Här är forskarna som fick ALF-projektmedel

ALF-medel är statliga forskningsanslag som fördelas till regioner med universitetssjukhus, för att stödja klinisk forskning. I Västra Götaland får 296 forskare ALF-projektmedel i den senaste ansökningsomgången, se hela listan via länken.

LÄS MER: Beslut om ALF-projektmedel och ALF-projektmedel för yngre forskare 2025–2027

För forskare som ännu inte blivit docenter, finns ALF-projektmedel för yngre forskare att söka. Totalt beviljades ALF-projektmedel för 25 yngre forskare i Västra Götalandsregionen. I porträtten nedan kan du läsa om tre av dem, alla verksamma inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Ola Hjelmgren, överläkare på Barnhjärtcentrum vid Drottning Silvias barnsjukhus, får medel för projektet ”Förbättrad hjärtdiagnostik och bildanalys med AI och djupinlärning”. 

Vad handlar din forskning om?

– Jag är klinisk fysiolog och jobbar i första hand med ultraljudsundersökningar av hjärtat, och ansvarar för ultraljudsdiagnostiken på Barnhjärtcentrum. En del av de granskningar som görs av bilder från hjärtultraljud skulle vinna på att automatiseras. Jag har sen flera år jobbat ihop med en forskargrupp på Chalmers som jobbar med datorseende, för att tillsammans ta fram bättre modeller. Jag tar fram exempel från mitt kliniska arbete och de tränar AI-modeller för att göra en analys av exempelvis ett hjärtas pumpförmåga. Fördelar är att det går snabbt och ger likvärdiga bedömningar. Vi har ett system som tittar på kranskärl på hjärtat och skiktröntgen, och ett annat som tittar på ultraljudsundersökningar på hjärtat, här med inriktning på barn.

Vad innebär det för din forskning att få ALF-medel?

– Det är nästan helt avgörande för att finansiera de här projekten. När man är i position att man inte ännu är docent men har hållit på ett tag, då är det svårt att få anslag som räcker nånstans. Jag kommer bland annat använda pengarna till att finansiera en ingenjör för tekniskt arbete, men även för att hyra tid på en superdator som står i Linköping! Det kostar att hyra lagringsutrymme.

Maria Forslund, överläkare och sektionschef Gynekologi och reproduktionsmedicin, får medel för projektet ”Äggstockscystor och betydelse för hälsa på kort och lång sikt”.

– Min forskning rör cystor i äggstocken, ovarialcystor, och hur de kan påverka kvinnors hälsa, både på kort och lång sikt, både gynekologiskt och på andra sätt. Jag jobbar med tre underteman, bland annat polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS). Där vill vi undersöka förekomst hos unga, koppling till fetma och psykisk ohälsa, samt studera långtidskonsekvenser inklusive cancerrisk, risk för hjärtkärlsjukdom och reproduktiva konsekvenser. Vi tittar även på endometrios, där vi vill studera effekterna av kirurgi, samt att vi planerar att studera betydelsen av cystruptur vid såväl benigna som maligna cystor.

Varför behövs forskning på detta område?

– PCOS och endometrios drabbar många kvinnor. Trots detta upplever patienter problem med att de inte får rätt diagnos, information och behandling. Mycket kunskap saknas och min forskning bidrar till ökad kunskap både för patienter och vårdpersonal. Dessutom kommer min forskning att bidra till ökad kunskap kring kirurgi vid äggstockscystor, så att vi ska bli ännu bättre på att göra rätt operation på rätt patient.

Hur ser dina framtidsplaner ut när det gäller forskning/kliniskt arbete?

– Jag kombinerar just nu chefskap, klinik och forskning, och hoppas kunna fortsätta med denna kombination!

Jonas Varkey, överläkare inom Gastro verksamhet Specialistmedicin, får medel för projektet ”Innovativa tekniker för att förbättra surveillance efter tarmtransplantation: Multimodala metoder”.

– Tarmtransplantation är en livräddande behandling, där den sjuka tarmen byts ut mot tunntarm från en avliden donator. Trots framsteg har den långsiktiga överlevnaden stagnerat, och avstötning är ett vanligt problem. För att förbättra resultaten måste vi noggrant övervaka tarmen och där arbetar vi nu med olika strategier. Det inkluderar standardisering av visuell bedömning genom ett internationellt graderingsschema, utveckling av AI-programvara för att upptäcka avstötning tidigare samt användning av gastrointestinalt ultraljud. Ultraljud förväntas förbättra möjligheten att identifiera immunologiska komplikationer som tidigare varit svåra att upptäcka. Vi hoppas att dessa insatser kommer att förbättra patienternas prognos efter tarmtransplantation.

Vad betyder det för din forskning att få ALF-medel?

– Att få ALF-medel utgör en stor möjlighet för min forskning och möjliggör utveckling av projekten på en bredare front. Dessa medel kommer att hjälpa oss att rekrytera fler centra i forskningen, påskynda implementeringen av AI-algoritmer och snabbare föra våra resultat vidare till vården.