Gunbritt Stålberg kör digital vård sedan 1995

Användandet av e-tjänster har ökat kraftigt i samhället senaste åren. Inom sjukvården kan man med hjälp av e-tjänster bland annat kontakta sin mottagning direkt, omboka tid, läsa sin journal eller förnya recept. Och e-tjänsterna används flitigt. Över 88 % av invånarna i Västra Götaland har någon gång loggat in i 1177 Vårdguidens e-tjänster. Under 2021 gjordes ett rekordstort antal inloggningar och troligtvis har pandemin varit en bidragande faktor till det.

Digital utvecklingsavdelning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har genomfört en undersökning där ett antal patienter har intervjuats om sina erfarenheter av sjukhusets e-tjänster. Undersökningen visar att e-tjänsterna och den digitala vården upplevs som tidsbesparande, ökar tillgängligheten samt underlättar vardagen för patienten. Men de svarande uppger också e-tjänster kan föra med sig nya utmaningar för vården – till exempel hur man skapar trygghet och tillit i det digitala mötet och hur den digitala tillgängligheten kan förbättras.

En fördel i egenvården

Gunbritt Stålberg är en av alla som deltagit i undersökningen. Hon fick diagnosen diabetes typ 1 år 1969 och har med åren sett hur sjukvården blivit mer och mer digital.

– Jag började min digitala vårdresa redan 1995 när internet kom in i bilden. Men då var det inte tal om kontakt med vården utan då använde jag det framför allt för att söka kunskap om diabetes typ 1. För min sjukdom är det egenvård som gäller, och det betyder att man måste kunna väldigt mycket själv.

Gunbritt Stålberg är en van och regelbunden användare av 1177.se, och tycker det är viktigt att hålla sig uppdaterad kring egenvårdsråd, kost och behandlingsmetoder. 

– Redan när jag fick diabetes typ 1 skulle man ägna sig åt egenvård. Men då fanns det ingen verktygslåda. Man fick vissa order att följa och sedan fick man göra så gott man kunde – utan att egentligen veta någonting. Jag tror att det gäller för väldigt många andra sjukdomar också. Man kanske inte kan bli frisk med hjälp av egenvård, men man kan förbättra sitt tillstånd, förbättra sitt liv och må bättre. Och där tycker jag att den digitala sidan verkligen kommer in i bilden.

För Gunbritt Stålberg handlar det digitala inte bara om själva kontakterna med vården. Hon söker fortfarande mycket information på egen hand, på nätet.

– Jag tycker att min dialog med vården förbättras om jag kan förbereda mig, då kan jag ställa bättre frågor.

Hade digitala kontakter långt före pandemin

Förutom att använda digitala tjänster som kunskapskällor använder Gunbritt Stålberg även e-tjänster när hon behöver kontakta sjukhuset, till exempel för att förnya recept på läkemedel eller ställa frågor. Digitala vårdbesök var hon van vid långt före pandemin. En anledning till det är att hon bor på två ställen: på Orust och i Västra Frölunda.

– Är jag på Orust så är det en lång väg att åka för att komma till sjukhuset. Då är det mycket bättre att kunna sitta där. De digitala mötena sker via appen Mitt vårdmöte. Den tycker jag är bra, då ser man åtminstone varandra. Jag tycker det är perfekt att mixa mellan att träffas fysiskt och digitalt.

Men ibland är fysiska besök helt nödvändiga.

– Nu på måndag ska jag till njurkliniken på sjukhuset till exempel. Då ska de ge mig lite järn, och digitala transfusioner och blodprov går ju inte att göra. Så då måste jag ju komma hit.

Gunbritt Stålberg använder också flera digitala tjänster för egenmonitorering. Hon har en egen blodtrycksapparat, lagrar värdena i telefonen och kan välja att skicka in dem till mottagningen via 1177 eller visa dem när hon kommer på ett fysiskt besök. Hennes glukosvärden mäts av en sensor, som skickar dem till en app i telefonen. Informationen där kan både hon och vårdpersonalen se.  

– Det där utvecklas ju mer och mer. Jag hade önskat att man kunde ta blodvärden av olika slag själv, det kräver ju att man kommer till sjukhuset idag. Sådant som man behöver göra relativt ofta hade varit skönt att kunna göra själv.

”Håll en kurs i hur man gör!”

Hon tror att det finns en del förutfattade meningar att äldre människor inte klarar av digitala tjänster.

– Man säger ibland att vi som är äldre inte klarar av de här digitala verktygen. Men hjälp oss då! Involvera barn och barnbarn och visa. Jag själv hjälper en av mina äldre bröder. Det handlar mycket om att bygga upp självförtroende. Vården ska inte utgå ifrån att det kan finnas patienter som inte klarar av det. Då får man ju göra något åt det. Till exempel hålla en kurs i hur man gör.

Gunbritt Stålberg har varit med på den digitala resan i vården under lång tid, och mycket har hänt sedan hon först började söka kunskap på internet. Egenvård, konsultation med vårdpersonal över telefon, e-tjänster och fysiska eller digitala vårdbesök är alla viktiga komponenter för att må så bra som möjligt med en kronisk sjukdom, tycker hon.

– Att få diabetes är som att få ett jobb som man inte har sökt, men man är ändå tvungen att genomföra det på det bästa sättet man kan. För att må så bra som möjligt, och inte belasta vården mer än nödvändigt. Det är mitt ansvar att försöka hålla mig härifrån så mycket jag kan.

Samtidigt kan hon sakna en sorts coachfunktion i vården.

– Det är inte helt ovanligt att människor blir väldigt slagna till marken och inte orkar och blir förbannande, och gör tvärtemot vad de borde göra. Och det måste vi hjälpa människor med för det är inte konstruktivt. Psykologisk coachning till människor så de orkar hålla på med egenvård, det tror jag mycket på.

Ta del av hela rapporten.