Här är de nominerade till Stora Kvalitetspriset

De nio nominerade bidragen är med och tävlar om Sahlgrenska Universitetssjukhusets Kvalitetspris som delas ut på Kvalitetsdagarna den 3 och 4 maj på Svenska Mässan.

Kvalitetsdagarna riktar sig till alla medarbetare och är ett forum för att inspirera och sprida förbättringsarbeten som görs inom sjukhuset. Programmet innehåller föreläsningar med inspirerande talare, presentationer av de nominerade kvalitetsarbetena, posterutställning och mycket annat. Läs mer om programmet och gör din anmälan på intranätet.

Verksamhet kardiologi: Digitala hjärtronder mellan primärvård och specialistvård

Annica Ravn-Fischer, docent och överläkare kardiologi – vad var er utmaning?

– Cirka 2 miljoner människor i Sverige lider av hjärt-kärlsjukdomar. Trots medicinska landvinningar är hjärtkärlsjukdomar fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige. En kranskärlssjuk patient omhändertas till största delen inom primärvården. Primärvården har svårt att nå specialister för att ställa frågor och diskutera patientfall och det finns en brist på samarbetsytor. Med regelbundna virtuella hjärtronder kan primärvården möta kardiologer och diskutera kardiologiska patientfall och nya behandlingsmetoder inom området.

Hur gick ni till väga?

– Vi startade från grunden och fick hjälp att bygga ett patientsäkert digitalt mötesrum för oss kardiologer och för primärvården. Konceptet att det är hjärtrond varje onsdag eftermiddag har spridit sig och deltagarna verkar nöjda.

Vad blev resultatet?

– Varje onsdag eftermiddag rullar nu de digitala hjärtronderna. Vi brukar ha 15 deltagande vårdcentraler uppkopplade varje gång och deltagandet ökar. Vi diskuterar handläggning av patientfall och utbyter erfarenheter och lär av varandra. Vi har fått förfrågan från Koncernkontoret VGR om att sprida konceptet till övriga regionen. Förfrågan har även kommit från vårdcentraler i Norra Halland. Hittills har det funnits utrymme och vi har låtit alla intresserade enheter vara med. De digitala hjärtronderna bidrar till en bättre patienthandläggning, säkrare bedömningar, snabbare handläggning och dessutom på ett kostnadseffektivt sätt. Dessutom bidrar ronderna till utbildning av både oss kardiologer och våra kollegor i primärvården!

An/Op/IVA Anestesi 5: Tillsammans skapade vi ett trombektomi-team i världsklass

Martin Toresson, vårdenhetschef – vad var er utmaning?

– Antalet patienter som behövde behandling med trombektomi ökade. Vi visste hur viktigt tidsaspekten är i detta och vi visste att flödet involverar olika grupper som vanligtvis inte arbetar tillsammans. För att patienten skulle få den bästa vården på snabbast möjliga tid behövde vi tydliggöra processen; vem gör vad och när?

Hur gick ni till väga?

– Mejl gick ut till berörda i vårdkedjan, för att ta in synpunkter på hur vi kunde arbeta annorlunda. Sen möttes representanter ur alla discipliner för att brainstorma, göra en gemensam simulering av processen och följa patientens väg på intervention 1. Vi gick igenom vad som är viktigt och vem som gör vad i varje steg. Det blev en helhetsbild för alla. Med stöttning från simulatorcentrum byggde vi upp  simuleringar som testades på plats, som gav direkt feedback från medarbetare i alla discipliner på hur flödet fungerade.

Vad blev resultatet?

– Resultat blev en processkarta som beskriver precis vem som ska göra vad och när, om trombektomilarmet går. Kartan visade sig fungera lika bra för dem som varit involverade i arbetet som för helt oförberedda personer som fick den introducerad.

Eftersom det inte finns några jämförbara mätningar från innan processkartan är det svårt att visa resultat i faktiska minuter, men klart är att Sahlgrenska Universitetssjukhuset i dag har de bästa tiderna samt bästa behandlingsresultat i hela Sverige. Fortsatta simuleringar görs hela tiden, för att ständigt förbättra där det går – för patienten.

Akutmottagning barn: Nu kan vi hjälpa de sjukaste barnen snabbare på barnakuten – ny triage ger tidigare läkarbedömning!

Hannah Sjöstedt, sektionschef – vad var utmaningen ni ville lösa?

– Vi hade länge märkt att vårt triageringssystem på barnakuten hade både ”hängslen och livrem” och felaktigt prioriterade en del mindre sjuka barn högt. Det gjorde att de som faktiskt var sjuka försvann i mängden och var svåra att identifiera.

