10 november, 2026
Markus Lingman: AI vägleder – men tar inte över vårt ansvar
När vården kan veta alltmer om varje unik patient utmanas vårt sätt att dela in människor i grupper. Men mer kunskap ger inte självklart svar på vad som är klokast att göra. Markus Lingman, medicinskt informationsansvarig på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, skriver om precisionsmedicin, AI och de avgöranden som fortfarande är människans.
Markus Lingman är medicinskt informationsansvarig på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Foto: Paul Björkman/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Och så kom hösten. Igen. Vi visste att det skulle hända. Bondepraktikan säger att vi ska skörda, tröska korn och så höstsäd. Förutspått med god träffsäkerhet baserad på århundraden av erfarenhet.
En ny människa blir till. Igen. Vi visste att det skulle hända. Bara inte exakt när. En livsavgörande händelse för en medmänniska. Just den här människan är också unik, men på ett speciellt sätt.
Något är som det inte borde vara. Snabbt samlas information ihop. Prover tas. Röntgenundersökning görs. Generna kartläggs. Det här har vi inte sett tidigare. Vilken sjukdomsgrupp är detta? Kanske ingen? Kanske en helt egen grupp?
I en värld där mängden kunskap är svår att överblicka och vi samtidigt kan få allt mer information om individen blir det tydligt att vi är just individer. Med våra egna nedärvda egenskaper. Med vår egen miljö som påverkar oss. Med våra egna referenser och preferenser. Med vår egen syn på risk. Och allt ryms i en och samma komplexa föränderliga skepnad – du och jag.
När vården nu blir alltmer individanpassad genom precisionsmedicinens utveckling räcker det inte att veta vilken patientgrupp du tillhör. Vi behöver också förstå vad som är unikt för just dig. Och alla dessa unika egenskaper måste sättas ihop till en helhet eftersom de påverkar varandra. Det utmanar både våra vårdprogram för olika sjukdomar och vårt sätt att organisera vården i mottagningar.
Är det ens möjligt att etikettera och gruppera människor om 20 år såsom vi har gjort sedan urminnes tider? Hur gör vi studier på enskilda unika personer? Idag förbereder vi oss stegvis på att gå in i en era där allt skräddarsys för den enskilde. Utredning och behandling kanske kommer anpassas i realtid utifrån senast tillgängliga kunskap.
Det kommer ske i en situation där tillgänglig kunskap om patienten och hälsotillståndet överstiger vad en människa kan omfamna. Vi kommer ha tillgång till förutsägelser om sjukdomsförloppen där vi har svårt att förstå vad de grundar sig på, men vi vet från studier att de stämmer.
I en kunskapsorganisation, som inte minst ett universitetssjukhus är, är information redan grundvalen för det vi gör. I bästa fall är informationen också klistret som möjliggör att vi kan agera som en runt individen. Information som förädlas till insikter och som grundas i data är en del av vårdens kärna, så jobbar vi redan idag.
Många funderar på vad som händer när teknologin gör att vår kunskap kanske inte längre är unik och personlig. Lugn. Det vi gör i vården är så långt mycket mer än att omsätta kunskap i praktik. Varje gång en människa söker vår hjälp räcker inte medicinsk kunskap. Vi behöver också väga in etik, värderingar och patientens egna erfarenheter och önskemål.
I precisionsmedicinens era med tillgång till AI kan vi få hjälp att förstå komplexa samband och förutsäga hur en sjukdom kan utvecklas. Vi kan veta alltmer om vad som gör människan framför oss unik. Men även då kan vi stå inför frågan: Vad är bäst att göra nu?
Överläkaren kallas till nyföddhetsavdelningen. Alla data är på plats. Information är sammanställd och prognoserna är gjorda. Vi har inte alla svar.
I alla tider har vi behövt förutspå framtiden för att förbereda oss. Bondepraktikan hjälpte oss möta hösten, utan att säkert kunna säga hur vintern skulle bli. Erfarenhet och prognoser hjälper oss fatta kloka beslut.
Dagens beslutsstöd kan komprimera hundra år av vetenskap och erfarenhet till något som ryms i mobilen och är anpassat till just den aktuella situationen. Men själva beslutet och ansvaret ligger kvar hos oss.
Markus Lingman är medicinskt informationsansvarig på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Han har klinisk bakgrund som kardiolog och specialist i internmedicin som kombinerats med olika chefsroller de senaste 15 åren. Hans forskning som adjungerad professor rör sig kring nyttiggörande av vårddata och AI. Han har uppdrag inom Vetenskapsrådet, Världshälsoorganisationen (WHO), Stiftelsen för Strategisk forskning och E-hälsomyndigheten.