7 november, 2025
Läkare lär av industrin – kan stärka vården och korta vägen till behandling
ST-läkaren Ulrika Risedal valde att göra sin sidoutbildning, den så kallade randningen, inom klinisk farmakologi utanför den traditionella vårdmiljön. På ett life science-bolag fick hon arbeta med många kliniska studier och lära sig om läkemedelsutvecklingens alla faser.
Ulrika Risedal, ST-läkare på Klinisk farmakologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, gjorde sin sidoutbildning på ett life science-bolag. Foto: Sahlgrenska Universitetssjukhuset
– Eftersom kunskaper i kliniska prövningar är ett delmål från Socialstyrelsen för att bli specialist i klinisk farmakologi, innebar det här en möjlighet att få lära mig så mycket som möjligt under den begränsade tid som randningen pågår, säger Ulrika Risedal.
Det här var också en garanti för att få vara med om många studier, då det händer att kliniska prövningar som planeras på sjukhus flyttas, exempelvis om många deltagare avbokar sin medverkan.
– Så det har hänt att ST-läkare inom klinisk farmakologi har haft oturen att randa sig på sjukhus under perioder när det inte är många studier, säger hon.
Gav brett perspektiv på hela kedjan
Ulrika Risedal gjorde sin randning på bolaget CTC (Clinical Trial Consultant), som genomför kliniska studier på uppdrag av andra företag.
Randningen gav henne ett brett perspektiv på kliniska studier och hur olika delar av processen fungerar. Ulrika Risedal berättar att hon bland annat fick screena forskningsdeltagare, övervaka dosering och göra uppföljningsbesök.
– Men framför allt fick jag arbeta och ta del av flera olika sorters studier, med varierande studieläkemedel och stor variation på forskningsdeltagare. Jag fick se och ta del av allt från mindre studier på nya läkemedel till det större maskineriet i studier som går i flera länder. Jag fick arbeta självständigt som klinisk prövningsläkare och ansvara för att studier utförs enligt gällande riktlinjer på ett etiskt och patientsäkert sätt.
Mycket kunskap att sprida vidare
Det finns mycket från den här tjänstgöringen att ta med sig in i sin yrkesroll, menar hon.
– Som färdig klinisk farmakolog behöver du kunna behärska läkemedelssäkerhet och ha kunskap om alla faser i klinisk läkemedelsutveckling. Tjänstgöringen på CTC har gett mig mycket kunskap om detta, bland annat i riskbedömning samt hantering och bedömning av biverkningar. Och den här kunskapen försöker jag använda dagligen och sprida vidare till mina kollegor.
Ulrika Risedal lyfter fram att hon också fått en bättre bild av vad som ligger bakom framtagningen av nya läkemedel och processen som helhet, vilket ger en större förståelse för vad som krävs för en väl genomförd studie.
Vad vinner sjukhusen på att någon gör randning inom industrin?
– En milstolpe för att Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska bli ett av Europas ledande universitetssjukhus till 2032 är att alla patienter ska erbjudas att delta i, och bidra till, klinisk forskning, utbildning och innovation. Min randning bidrar till målet, den gör att jag har fått ta del av kunskaper som jag kan använda och sprida till kollegor på sjukhuset och i regionen, säger Ulrika Risedal.
Kan leda till fler studier på sjukhus
När det gäller det nationella målet om att fler medicinska studier ska utföras i Sverige tror Ulrika Risedal också att om fler läkare från sjukhus gör kunskapsutbyten med industrin så kan det sänka tröskeln för att genomföra eller ta del av arbete med kliniska studier som genomförs på sjukhus.
– Jag hoppas också att vi kan fortsätta att utveckla ett bra och givande samarbete med industrin som leder till fler kliniska prövningar, klinisk forskning och innovation på sjukhusen. Jag tror det kan bidra till en stimulerande arbetsmiljö och leda till att utveckla olika behandlingsmöjligheter som kan nå patienterna snabbare, säger Ulrika Risedal.
Fakta: Randning
Randning, även kallat sidoutbildning, är en period av klinisk tjänstgöring inom ett angränsande område under en specialiseringstjänstgöring (ST) för läkare.
Syftet är att bredda kunskaperna och kompetensen till att omfatta fler områden än huvudspecialiteten, till exempel genom tjänstgöring på en akutmottagning eller en annan klinisk avdelning.
Begreppet kommer från att tjänstgöringen sker ”i den yttre kanten” eller ”på gränsen” till huvudområdet.