Hur gick ni till väga?

– En grupp av sjuksköterskor och läkare på barnsjukhuset med huvudfokus på barnakuten gick samman och skapade ett nytt triagesystem som vi sedan forskade på för att se om det prioriterade färre barn högt men ändå identifierade de barnen som var sjukast. Traigesystemet heter PEPP – Pediatrisk prioriteringsprocess.

Vad blev resultatet?

– Vårt nya triagesystem gjorde det vi ville – och vi införde det som barnakutens enda triagesystem i höstas. Nu träffar de högst prioriterade barnen läkare 21 minuter snabbare än innan. Det kan ge livsräddande åtgärder tidigare! Framförallt känns det bättre att vi nu lättare kan gå först till de barnen som behöver hjälp snabbt.

Primärdiagnostik 1: Rädda hjärnan – när varje minut är viktig

Emely Sjölander, biomedicinsk analytiker och sektionsledare Koagulation – vad var er utmaning?

– Varje minut är viktig vid en stroke. Två miljoner hjärnceller dör och hjärnan åldras tre veckor för varje minut som det är stopp i ett blodkärl. Ett snabbt provsvar av den antikoagulantia (blodförtunnande läkemedel) som patienten behandlas med måste kunna levereras, för att säkerställa att patienten inte har ett värde över det gränsvärde som annars riskerar blödning i samband med trombolysbehandling (blodproppslösande medicin direkt i blodet). Vårt mål var att arbeta fram nya rutiner för Neurologen/Strokeenheten innan blodprov transporteras till laboratoriet, samt optimera arbetssättet på laboratoriet för att leverera ett så snabbt provsvar som möjligt, utan kvalitetssänkning av den analys som utförs.

Hur gick ni till väga?

– Vi hade återkommande träffar mellan läkare från Neurologen och läkare, processansvarig och sektionsledare på Klinisk kemi där vi diskuterade förkortning av svarstider. Varje steg diskuterades från det att en patient kommer in på sjukhuset, provtagning, analysering av prov till färdigt provsvar för att hitta förbättringar. Till exempel ordnade vi ett telefonnummer avsett enbart för Rädda hjärnan-larm, en telefon som ska vara bemannad dygnet runt av laboratoriet. Vi lyckades optimerade den preanalytiska rutinen och kunde korta ner provrörets centrifugeringstid, utan att påverka provresultatets kvalitet. En viktig del var också att informera personalen på laboratoriet, om hur stor betydelse varje minut har vid ett Rädda hjärnan-larm.

Vad blev resultatet?

– Resultatet av vårt förbättringsarbete är att vi idag kan lämna ut snabbare provsvar, som kan avgöra om en patient som står på blodförtunnade medel kan få behandling som löser upp en blodpropp i hjärnan. Svarstiden förkortades från 60 minuter till under 20 minuter.

Akututvecklingscentrum: Upprättande av mobilt vaccinationsteam i kampen mot covid-19

Mathias Malm, Utvecklingsledare Akututvecklingscentrum och Anna Biveby Nilsson, vårdenhetschef Medicinmottagning Sahlgrenska – vad var er utmaning?

– Förra våren fick vi till oss att det fanns ett behov av att nå människor i socialt utanförskap för vaccination mot covid-19. Initiativet kom från Faktums chefredaktör Sarah Britz, och vi kände att det här är något som vi bara måste göra. En arbetsgrupp upprättades tillsammans med Kunskapscentrum för jämlik vård på Koncernkontoret och representanter för olika mötesplatser för människor i socialt utanförskap i Göteborg. Sahlgrenska Universitetssjukhuset fick utförarrollen och en samordnande funktion. Ett första delmål var att ge 400 doser vaccin under 2021, vilket uppnåddes med god marginal då behovet var större än man anat.

Hur gick ni till väga?

– Varje mötesplats hade en kontaktperson som var länken in till vår samordnare. De var en stor hjälp för att få det att fungera och att få personer att komma till vaccineringen. Vid varje tillfälle började vi med att ge vaccin till en ur personalen, för att visa att det gick bra. Av olika skäl möttes vi på vissa mötesplatser av en ganska stor misstänksamhet kring vaccineringen.

Den första dosen gavs 11 maj 2021. I början styrdes vaccinationerna av behov och tillgänglighet och allt eftersom hittade vi både struktur och arbetsformer. Sedan hösten 2021 har besöken till olika mötesplatser gjorts var fjärde vecka. Vi är två sjuksköterskor och en läkare som åker och bilen packas med vaccin och en läkemedelsväska, i händelse av allergi.

