29 oktober, 2024
Här skapas journalerna i realtid – med taligenkänning
Nästan all journaldokumentation på verksamhet Medicin barn görs nu via taligenkänning. Något som gör informationen tillgänglig direkt för patienten, och frigör tid som kan läggas på andra uppgifter.
Taligenkänning erbjuder funktioner för till exempel autotexter och steg-för-steg-kommandon och kan skräddarsys utifrån verksamheternas behov.
Taligenkänning är en form av realtidsdokumentation, och innebär att informationen finns tillgänglig för patienten och alla som arbetar runt patienten i samma stund som vårdgivaren avslutat inspelningen och godkänt diktatet.
Målet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset är att alla dikterande medarbetare ska använda taligenkänning och verksamhet Medicin barn har kommit långt. Här sker över 80 procent av all journaldokumentation via taligenkänning.
Sektionscheferna Hannah Sjöstedt och Emma Goksör förstod tidigt att det krävs tydlig ledning för att kunna ställa om till taligenkänning.
– Vi fick en tydlig deadline för när vi skulle gå över till taligenkänning, och det var den vi jobbade utifrån. Sen har det varit ett samarbete där vi hjälps åt i hela verksamheten, säger Emma Goksör, sektionschef för allergi lugn, CF infektion och immunologi, reumatologmottagningen.
Särskilt fokus på sjukhusets akutmottagningar
Taligenkänning erbjuder funktioner för till exempel autotexter och steg-för-steg-kommandon, vilket kan skräddarsys utifrån verksamheternas behov. På kommando kan systemet till exempel skicka hälsodeklarationer till en patient om användaren säger ”Skicka hälsodeklaration”, och anger personnummer.
Särskilt fokus ligger för närvarande på att taligenkänning ska användas på Sahlgrenska Universitetssjukhusets akutmottagningar. På Akutmottagning barn använde 92 procent taligenkänning i stället för det system som ska fasas ut, Medspeech, under september 2024.
– Vi hymlar inte med att det tar längre tid i början, men det finns vinster som för oss på akuten som är jättebra. Till exempel det faktum att alla anteckningar redan står i journalen om ett barn skulle komma in igen, eller om föräldrar ringer och har någon fråga – då står ju allting redan. Det går inte att jämföra med hur det var innan, när man behövde lyssna på ett diktat på tio minuter, säger Hannah Sjöstedt, sektionschef och ledningsläkare på Akutmottagning barn.
Uppgiftsväxling i samband med taligenkänning
Övergången till taligenkänning är en förändring som varit förknippad med oro för gruppen medicinska sekreterare. Inom verksamhet Medicin barn har man fattat beslut om uppgiftsväxling för att säkerställa att man utnyttjar kompetensen som finns hos medarbetarna, som då kan fokusera på andra viktiga vårdadministrativa arbetsuppgifter. I vissa delar av har medicinska sekreterare börjat bemanna receptionerna och boka in patienter.
– Det finns säkert mycket som görs ute i olika verksamheter av sjuksköterskor eller verksamhetsutvecklare som egentligen kan göras av medicinska sekreterare. Ju mer man kommer in i taligenkänning desto mer kan vi uppgiftsväxla, säger Mariana Maric, sektionsledare, administrativ enhet 2 barn.
LÄS MER: De testar tal till text: ”Otroligt värdefullt” | Sahlgrenskaliv