7 mars, 2022
”Hela teamet är viktigt för att förebygga trycksår”
Sjukhusets mål för trycksår som uppkommer under vårdtiden är att de ska understiga 3 procent. Och helst inte förekomma alls förstås. På avdelning 21 geriatrik arbetar undersköterskan Maria Lindstrand och sjuksköterskan Ida Westberg framgångsrikt med att motverka att patienter drabbas. Här berättar de hur de gör.
Hur ser riskbilden ut för de patienter som vårdas hos er?
– Äldre patienter har ofta flera riskfaktorer för att utveckla trycksår. De kan ha flera olika sjukdomar som påverkar och har många gånger risk för både trycksår, undernäring och fall. Patienterna kan därför behöva åtgärder för flera riskområden samtidigt. De flesta som vårdas hos oss behöver till exempel ha personal med sig vid varje förflyttning, omvårdnadssituation och vid lägesändringar.
Hur arbetar ni för att förebygga att riskpatienter utvecklar trycksår under vårdtiden?
– Först och främst görs en snabb hudbedömning vid ankomst till avdelningen, för att hitta patienter med risk för trycksår. Hudbedömning är lika viktigt som att exempelvis ta ankomstkontroller – både hudbedömning och riskbedömning behövs!
Det finns patienter som faller ut med liten risk i bedömningen men som ändå utvecklar trycksår. Det är viktigt att titta bakom öronen på patienter med syrgas, och att granska huden under till exempel korsett och nackkrage. Vi har nyligen haft patienter som kommit till avdelningen med trycksår bakom öronen och efter korsettbehandling.
Hur ser rollfördelningen ut?
– En undersköterska eller sjuksköterska gör hudbedömning vid ankomst till avdelningen. Riskbedömning görs sedan ofta gemensamt av undersköterska och sjuksköterska. De eventuella risker som patienten har dokumenteras dels i journal, dels på en tavla på expeditionen. Om det finns trycksår eller risk för det upprättas en plan.
Hela teamet har stor betydelse i arbetet med att förebygga trycksår. Alla kan ha en roll och det är viktigt att hela teamet – fysioterapeut, läkare, arbetsterapeut, undersköterska, sjuksköterska, dietist, kurator – är involverade. Mycket kan göras från olika håll och varje tillfälle som någon är hos patienten kan en lägesändring göras för att förebygga trycksår.
Hur har ni kunnat upprätthålla det trycksårspreventiva arbetet under pandemin?
– På vår avdelning, liksom på många andra, har det varit extra tufft under pandemin. Hudbedömning har gjorts för det mesta men riskbedömning och dokumentation har missats ibland. Här gäller det att inte ge upp utan att ta omtag. Vi har känt frustration över att vi inte hunnit med all dokumentation men har behövt fokusera på att förebygga och prioritera åtgärder. Under de speciella omständigheter som varit krävs det att det finns medarbetare på plats som kan, har erfarenhet och driv. Det har varit extra viktigt att stötta och påminna varandra.
Hur gör ni resultatet av arbetet med trycksårsprevention tillgängligt inom verksamheten?
– Vi kan ärligt säga att vi inte visat medarbetarna några resultat i form av staplar och diagram under pandemin. Men vi har pratat en del i vardagen om både hudbedömning, riskbedömning samt trycksår. Vår chef Ia Nilsson är också ofta involverad i det kliniska arbetet. Före pandemin hade vi trycksår som en stående punkt på arbetsplatsträffarna.
Vi har förbättringspotential i att återuppta att visa resultaten av hur det ser ut på just vår avdelning vad gällande trycksår och dokumentation. Resultaten är ett viktigt lärande.
Hur arbetar ni med att förbättra ert resultat?
– Innan pandemin arbetade vi en hel del med att göra patienterna själva och deras närstående mer delaktiga i att förebygga trycksår. Det har varit ett led i att vi införde personcentrerat arbetssätt för några år sedan. Riskbedömning trycksår finns exempelvis med i välkomstbroschyren som alla patienter får. Vi använder också informationsbladet Din Säkerhet om vad patienten själv kan tänka på för att förebygga trycksår.
Nya medarbetare får sedan en tid tillbaka en checklista på vad de ska gå igenom. Där är hudbedömning, riskbedömning och vårdplan lika viktigt som övriga moment som att ta blodtryck, EKG och så vidare. Alla behöver kunna och känna sig trygga i hur det går till.
Vidare är det viktigt att påminna, stötta och ta omtag, erfarna medarbetare tillsammans med nya. Att upprätthålla en pågående förbättringsanda och ett öppet klimat. Hos oss kan vi bli ännu bättre på teaminsatser och på att lyfta allas betydelse i vården runt den äldre patienten, på att påtala vikten av följsamhet till rutinen och att följa hela processen med trycksårsförebyggande åtgärder.
Trycksårsprevention på Sahlgrenska Universitetssjukhuset
En uppföljning av arbetet med trycksårsprevention för årets två första månader på sjukhuset visar på ett gott resultat. Andelen uppkomna trycksår under vårdtiden är låg – 2,5 procent. Därmed nås målvärdet på under 3 procent uppkomna trycksår. Underlaget vilar på andelen mätbara vårdtillfällen där trycksår registrerats vid både in- och utskrivning. Underlaget har förbättrats och ligger på nästan 60 procent, men under målvärdet som är 80 procent.