25 november, 2025

Kognitiv försämring efter behandling av långsamväxande hjärntumör

Behandlingen av en långsamväxande hjärntumör följs ofta av försämrade kognitiva funktioner. Det visar en studie ledd av Göteborgs universitet. Behandling tidigt efter diagnos är inte alltid optimalt, enligt forskarna.

Isabelle Rydén, doktorand och neuropsykolog, Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och Asgeir Jakola, professor och neurokirurg, Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Foto: Göteborgs universitet

Långsamväxande hjärntumörer, så kallade IDH-muterade gliom, har relativt god prognos. Behandlingen kan omfatta kirurgi, strålbehandling och cellgiftsbehandling.

Den nu aktuella studien, publicerad i tidskriften Neuro-Oncology, visar dock att många patienter uppvisar mätbara kognitiva försämringar under det första året efter behandling. Hittills har dessa effekter inte varit särskilt väl studerade.

Forskningen har gjorts på patienter vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och Akademiska sjukhuset i Uppsala. Totalt följdes 127 individer som genomgick kirurgi och i de flesta fall även strål- och cellgiftsbehandling i linje med nuvarande riktlinjer och vårdprogram. Deltagarna genomgick omfattande tester av kognitiva funktioner, både före operation och ett år efter.

Sämre planeringsförmåga och språk

Det som främst påverkades var de exekutiva funktionerna, alltså förmågor som behövs för att planera och organisera sin tillvaro. I studien var resultaten tydligast vad gäller förmågan att växla fokus. Det var också vanligt med försämringar i språkfunktioner, exempelvis verbalt tempo, språklig inlärning och minne. Försämringarna var tydligast hos de deltagare som fått både strål- och cellgiftsbehandling efter kirurgin, samt i gruppen äldre.

Dessa funktioner är kopplade till de delar av hjärnan där långsamtväxande gliom oftast uppstår; i pannloben som hanterar beteende, personlighet, omdöme och impulskontroll, och i tinningloben där hörsel, minne, språk och känslor kontrolleras.

En av de ledande bakom studien är Isabelle Rydén, doktorand inom klinisk neurovetenskap vid Göteborgs universitet och neuropsykolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Patienter med IDH-muterade gliom lever generellt många år med sin sjukdom och vi ser att en hög andel får mätbara förändringar i kognitiv funktion redan tidigt efter behandling. Det här understryker vikten av att följa upp kognitiva funktioner på samma sätt som vi följer bilddiagnostik och andra medicinska parametrar, säger hon.

Risk för onödig funktionspåverkan

Enligt forskarna visar resultaten behovet av att väga in kognitiva konsekvenser när behandling diskuteras och planeras. Cancerbehandlingen är central och i många fall avgörande för prognosen, men att enbart låta vårdprogrammens tidsramar styra besluten är inte alltid optimalt.

– Det handlar inte om att avstå behandling. För vissa patienter är det helt självklart att sätta in intensiv behandling tidigt. Men för andra, där sjukdomen utvecklas långsammare, är det terapeutiska fönstret bredare, vilket innebär en onödig risk för kognitiva biverkningar om strålbehandling och cellgifter initieras för tidigt, säger Isabelle Rydén.

I nästa steg undersöker forskargruppen hur patienternas kognitiva funktioner utvecklas över längre tid. Forskarna planerar att kartlägga faktorer som påverkar förloppet, samt vilka områden och nätverk i hjärnan som är särskilt känsliga för negativa konsekvenser av behandling.

Text: Göteborgs universitet

Läs mer om studien här.

Text: Nina Sjöman
Publicerad: 25 november 2025 13:51
Uppdaterad: 25 november 2025 13:51
Kategori: Nyhet

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.