15 februari, 2022
Lagarbete ledde fram till sepsislarm
Sepsis är ett allvarligt tillstånd som kan försämras väldigt snabbt. I höstas införde Akutmottagning Östra sjukhuset så kallat sepsislarm – ett sätt att säkerställa bästa möjliga vården för patientgruppen. Nu ska arbetssättet införas på alla akutsjukhus i regionen.

Målet är att sepsis ska upptäckas redan i ambulansen. "På akuten är sedan ett larmteam redo att ta över för att ta prover, bedöma tillståndet och avgöra vilken vårdinsats som behövs och vart i vården patienten ska skickas", säger specialistläkare Alexander Haner.
Sepsis kan medföra ett allvarligt sjukdomsförlopp som går väldigt snabbt. Nu har Verksamhet Infektion och Akutmottagning Östra sjukhuset, tillsammans med andra enheter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, gått ihop och skapat ett sammanhållet vårdförlopp för sepsis.

–Tidigare har det funnits brister i det klinikövergripande samarbetet. Det har saknats nödvändig involvering av infektionsläkare och en enhetlig struktur för tidig identifikation, behandling och uppföljning av allvarlig sepsis, säger specialistläkaren Alexander Haner.
Det nya arbetssättet kallas sepsislarm och har nyligen införts på akutmottagningen på Östra Sjukhuset, där Alexander Haner arbetar. Syftet är att upptäcka allvarlig sepsis tidigare, snabbt ge lämplig behandling och säkerställa att patienten tas om hand på en vårdplats med tillräckligt goda övervakningsmöjligheter.
– Sepsislarm ska säkerställa en jämlik vård med en tillräckligt hög lägstanivå och är en ingång i en sammanhållen vårdkedja. Alla patienter ska får rätt vård vid rätt tillfälle på rätt plats, oavsett tid på dygnet, säger Johan Lindström, specialistläkare på Infektion, som tillsammans med Alexander Haner har varit drivande i arbetet med att utveckla sepsislarm.
Alexander Haner berättar att sepsis kan identifieras redan i ambulansen. Ambulanspersonalen gör en bedömning av vitalparametrar: puls, blodtryck, feber och syresättning. De räknar ut en poängsats enligt systemet NEWS och kontaktar akuten. Så utlöses sepsislarmet.
– På akuten är sedan ett larmteam redo att ta över för att ta prover, bedöma tillståndet och avgöra vilken vårdinsats som behövs och vart i vården patienten ska skickas, säger Alexander Haner.
Fakta: sepsis
Sepsis kallades tidigare blodförgiftning och är vanligare än man kan tro: varje år dör 10 miljoner människor i världen till följd av sepsis. Blodförgiftning är ett missvisande namn, för det är inte själva blodet som är förgiftat. Sepsis börjar som regel som en infektion någonstans i kroppen. När infektionen blir riktigt allvarlig överreagerar immunförsvaret och attackerar kroppens egna organ. Förloppet kan gå mycket fort: på ett par timmar kan en person med sepsis gå från relativt frisk till i princip döende. Tillståndet är svårt att upptäcka eftersom symtomen är diffusa: som feber, hög puls, värk och lågt blodtryck. Ytterligare en viktig pusselbit för att verifiera sepsis är blodprover. Behandlingen består av antibiotika. Oftast ges också vätska och syrgas, beroende på vad kroppen behöver hjälp med.
Ingen patient ska hamna fel
Vinsten med processen är inte bara att det säkerställer rätt typ av vård redan från början, utan också att det finns tydliga rutiner för vad som ska hända med patienten efter att hen har kommit till akuten.

Om tillståndet är riktigt illa skickas patienten till intensivvårdsavdelning på infektions- eller centralkliniken, i mindre allvarliga fall kan vårdplats med avancerad övervakning (IMA) vara mer lämpligt, vilket avlastar intensivvården.
– För patienter som inte kommer till intensivvård så finns det nu en checklista för att strukturera omhändertagandet och utvärdera effekten av behandlingen, säger Johan Lindström. Så kan vi snabbt avgöra om behandlingen ska trappas upp eller om patienten kan flyttas till en lägre vårdnivå.
När patienten har kommit ut ur den allvarliga fasen så ska vårdkedjan också bidra till att det blir rätt uppföljning och fortsatt vård.
– Uppföljningen handlar dessutom också om att ringa upp patienten när infektionen är utläkt för att höra efter om det finns några restsymtom, säger Alexander Haner.
Sjösattes hösten 2021
Sepsislarmet följer de nationella riktlinjerna som presenterats i år, men påbörjades som ett projekt inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset redan under 2019. På grund av pandemin fick projektet pausas, och sepsislarmet sjösattes i stället under hösten 2021. Lärdomarna från Östra kommer tas tillvara när strukturerat omhändertagande av sepsispatienter ska implementeras på Sahlgrenska och Mölndal under 2022. I förlängningen ska alla akutmottagningar inom regionen börja arbeta efter samma metod.
Alla professioner är med
Sepsislarmet är kliniköverskridande och har därför tagits fram i samarbete mellan olika delar av vården, allt från prehospital verksamhet, akutmottagning, intensivvård, medicin-, infektion-, och kirurgkliniker men även laboratorierna har varit med i tidigt skede.
– Förhoppningen är såklart att patienten inte märker att det är många kockar inblandade, säger Johan Lindström. Målet är ju att det ska bli ett så smidigt förlopp som möjligt, utan väntetider, och att alla ska veta vad de ska göra.
– Alla professioner är med. Sjuksköterskor och läkare inom olika specialiteter sambedömer på ett sömlöst sätt, säger Alexander Haner.
Ytterligare en vinst med arbetssättet är att det blir enklare att avgöra hur många patienter det faktiskt rör sig om, vilket det tidigare inte fanns någon systematik för.
– För oss som infektionsläkare är det utmärkt att vi blir involverade direkt genom att bli uppringda från akuten. Det finns studier som visar att det går bättre för sepsispatienter om infektionsläkare är med från början, säger Johan Lindström.