Vad blev resultatet?

– Totalt har vi gett strax över 1200 doser vaccin sedan vi startade upp arbetet med mobil vaccination. Väldigt många av de vi vaccinerat har fått sin andra eller till och med tredje dos. Men det här är mer än en spruta i en arm. Vi märker att det här gör stor skillnad för människors förtroende för vården. En nyckel har varit att vi har mött människor där de känner sig hemma och är trygga. Vi vet att många av dem som vi träffat inte hade vaccinerat sig utan den här insatsen.

Psykiatri affektiva: Trygg arbetsåtergång för patienter med bipolär sjukdom vid samverkan med vården och arbetsgivare

Agneta Solberg, rehabkoordinator, och Carin Melin, processledare – vad var er utmaning?

– För personer sjukskrivna i bipolär sjukdom kan det ta lång tid att komma tillbaka i arbete. Att ha ett arbete ökar möjligheten till hälsa och stabilitet i vardagen och arbetsgivaren är en viktig part som med kunskap om patientens behov kan skapa förutsättningar för arbetsåtergång. Utan kontakt med vården har många arbetsgivare svårt att planera en arbetsåtergång som är både trygg och hållbar vilket ofta leder till att fortsatt sjukskrivning. På Bipolärmottagningen har vi därför utvecklat och prövat ett nytt strukturerat arbetssätt där rehabkoordinator samverkar med arbetsgivare tidigt i sjukskrivningsperioden.

Hur gick ni till väga?

– Vi satte upp en pilotstudie där patienter med ny sjukskrivningsperiod över 60 dagar informerades av läkare om kontakt med Rehabkoordinator. Patienter som ville medverka fick via 1177 fylla i ett formulär om aktivitetsförmåga och arbetssituation. Vid efterföljande bedömningssamtal erbjöd vi alla patienter kontakt med arbetsgivare. Efter patientens medgivande tog Rehabkoordinator kontakt med arbetsgivare för att tillsammans ha ett informationsutbyte om hur återgången i arbete kan planeras utifrån individuella förutsättningar och behov.

Vad blev resultatet?

– 19 patienter deltog i pilotstudien och 15 arbetsgivare fick stöd av Rehabkoordinator. Vid uppföljning efter 3–6 månader hade 13 patienter återgått i hel- eller deltidsarbete. Fem patienter var kvar i sjukskrivning med en långsiktig plan för återgång i ordinarie arbete. Många arbetsgivare kände sig tryggare när Rehabkoordinator stöttade i planeringen. Samtliga tyckte att de fick en bättre förståelse för hur de kunde hjälpa patienten åter i arbete och bättre kunde bidra till att upprätthålla goda och väl anpassade arbetsförhållande för patienten. Läkarna menade att arbetssättet leder till mer trygga och motiverade patienter inför arbetsåtergång. Dessutom har projektet lett till ökad kunskap och medvetenhet på mottagningen om vikten av kontakt med och information till arbetsgivaren.

Avdelning 135 Stroke: Patientsäker och automatiserad patientöversikt

Christina Hermansson, vårdenhetschef – vad var er utmaning?

– Vår avdelning har det akuta strokeuppdraget för Göteborg samt trombektomiuppdrag för hela Västra Götalandsregionen. Det innebär stora patientflöden och hög omsättning. Våra koordinatorer jobbar 24/7 med att koordinera patienter som kommer på akuta larm, patienter som ska vidare till andra avdelningar eller som ska till andra sjukhus. Det pågår flera olika flöden samtidigt och vi har saknat ett bra system för att skaffa oss en tydlig och tillförlitlig överblick över inneliggande patienter, ett arbetsredskap som kan underlätta koordinatorns arbete med platser.

Hur gick ni till väga?

– När vårt gamla arbetssätt, med excel-dokument, inte längre fungerade i och med att Sharepoint infördes fick vi kontakt med Peter Asplund, IT-strateg på Utdataenheten. Han hade den tekniska kunskapen att realisera vår vision om ett automatiserat system. Efter flera planeringsmöten, provomgång och justeringar fanns en klar så kallad BI-rapport att köra i skarpt läge.

Vad blev resultatet?

– En tydlig översikt över inneliggande patienter som sparar mycket tid för våra koordinatorer, eftersom dokumentet uppdateras automatiskt och är kopplat till Elvis och Melior. På så vis behövs ingen dubbeldokumentation. Det effektiviserar också patientflödena genom att patientens väg genom vårdförloppet tydliggörs på översikten.

