”Lilla Boston” visades upp för socialministern och nationella life science-chefen

Studiebesöket ägde rum i april, och besökarna fick en helhetsbild av hur Västsverige bidrar till att stärka Sverige som ledande life science-nation. De fick ta del av den långsiktiga visionen för samarbetet mellan bland annat Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Chalmers tekniska högskola, AstraZeneca och GoCo Health Innovation City. 

– Vi har ett gemensamt driv framåt, som bidrar till att lyfta hela landet inom life science. Det är en spännande och växande sektor. En av de viktigaste framgångsfaktorerna här i Västsverige är den starka spetskompetens som vi bygger upp genom utbildning och forskning, säger professor Jenny Nyström, dekan för Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Satsningen på den nationella infrastrukturen CCRM Nordic stärker hela Sverige som kunskapsnation inom life science. Tillsammans med det Göteborgsbaserade forskningsnätverket Oligonova ger detta bra möjligheter till utveckling, tillverkning och kommersialisering av gen-, cell- och vävnadsterapier. Studiebesöket inleddes en regnig tisdagseftermiddag på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Här fick representanter från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Chalmers tekniska högskola och Sahlgrenska akademin berätta hur de tillsammans bidrar till att stärka Sverige som ledande life science-nation. Sahlgrenska Universitetssjukhusets sjukhusdirektör Boubou Hallberg föreslog att man borde sluta kalla Göteborg för ”lilla London” och i stället börja jämföra staden med Boston där så mycket viktig forskning finns samlad på en liten yta. Även i Göteborg finns en omedelbar närhet mellan universitetssjukhuset, den tekniska högskolan, universitetet och life science-industrin.

– Inom en mils radie finns i Göteborg allt från AI-center och industrikluster till forskning, utbildning och specialistsjukvård med 1,4 miljoner patientbesök per år, sade Boubou Hallberg. Så vi borde kanske kalla oss för ”lilla Boston” i stället.

Helena Lundberg Nilsson, regionutvecklingsdirektör i Västra Götalandsregionen, underströk också hur betydelsefull life science-sektorn är för regionen.

– I västra Sverige arbetar över 10 000 människor inom life science, fördelat på 650 företag som totalt omsätter över 113 miljarder kronor per år.

Jenny Nyström fick tillfälle att berätta om forskningen vid Göteborgs universitet, och lyfte det nära samarbetet med andra lärosäten.

– Det handlar till exempel om grundforskning tillsammans med Chalmers tekniska högskola och arbete inom hälsoekonomi tillsammans med Handelshögskolan.

Bo Norrman, doktor i medicinsk kemi, och innovationsrådgivare på Chalmers tekniska högskola, lyfte fram forskningscentrumet FormuleaEX som ett gott exempel på framgångsrikt samarbete mellan industri och akademi för att jobba med att utforma säkra och effektiva RNA-baserade läkemedel. 

– En viktig faktor var att vi tänkte långsiktigt och pratade ihop oss under ansökningsprocessen, vilket gjorde det lätt att sedan samarbeta. 

Bo Norrman lyfte också hur Chalmers bidrar till life science och sjukvården med ny teknologi som kvantdatorer och bidrar till innovativa lösningar för sjukhusvård i hemmet. 

ATMP på nära håll

Besökarna fick också göra ett besök på Cell- och Vävnadslaboratoriet inom verksamhet Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin. Jan Holgersson, professor och vicedekan på Sahlgrenska akademin, visade där ett av renrummen där sjukhuset har egentillverkning av avancerade terapiläkemedel (ATMP) och pratade om framsteg och utmaningar inom fältet.

I de noggrant kontrollerade lokalerna tillverkas bland annat T-celler, så kallade tumörinfiltrerande lymfocyter, som i klinisk studie används för behandling av ögonmelanom.

– Det är otroligt viktigt att vi har rätt infrastruktur och fungerande lokaler, underströk Jan Holgersson. Att hålla lokalerna i skick för läkemedelsproduktion är både personalintensivt och tekniskt krävande.

En av utmaningarna inom fältet som Jan Holgersson nämnde är kompetensförsörjningen. Det kan ibland vara svårt att få tag på personer med rätt profil och det krävs internutbildningar för att ge personer den specifika kompetens som behövs för tillverkning av ATMP i sjukhusmiljö. I framtiden kan kompetensförsörjningen också handla om att hitta lösningar där en person har en tjänst som delas mellan sjukvården och akademin eller industrin.

Vikten av rätt kompetenser

En annan stor utmaning handlar om regelverket som omgärdar verksamheten i stort och egentillverkning av avancerade terapiläkemedel specifikt.

– Om en ATMP-produkt inte är kommersiellt gångbar, kommer det bli sjukvårdens ansvar att tillverka denna för att tillgodose aktuell patientgrupps behov, kommenterade Jan Holgersson.

Jeanette Edblad, chef för det nationella life science-kontoret, hade många tankar efter att ha lyssnat på de olika presentationerna.

– Det finns ett behov av samverkan mellan tekniksektorn och traditionell life science, och som många pratade om under sina presentationer är det viktigt med rätt kompetenser för omställningen inom life science-sektorn. Det var spännande att höra om hur Västsverige ligger i framkant med en långsiktig vision, här finns ett strategiskt sätt att tänka, avslutade Jeanette Edblad innan besöket i Västsverige fortsatte till andra life science-aktörer.

Jeanette Edblad kunde också meddela att den nya nationella strategin för life science kommer att bli färdig under året.

– Och vi är beroende av regionerna under implementering och genomförande.

Text: Patrik Centerwall (Sahlgrenska Universitetssjukhuset) och Elin Lindström (Sahlgrenska Akademin).
Bilder: Paul Björkman (Sahlgrenska Universitetssjukhuset).