7 oktober, 2025

Livräddande vård i ständig utveckling – AnOpIVA firar 75 år av innovation

Från enkel analog utrustning till avancerade digitala system som möjliggör precisionsinriktad vård. I 75 år har AnOpIVAs verksamhet funnits på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Något som medarbetare häromdagen firade med en heldag av föredrag och inspiration.   

Åsa Edeland och Kai Knudsen har båda jobbat på AnOpIVA på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i över 40 år. Foto: Simmon Otieno Okong'o/VGR samt Ines Sebalj/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

– Jag är stolt över att få vara en del i en sådan fantastisk samhällsinsats, säger Åsa Edeland.  

Hon är anestesi- och intensivvårdssjuksköterska på Operation 4 på Sahlgrenska och har jobbat på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i över 40 år. Hon var en av de närmare 500 medarbetare som deltog under firandet på Gothia Towers. De som inte kunde vara med på plats hade möjlighet att följa programmet på länk från sina arbetsplatser. Bland annat presenterade alla sjukhusets fem AnOpIVA-områden delar av sin verksamhet.  

– Det var imponerande att höra framgångssagor från de olika klinikerna. Vikten av teamarbete lyftes fram av nästan alla och det är viktigt att alla medarbetare får cred för vad de gör, säger Åsa Edeland.  

Intensivvårdens bredd motiverar

Kai Knudsen, universitetssjukhusöverläkare inom anestesi- och intensivvård, har liksom Åsa Edeland jobbat på sjukhuset sedan tidigt 1980-tal. Idag arbetar han på avdelning 96 på Centralintensiven samt på operation inom Sahlgrenska.   

– Det var fantastiskt roligt att träffa så många medarbetare från de olika husen. Det var många som man stött på tidigare men som man inte jobbar dagligen med, säger han.

Kai Knudsen, som arbetar både som anestesi- och IVA-läkare, lyfter bredden inom intensivvården som det som fortfarande driver honom efter alla år.    

– Vi möter olika slags livshotande tillstånd som gör att livet hänger på en skör tråd. I de flesta fall kan vi göra livräddande insatser. Kan vi inte vända förloppet kan vi ändå försöka göra slutet så skonsamt som möjligt.  

Starka minnen av Backabranden

En händelse Kai Knudsen minns särskilt är brandkatastrofen på Backaplan 1998 där 63 ungdomar dog. Sjukhuset fick in uppemot 60 svårt skadade patienter inom loppet av två timmar.

– Jag hade en av mina första bakjourer den natten och vi jobbade dygnet runt de första dagarna. Vi hade inte så stor erfarenhet av brännskador men alla utom två som kom levande till sjukhuset överlevde trots svåra skador.  

Åsa Edeland och Kai Knudsen jobbade ihop redan på 1980-talet. Foto: Simmon Otieno Okong’o/VGR

Åsa Edeland har också starka minnen av Backabranden.

– Det var kaos. Jag tror att man började göra bättre katastrofplaner efter det, säger hon.    

Båda två nämner också hur covid 19-pandemin tvingade hela vården att anpassa sig; hur intensivvården omformades och nya avdelningar skapades.

– Vi var svårt pressade under lång tid men vi kunde ställa om på ett bra sätt. Det var otroligt resurskrävande men alla jobbade fantastiskt bra, ofta under svåra förutsättningar med tunga vårdkrävande patienter som skulle hanteras under svåra former med full skyddsmundering, säger Kai Knudsen och Åsa Edeland fyller i:  

— Det tog liksom aldrig slut. Och det var så varmt i utrustningen. Det var hemskt! Men det är ändå roligt att ha varit med om, om man får säga så, säger hon.  

Teknikutvecklingen har ökat patientsäkerheten

På firandet på Gothia var också Medicinhistoriska museet på plats och visade upp äldre anestesi- och IVA-utrustning. Och både Kai Knudsen och Åsa Edeland har under sina år upplevt en enorm teknisk och farmakologisk utveckling. Exempelvis lyfter Kai Knudsen hur hög patientsäkerheten idag är under en operation.

– Vi har betydligt mer kontroll nu på alla vitalparametrar vilket ökar säkerheten för patienten under narkos. När jag började för 43 år sedan tog man puls och blodtryck manuellt och pulsoximetern fanns inte. Jag var en av de första som fick använda pulsoximetern på Sahlgrenska. Jag minns att en del ifrågasatte nyttan med ”den nya apparaten”. En apparat som nu är den nyttigaste av all utrustning både på iva och operation, säger han.    

– Sen har ju laparoskopitekniken utvecklats, alltså att man opererar via titthål. Det har ju gjort att vårdtider halverats. Dessutom har dagkirurgin utvecklats, där patienter ju kan gå hem samma dag, säger Åsa Edeland.   

AI ersätter inte medarbetarnas kompetens

När det gäller vad som är på gång i utvecklingen lyfter Kai Knudsen målet att göra narkosen mer exakt, säker och anpassad till varje patients behov i realtid. Om att koppla ihop övervakning av patientens tillstånd med automatiserad dosering av narkosmedel.

– Vi kommer att kunna samla in alla fysiologiska mätvärden på ett sätt där vi mer eller mindre automatiskt kan värdera och utveckla framtida narkosmetoder.  

AI:s intåg är givet, tycker Åsa Edeland, som samtidigt är övertygad om att behovet av medarbetarnas kompetens och kunskap alltid kommer att finnas kvar. Att exempelvis lägga olika slags bedövningar kräver skicklighet.

– Det är inget AI kan ta över, det är väldigt “hands on”, säger Åsa Edeland.   

AnOpIVA på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

  • AnOpIVA står för Anestesi, Operation och Intensivvård.
  • Specialiteten heter Anestesi och Intensivvård men verksamhetsområdets namn inkluderar Operation eftersom operationsenheter och operationspersonal, alltså operationssjuksköterskor respektive -undersköterskor också ingår. 
  • På Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns fem verksamhetsområden inom AnOpIVA, på samtliga tomter.
  • Totalt ingår ett 40-tal avdelningar, där runt 1700 medarbetare arbetar. Framför allt specialutbildade sjuksköterskor inom Anestesi, Operation och IVA, undersköterskor, anestesi- och iva-läkare men även administrativ personal.

 

AnOpIVAs historia

  • De första narkosläkarna i Sverige utbildade sig i USA på 1940-talet. En av dem, Karl Gustaf Dhunér, blev 1949 Sahlgrenskas förste narkosläkare. 1950 var han med och startade Anestesikliniken på Sahlgrenska.
  • I mitten av 1950-talet utvecklades intensivvården ur narkos (anestesi) och de första IVA-enheterna i landet startades. 

Text: Nina Sjöman
Publicerad: 07 oktober 2025 13:09
Uppdaterad: 07 oktober 2025 13:25
Kategori: Nyhet

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.