10 juni, 2020

”Hittills har vi intuberat över 150 patienter med covid-19”

Magnus Brink är vårdenhetsöverläkare på infektions-IVA på Östra sjukhuset. Hit kommer de allra sjukaste patienterna för att få intensivvård.

Magnus Brink, vårdenhetsöverläkare infektions-IVA. Bild: Johanna Ewald St Michaels

VÄGEN GENOM COVID-VÅRDEN. ”Majoriteten av de som vårdas på IVA har så nedsatt lungfunktion att de har svårt att syresätta sig och behöver hjälp av respirator. Men en respirator läker ingen lunga utan det är patientens eget immunförsvar och läkningsprocesser som gör att lungfunktionen så småningom förbättras, så att patienten kan väckas upp och klara andningen själv. Skadorna på lungorna uppkommer när kroppens immunförsvar reagerar på de invaderande viruspartiklarna. Då uppstår en lokal inflammation som medför svullnad och skador på alveolerna, lungblåsorna. Inflammationen kan också göra att det bildas mikroskopiska blodproppar i de allra tunnaste kärlen i lungorna, lungkapillärerna, vilket försämrar lungornas syreupptagningsförmåga ännu mer. Så småningom, när immunförsvaret har dödat viruset, börjar en läkningsprocess. Men det kan ta tid, flera veckor eller ibland månader innan lungorna återfår normal funktion.

Redan när den första patienten med covid-19 kom till Sahlgrenska Universitetssjukhuset var det bestämt att Östra sjukhuset skulle bli SU:s primära epidemisjukhus. I praktiken innebär det att vården för patienter med misstänkt covid-19 i första hand inleds på Östra sjukhuset. Bland annat används infektionsklinikens fyra vårdavdelningar nu huvudsakligen för vård av patienter med covid-19. De sjukaste, de med högt syrgasbehov, läggs in på infektions-IVA; antingen direkt på en intensivvårdsplats eller på en så kallad intermediärvårdsplats där patienterna kan få högflödes-syrgasbehandling och omfattande tillsyn.  Det händer också att patienter med misstänkt covid-19 har en så allvarlig sjukdomsbild att de förs direkt från akutmottagningen till infektions-IVA. Vid uttalad syrebrist måste patienterna intuberas och kopplas till en respirator. Hittills har vi intuberat mer än 150 patienter med covid-19 och för att klara den uppgiften har avdelningen fått förstärkt bemanning med narkosläkare dygnet runt under veckans alla dagar.

I princip direkt efter intubering flyttas patienten till någon av sjukhusets tre covid-IVA-avdelningar. För närvarande finns det tre sådana avdelningar. I vissa fall har vi på grund av ansträngd platssituation fått flytta patienter till annan IVA inom regionen.

Fakta: Intubering

Intubera innebär att man under narkos för in ett rör i luftstrupen. Röret används för att koppla patienten till en respirator.

Den här strukturen, där Östra sjukhuset är epidemisjukhus, har visat sig fungera mycket bra. Vi har skapat en struktur och en organisation som gör det möjligt att renodla flöden och arbetsuppgifter, där infektionskliniken är första instans för de svårast sjukaste. Det hade blivit mycket komplicerat och ineffektivt att köra det här upplägget på tre sjukhustomter.

Jag berättade hur sjukdomen påverkar lungorna. Men även andra organ påverkas av virusinfektionen. Njursvikt med övergående dialysbehov uppkommer hos omkring 20 procent av dem som vårdas i respirator. En annan mindre vanlig men allvarlig sjukdomsmanifestation är hjärtmuskelinflammation som kan medföra hjärtsvikt eller rubbningar i hjärtrytmen.

Fakta: Dialys

Njurarnas funktion är att rena blodet. Om njurarna inte fungerar som de ska kan man rena blodet med en speciell maskin. Detta kallas dialys.

Patienter med covid-19 har en ökad risk att drabbas av blodpropp. Lungemboli är en farlig typ av blodpropp, som kan vara livshotande. Alla patienter som vårdas inneliggande på sjukhus för covid-19 får därför förebyggande behandling med blodförtunnande läkemedel. De som drabbas av blodproppar får förstås behandling för det.

Många patienter som behöver långvarig intensivvård drabbas av bakterieinfektioner. Det beror dels på att att sjukdomen medför en övergående allmän nedsättning av immunförsvaret. Men det hänger också ihop med att behandlingen på IVA ofrånkomligen medför risker. Det är slangar, katetrar och rör in i kroppen som gör det lättare för bakterier att leta sig in. Oftast är det patientens egna bakterier, från huden eller tarmen, som orsakar infektionerna. Det positiva är att man på IVA har stor vana vid att upptäcka och behandla den här typen av infektioner.

De som dör i den här sjukdomen är oftast patienter i hög ålder eller med allvarliga underliggande sjukdomar. Det förbryllar oss att 75 procent av de vi vårdar på IVA är män – det är ingen som säkert vet varför. Inte heller varför barn och unga i princip verkar förskonade från att få den här sjukdomen i en allvarlig form.

Hela situationen är förstås väldigt jobbig för personalen. Intensivvården hade ganska små marginaler redan från början, framför allt en brist på IVA-sjuksköterskor. De här patienterna är svårskötta och tunga. Dessutom har personalen skyddsutrustning som gör allt ännu kämpigare.

Det vi verkligen saknar är en verksam behandling. Det pågår mycket forskning men ingenting specifikt har kommit fram än. Ett läkemedel som sätter stopp för sjukdomen, helst i tablettform, som man kunde ta tidigt i förloppet. Det är vad vi verkligen hade önskat oss. Och ett vaccin.”

Text: Maja Larsson
Publicerad: 10 juni 2020 10:21
Uppdaterad: 10 juni 2020 16:56
Kategori: Nyhet

Senaste kommentarer

[…] Läs Vägen genom covid-vården: Infektions-IVA här. […]

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Samltiga fält är obligatoriska.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.