23 mars, 2021

Läkaren med hjärtat i klimatfrågan

Sofia Hammarstrand är ST-läkare och doktorand på Arbets- och Miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hon är också engagerad i kopplingen mellan klimat och hälsa, och har bland annat pratat om frågan på FN:s klimatmöte. För Sahlgrenskaliv berättar hon om varför ämnet ligger henne så varmt och hjärtat – och hur viktigt det är att se helheten när man pratar om hälsa.

Sofia Hammarstrand, ST-läkare och doktorand på Arbets- och Miljömedicin, forskar kring högflorerade ämnen ”Jag hoppas att min forskning ska leda till ökad förståelse, bättre reglering och hårdare lagstiftning för användandet av kemikalier. Det är det som motiverar mig i mitt arbete.”

”Jag har haft ett intresse för miljön ända sedan jag var liten. Mitt engagemang väcktes till liv igen strax efter läkarexamen 2014, när pluggstressen försvann och jag fick mer tid över för att reflektera. Jag insåg att klimatarbetet i världen inte gick åt rätt håll och kände en stark önskan om att kunna använda min läkarkompetens till att åstadkomma en förbättring både för miljön och människors hälsa.

Av en ren slump skulle Läkarförbundet just då starta en arbetsgrupp för klimatet. Jag fick chansen att vara med. Jag var en del i att ta fram förbundets Klimatpolicy och representera SLF på FNs klimatmöten. På den vägen har det sedan fortsatt.

”Jag tror att värmeböljan 2018 och pandemin 2020 har fått många att inse att vi lever i en global värld. Det som drabbar andra delar av världen, drabbar även oss i Sverige.”

Jag tycker att vi i Sverige fokuserar för lite på vår planetära hälsa. På helheten. Där både vår egen och våra ekosystem ingår. Vi som människor är helt beroende av att dessa system fungerar för att vi ska kunna säkerställa god hälsa och välfärd för kommande generationer. Jag tror inte att det handlar om att vi inte aktivt väljer att fokusera på ämnet. Jag tror bara att vi har så fullt upp med att hantera den kliniska vardagen att vi inte orkar med mer än så.

En global uppvärmning förväntas ge oss fler värmeböljor vilket framför allt är skadligt för riskgrupper som äldre samt hjärt-, lung- och njursjuka. I och med att klimatet blir varmare och torrare kan vi med åren komma att få större besvär med luftföroreningar och ökade pollenhalter. Dessutom förväntas vi få en ökning av vissa vektorburna sjukdomar, som TBE och Borrelia. Vidare kan vi komma att få en negativ påverkan på våra barns mentala hälsa då det är deras framtid och välfärd som står på spel.

”De flesta är nog medvetna om vad som är effektivt på individnivå, men det är bra att ha med sig samma tänk på jobbet också.” säger Sofia Hammarstrand. Foto: Paul Björkman.

Jag tycker att det är viktigt att vi som läkare engagerar oss i klimatfrågan. Vi har ett ansvar för människors hälsa. Klimatförändringarna är ett av de största hoten mot det här idag. Samtidigt är några av de vanligaste sjukdomarna i dag välfärdssjukdomar. Det är sjukdomar som till viss del kan botas genom livsstilsförändringar som är gynnsamma för både människan och klimatet.

”Jag tycker att vi läkare har ett ansvar att engagera oss i den här frågan. Att visa att vi bryr oss och tar ansvar.”

Min forskning kring högflorerade ämnen, så kallad PFAS, har fått mig att inse hur mycket kemikalier vi faktiskt har runt omkring oss. Majoriteten av dem kommer inte att brytas ned. De kommer att finnas kvar i många kommande generationer och överföras till våra barn genom graviditeter och bröstmjölk.

Min forskargrupp kartlägger hälsoeffekter hos en befolkning i Sverige som accidentellt exponerats för höga halter av PFAS under flera år. Jag fokuserar på gynekologiska sjukdomar, men gruppen som stort undersöker även andra hälsoutfall som exempelvis förekomst av cancer och språkutveckling hos barn. Vi hoppas att vår forsning ska leda till minskad framställning och användning av PFAS för att minska förekomsten av hälsoskadliga kemikalier i vår miljö.

Jag tror att det är viktigt att man ser både det individuella perspektivet och större strukturella perspektivet i samhället. Jag brukar tipsa om att sätta på sig hållbarhetsglasögonen för att se vad som kan förbättras. Ser man någonting som kan förbättras är det viktigt att ta kontakt med miljöavdelningen på sjukhuset och prata om möjligheten till förändring. Det är alltid uppskattat med tips och input från kliniken.
Det är också viktigt att vi tidigt introducerar våra studenter i hållbarhetstänket och jag är just nu ansvarig för att implementera begreppet hållbar utveckling på nya läkarprogrammet på Göteborgs universitet som börjar i höst.”

Berättat för Catharina Sauvolainen.

Text: Redaktionen SU
Publicerad: 23 mars 2021 09:55
Uppdaterad: 23 mars 2021 09:55
Kategori: Nyhet

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.