6 november, 2020
Hur går det till att donera ägg och spermier?
Att donera ägg och spermier är ett sätt att hjälpa ofrivilligt barnlösa par och kvinnor. I samhället finns det en stor efterfrågan och det behövs fler donatorer. Men hur går det egentligen till?
Det svarar donationsteamet på Reproduktionsmedicin på.
Kan vem som helst bli ägg/spermie-donator?
– Både äggdonator och spermiedonator måste vara fullt frisk och inte ha några allvarliga ärftliga sjukdomar hos sig eller närmaste släktingar.
En äggdonator behöver vara mellan 23 och 34 år och ha ett BMI mellan 18,5 och <30. Helst bör donatorn leva i ett stabilt parförhållande och ha egna barn, men det är inget krav.
En spermiedonator behöver vara mellan 23 och 45 år och helst leva i ett stabilt parförhållande med egna barn, men det är inte heller ett krav.
Hur går det till rent praktiskt när man donerar ägg/spermier?
– Både den som är intresserad av att donera spermier och ägg kan kontakta oss på Reproduktionsmedicin via telefon eller mail för ett samtal med en donationsbarnmorska.
En potentiell spermiedonator får lämna spermaprov som bedöms, spermakvaliteten måste vara perfekt och spermierna måste tåla frysförvaring. Nästa steg är samtal med kurator där man bland annat informeras om lagar, och sedan ett infektionsprov. Där testar man för sjukdomar som kan överföras genom sperma, och donatorn får även ta ett blodprov för genetisk analys. Steget därpå är att träffa läkare gör genomgång av sjukhistoria och bedömning. Till slut gör vi en samlad bedömning i donationsteamet ifall donatorn kan godkännas. Efter godkännande lämnar donatorn in 5-8 spermaprover till labbet som fryser in spermierna.
En potentiell äggdonator kallas till ett läkarbesök där man går igenom sjukhistoria och det görs också en gynekologisk undersökning. Donatorn får ta ett infektionsprov för sjukdomar som kan överföras genom ägg och även ta ett blodprov för genetisk analys. Nästa steg är samtal med kurator där man bland annat informeras om lagar. Till slut gör vi en samlad bedömning i donationsteamet ifall donatorn kan godkännas. Efter godkännande kan donatorn starta sin behandling.
Vad gäller för den som blir donator?
– I Sverige görs endast icke-anonym donation med spermier sedan 1985. Det innebär att ett barn som föds efter donationsbehandling enligt lag har rätt att vid tillräcklig mognad få ta del av sjukhusets uppgifter om donatorn. Barnet har också rätt att få veta donatorns identitet.
Donatorn har inga skyldigheter eller rättigheter gentemot barnet och inte rätt att få information om de barn han har gett upphov till genom donation. Inte heller kan föräldrarna/föräldern få information om donatorns identitet. Som donator kan man få veta hur många barn som fötts efter genomförd donation.
Vilka erbjuds äggen/spermierna?
– Både samkönade kvinnliga par, ensamstående kvinnor, samt par med man och kvinna där mannen saknar spermier kan få behandling med donerade spermier.
De som erbjuds äggdonation är kvinnor med avsaknad av äggstocksfunktion, exempelvis på grund av för tidig menopaus (före 40 års ålder), tidigare cellgiftsbehandling, genetiska orsaker eller för att man av olika skäl fått sina äggstockarna bortopererade.
Får man någon ekonomisk ersättning?
– Donatorn får ett schablonbelopp som ska täcka alla faktiska utgifter för till exemepl resor och inkomstbortfall. Äggdonator får också de läkemedel som behövs för behandlingen utan avgift.