En annan vinst är att vi med hjälp av rapporten kan visualisera vårdomfattningen i olika delar av vår avdelning och utifrån det fördela personal under arbetspasset. Rapporten visar var det finns mest att göra och medarbetaren kan på så sätt se direkt var den kan hjälpa till.

Det nya systemet innebär också en kvalitetsförbättring gällande dokumentation. Dokumenterar man under fel sökord så hämtas inte informationen till rapporten. Det finns även en inbyggd teknisk säkerhet som förhindra oavsiktliga formateringar.

Verksamhet ortopedi: Rätt sjukskrivning från början med sjukskrivningsapp på Ortopedakuten Mölndal

Anders Jönsson, överläkare och processansvarig – vad var er utmaning?

– Läkare lägger ner mycket tid på att fylla i sjukskrivningsblanketter i Melior. På Ortopedakuten Mölndal har vi nu lanserat en typ av app eller plug-in som gör det enklare att fylla i blanketterna vid ortopediska skador. Istället för att behöva skriva in en omfattande beskrivning så kan nu läkaren svara på ett antal standardiserade frågor. Sedan fyller appen i blanketten med nödvändig brödtext och föreslår dessutom en sjukskrivningstid. Läkare kan välja att behålla förslagen eller ändra. Jag litar helt och hållet på appen och ändrar väldigt sällan texten eller sjukskrivningstiden.

Vad har det lett till?

– De allra flesta som har använt appen är jättenöjda. Det tar nu bara en bråkdel av tiden det tog tidigare att fylla i en sjukskrivningsblankett. Men den hjälper inte bara läkare. Då sjukskrivningsblanketten alltid blir korrekt ifylld behöver inte Försäkringskassan återkomma med kompletteringar. Dessutom är den föreslagen sjukskrivningstiden ofta korrekt, och det minimerar antalet patienterna som återkomma för att få ett förlängd sjukskrivning.  

Vad är nästa steg?

– Först och främst vill vi installera appen på fler datorer på sjukhuset. Framöver borde den kunna användas av alla akutmottagningar som tar hand om ortopediska skador i regionen och som använder Melior.  

AnOpIVA Mölndal: Preoptimering inför operation hos patienter med höftfraktur, en extra skör patientgrupp

Lotta Axelsson Larsson och Anna Wange, IVA-sjuksköterskor – vad var utmaningen?

– Vi som IVA-sköterskor såg att de äldre sjuka sköra patienterna med akut höftfraktur ofta hade ett ökat behov av vård både innan och efter operation, med svikt i bland annat hjärta, lungor och njurar. Patienterna var ofta otillräckligt optimerade inför operation trots bra rutiner på vårdavdelningen. Denna patientgrupp krävde ofta även en lång postoperativ återhämtning.

Hur gick ni till väga?

– Vi har utarbetat en checklista med en behandlingsstrategi för att kunna starta preoptimeringen i ett tidigt skede inför operation. Patienter med en AHF bedöms vid inläggning på vårdavdelning av inskrivande sjuksköterska med hjälp av Nottingham Hip Fracture Score (NHFS). (Nottingham Hip Fracture Score är ett scoring-system som tar hänsyn till olika variabler för att upptäcka riskpatienter).

Tidigare var rutinen att kontakt tas med anestesiläkare om NHFS ≥ 7. Efter samtal med avdelningspersonal samt journalgranskning av patienter (n=50) med AHF framkom det att det fanns ett ökat preoptimerings-behov i denna patientgrupp redan vid NHFS ≥ 6 samt att vård-personalen upplevde att kontakten med anestesiläkare inte fungerade optimalt.

Vad blev resultatet?

– Rutinen ändrades. Om en patient bedöms ha NHFS ≥ 6 ska patientansvarig sjuksköterska nu ringa till MIG-telefonen och meddela att de har en preoptimeringspatient. Behandling påbörjas på hemavdelningen enligt en särskild rutin. IVA-sjuksköterskan uppgift blir att agera ”spindeln i nätet”. Hon/han har både kontakt med ansvarig personal på vårdavdelningen, anestesiläkare och ser till att patienten får den hjälp den behöver för att klara av operationen på bästa sätt. Genom journalgranskning har vi sett att per-operativa flödet flyter på fortare och den totala vårdtiden på sjukhuset minskat. Tyvärr är dödligheten fortsatt hög i denna sköra patientgrupp.