Med det stora utbudet av bland annat vetenskapliga databaser och den specifika kompetens inom informationssökning är Medicinska biblioteken är en viktig del av del forskningen och utvecklingen på sjukhuset, även om Emelie Mellbrand menar att hon ibland inte tänker på detta och inser sin del i det.
– Ofta är det sökningen som är i fokus och det är ganska sällan som jag vet om det till exempel blev en artikel publicerad i slutändan och om det blev lyckat. Men det händer att jag blir tillfrågad om författaren kan nämna mig och tacka för hjälpen med sökningen till artikeln. Så det är kul att se vad en sökning ledde till, säger Emelie Mellbrand.
Unikt samarbete med HTA-centrum
Medicinska biblioteken har också ett särskilt uppdrag att arbeta tillsammans med HTA-centrum. HTA står för health technology assessment och det innebär att metoder och teknologier inom hälso- och sjukvården utvärderas med en systematisk och transparent metod, en process som sedan mynnar ut i en HTA-rapport.
Inför utvärderingen görs en grundlig litteratursökning och där har bibliotekarierna från Medicinska biblioteken är väldigt viktig roll. Inför en HTA-utvärdering kan två bibliotekarier screena abstracts på runt 2 000 artiklar, göra ett urval av vilka artiklar som matchar frågeställningen och sedan lämna detta vidare till projektgruppen. Arbetet med HTA-centrum har gett bibliotekarierna på Sahlgrenska Universitetssjukhuset en unik kompetens att inte bara söka igenom stora mängder information utan även värdera informationen och göra ett urval.
– Våra bibliotekarier söker inte bara fram litteratur utan de screenar abstracts från en mängd vetenskapliga artiklar. Det är unikt att bibliotekarier har denna typ av kompetens och det sparar otroligt mycket tid för projektgruppen, säger Malena Sjöstrand.
Fakta: mer om sjukhusbiblioteken
Under vecka 16 uppmärksammas sjukbibliotekens vecka på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. På Instagram kan du under veckan följa med i vardagen på sjukhusets olika bibliotek.
Läs gärna mer:
Medicinska biblioteken SU – Sahlgrenska Universitetssjukhuset
HTA-centrum – Vårdgivarwebben Västra Götalandsregionen (vgregion.se)