Hög efterfrågan på läkemedelsbehandling för opioidberoende – 100 fler i behandling i år

– Det är väldigt viktigt att vi kan erbjuda en fullgod behandling till personer med opioidberoende, som är människorna bakom den höga narkotikadödligheten i Sverige. Det är en ofta utsatt och stigmatiserad patientgrupp som inte vågar söka vård när de behöver. Behandlingen är helt livsavgörande för dessa individer men genererar också stora besparingar för samhället, säger Simon Lindguss, enhetschef för Substitutionsmottagningen vid Östra sjukhuset.

LARO står för läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende. Det är en behandling med läkemedel till personer med ett opioidberoende som ges tillsammans med psykologisk eller psykosocial behandling eller psykosociala stödinsatser som är strikt reglerad genom en föreskrift från Socialstyrelsen.

Kraftigt ökad efterfrågan

Antalet patienter i substitutionsvård vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset har mer än fördubblats sedan 2017. Den kraftigt ökade efterfrågan var anledningen till att sjukhuset förra hösten tvingades inför en tillfällig men kraftigt begränsad intagning.

– Vi kan ännu inte se att patientgruppen slutar att växa, och trots stora ansträngningar att effektivisera verksamheten hade vi inte resurser nog för att erbjuda nya patienter behandling, säger Simon Lindguss. 

För 2022 fick verksamheten tillskott från Västra Götalandsregionen för att köpa in depåinjektioner av buprenorfin för läkemedelsbehandling. Ett liknande tillskott kommer för 2023. Depåinjektionen utsöndras över tid, vilket gör att det kan räcka med exempelvis en injektion i veckan eller mer sällan. Med depåinjektioner minskar antalet besök, vilket möjliggör att fler patienter kan påbörja behandling.

I år har 100 nya patienter påbörja LARO i Göteborg, och idag har Substitutionsmottagningen på Östra sjukhuset ungefär 700 patienter i pågående behandling. Nästa år räknar man med att kunna ta in ytterligare 100 patienter.

Det yttersta målet med LARO är att minska dödligheten. Cirka 90 procent av de narkotikarelaterade dödsfallen i Sverige orsakas av opioider, och den svenska narkotikadödligheten är högst i Europa. Jämförelser av sådan statistik ska dock göras med försiktighet då det finns stor risk för mörktal och underrapportering från andra länder. Västra Götaland var under perioden 2016–2020 bland de fem länen i Sverige med högst narkotikarelaterad dödlighet.

– LARO har i forskning bevisats minska dödlighet för personer med opioidbrukssyndrom. Det ser vi också i Göteborg. När vi förbättrat tillgängligheten till LARO minskar narkotikadödligheten, säger Simon Lindguss.

– Alla större utredningar och rekommendationer de senaste åren påtalar tre insatser för sjukvården för att kunna minska den höga narkotikadödligheten, fortsätter han. Det är sprutbyten, utdelning av Naloxon (antidot mot opioider) och ökad tillgänglighet till LARO.

Med fler i läkemedelsbehandling ökar också behovet av andra behandlingsinsatser

Allt fler har kunnat få tillgång till själva läkemedelsbehandlingen tack vare en tillfällig lösning i regionen med öronmärkta medel för själva läkemedelskostnaden. I en komplett LARO-behandling ingår utöver läkemedelsbehandling också psykologisk behandling och samordning med socialtjänsten för psykosociala insatser, enligt Socialstyrelsens föreskrifter.

– Med allt fler patienter i läkemedelsbehandling ser vi en kommande utmaning för verksamheten att hantera detta, säger Simon Lindguss.

– Psykiatrisk samsjuklighet är vanligt bland personer med beroende, fortsätter han. Det är också vanligt med samberoende. Patienterna behöver få hjälp med både beroendet och andra psykiatriska tillstånd samtidigt, vilket kräver en rad insatser samt förutsätter samordning och samverkan mellan kommun och sjukvård.

En drogfri dag

LARO fungerar på så sätt att man ersätter kortverkande opioider som heroin och oxycontin med mer långverkande som metadon eller buprenorfin. 

– Genom att göra detta så återställer vi hjärnans belöningssystem som trasats sönder av bruket. Med det försvinner abstinenssymtomen och sug efter drogen som driver på bruket och hela jagandet som så ofta leder till riskbeteenden, säger Simon Lindguss.

Både internationella och svenska studier har visat att behandlingen leder till påtagligt minskad kriminalitet, riskbeteenden och minskat behov av andra samhällsinsatser. Den är mycket kostnadseffektiv, med stora samhällsbesparingar för varje person som går från illegalt bruk av exempelvis heroin eller oxycontin till substitutionsbehandling.

– Ett socioekonomiskt bokslut från 2008 visar att varje krona som regionerna investerar i substitutionsvården ger en besparing på cirka 18 kronor i andra samhällssektorer tex rättsväsendet, och man räknar med en genomsnittlig samhällsbesparing på 1,8 miljoner för varje personer som går från illegalt opioidmissbruk till LARO. Så förutom att rädda liv finns också starka ekonomiska incitament för att ge adekvat vård till personer med ett svårt och allvarligt opioidberoende, säger Simon Lindguss.

Text: Karin Lerjestedt Walka.