Lillhagen i färg: konstnärliga uttryck från den psykiatriska vården

– Vi är glada över att kunna visa vår omfattande samling av verk från Lillhagen i en större utställning. Att projektet dessutom har hittat fler bilder i Regionarkivet och genom privatpersoner, vittnar om hur stor och betydelsefull den konstnärliga verksamheten var, säger Lisa Sputnes Mouwitz, museichef för Medicinhistoriska museet.

Lillhagens sjukhus bedrev psykiatrisk vård i Göteborg mellan 1932 och 2013. För patienterna som ibland bodde många år på sjukhuset, fanns en omfattande studieverksamhet, fristående från sjukvården och under flera decennier erbjöds konstnärliga kurser, vilket resulterade i en stor mängd unika konstverk. Allt från blyertsteckningar till oljemålningar och keramikskulpturer.

Många av verken som genom åren visats publikt i såväl sjukhusets lokaler som i offentliga utställningar ute på stan magasinerades på Konstenheten i Västra Götalandsregionen och deponerades senare till Medicinhistoriska museet. I samband med nyöppningen av Medicinhistoriska museet 2023 efter en omfattande renovering aktualiserades frågan om det fanns möjlighet att återigen ställa ut delar av konsten i den nya basutställningen.

– För att veta om det var möjligt gick frågan till Etiska rådet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I sitt utlåtande konstaterade rådet att det gick bra att visa konsten, säger Lisa Sputnes Mouwitz.

Etiska rådet menade att eftersom det inte finns någon detaljinformation om patientens specifika psykiatriska problematik så är det inte integritetskänsligt att visa konsten, även om rådet också rekommenderade att man försökte skaffa samtyckte till att visa verket. Så därmed blev delar av konsten en del av den nya basutställningen och Medicinhistoriska museet tog över ägandeskapet.

Unikt samarbete mellan två museum

Ungefär samtidigt hade kulturjournalisten Hanna Jedvik varit i kontakt med Göteborgs stadsmuseum och föreslagit en utställning om Lillhagskonsten. Kontakt togs med Medicinhistoriska och under flera år förbereddes utställningen.

– När Stadsmuseet vände sig till oss var vi på Medicinhistoriska museet mitt inne i att starta upp arbetet med vår nya basutställning, där Lillhagens historia är en viktig del. Jag såg genast en fin möjlighet att göra verken från Lillhagen tillgängliga för en bredare publik. Stadsmuseets arbetsgrupp med Caroline Mårtensson som projektledare har sedan sökt i våra samlingar och arkiv.  Det här är ett unikt samarbete mellan två museer som vi är mycket glada att vara delaktiga i, säger Lisa Sputnes Mouwitz. 

Över hundra verk, främst tavlor men också många keramikfigurer, har lånats ut från Medicinhistoriska museet och den 26 april visas de alltså för allmänheten för första gången på länge.

Johannes Nordholm är psykolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, men är också verksam som konstpedagog och konstskribent och har bidragit med underlag till utställningen.

– Kring förra sekelskiftet uppstod tanken att kreativitet kunde vara läkande vid psykisk sjukdom, genom att frilägga och bearbeta dolda aspekter av den inre världen, berättar Johannes Nordholm.

– Att det fungerar just på det sättet är svårt att belägga i forskning, men det finns studier som visar att kulturaktiviteter generellt hjälper människor att må bättre.

En av anledningarna till det här, menar Johannes Nordholm, är att när du ägnar dig åt kreativt skapande så är du inte patient. Studieverksamheten på Lillhagen, till exempel, stod utanför den medicinska behandlingen, vilket befriade deltagarna från den ibland betungande patientrollen. Erfarenheterna visade att det befrämjade deras återhämtning.

Samma tanke finns även i dag på konstateljén för inneliggande psykiatripatienter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Precis som på Lillhagen är det konstnärer som handleder patienterna och precis som då är det en frizon där man under några timmar per gång får vara en skapande människa i stället för en patient.

Vitalt och uttrycksfullt formspråk

Johannes Nordholm tycker att det i konsten från Lillhagen ofta finns ett förenklat formspråk som kan kännas vitalt, levande och uttrycksfullt.

– Det är ingen betoning på att återge verkligheten, utan det är konstnärens känsla som framgår starkast. Så på så sätt hör konsten mycket ihop med Modernismen som premierades under 1900-talet och där man skulle spegla människors inre och personliga uttryck.

Och även om det ofta anses att patientkonstnärerna var särskilt fria då de stod utanför den vanliga konstvärlden så vill också Johannes Nordholm betona att det också finns en romantiserande bild av psykiskt sjuka konstnärer, vilket han tycker är problematiskt.

– Det har ju ofta funnits intresse för avvikande personer inom konstvärlden, men om man läser om konstnärer som drabbats av psykisk sjukdom så förstår man att de inte skapade något under sina värsta perioder. Men även de kunde få hjälp att bli bättre genom det kreativa.

Många göteborgare har en personlig relation till Lillhagens sjukhus, som en gång var en av stadens största arbetsplatser.

– Utställningen skildrar en viktig del av Göteborgs historia och ger en unik inblick i en verksamhet som spelade en stor roll i staden under flera decennier. Lillhagen i färg är en inspirerande och lustfylld utställning som påminner oss om kreativitetens och skapandets betydelse i människors liv – både då och nu, säger Carina Sjöholm, museichef för Göteborgs stadsmuseum.