3 september, 2020

Från papperslappar till framtiden

På 90-talet fick Boel Mörck nog av reumatologens kösystem och bytte ut papperslappar mot datorer. Nu leder hon universitetssjukhuset genom den största förändringen sedan regionen själv bildades. Vem är kvinnan som ska ta oss in i framtidens vårdinformationsmiljö?

Boel Mörck, chef och digitaliseringsivrare ut i fingerspetsarna. Bild: Johanna Ewald St Michaels

En halv dag i veckan jobbar Boel Mörck kliniskt med patienter. För att hon gillar arbetet, förstås, men det för också annat med sig:

– Det är då jag får en naturlig inblick i patientarbetet och våra digitala verktyg på sjukhuset, säger hon.

Men just den här sommardagen sitter hon på sjukhusledningens våningsplan, på Bruna Stråket på Sahlgrenskatomten, där solen steker genom stora glaspartier. Här sitter Boel Mörck på två stolar. Dels är hon områdeschef, chef för alla verksamhetschefer på område 2. Men sedan två år tillbaka är hon dessutom medicinsk informationsdirektör. Vi återkommer till vad det innebär. Men först: varför blev det så mycket chefande för Boel Mörck?

– Inte var det här jag trodde jag skulle hamna, skrattar hon och tar en klunk Earl Gray.

Boel Mörck

Ålder: 62 år
Familj: Man och tre söner
Titel: Medicinsk informationsdirektör och områdeschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Yrke: Överläkare inom reumatologi

Det hade kunnat bli en karriär inom idrott. Bland annat spelade hon fotboll för Bayern München en säsong. Efter teknisk linje på gymnasiet sökte hon till Gymnastik- och idrottshögskolan i Örebro, GIH.

– Hade man betyg då, på 70-talet, och hade intresse för idrott var det på GIH i Örebro man skulle gå. Jag sökte och kom in. Men av olika anledningar blev det inte någon utbildning på GIH för mig utan jag nappade på ett vikariat som idrottslärare i stället.

Men det var att jobba i motvind.

– Ganska direkt insåg jag att det inte alls var någonting för mig. Eleverna på just det högstadiet var ju inte alls lika intresserade som jag var. Jag brann verkligen för idrott och framförallt bollsport och hälsosamma levnadsvanor.

Kanske kunde läkarlinjen vara något i stället?

– Medicin såg jag som en bred utbildning där jag hade möjlighet att jobba inom många olika områden. Då tänkte jag nog att jag kunde arbeta med idrottsmedicin eller barnmedicin.

Landade i reumatologi

Men det blev en helt annan specialitet för Boel Mörck. 1986 klev hon för första gången in på Reumatologen på Sahlgrenska sjukhuset för ett underläkarvikariat. Reumatologin lockade och efter AT-tjänstgöringen i Alingsås återvände hon till Sahlgrenska, och gjorde senare också sin ST-tjänstgöring inom ämnet.  

– Jag har alltid dragits till områden där jag kan vara med och påverka och skapa förutsättning till förbättring. Att jobba ihop för gemensamma mål och ska en ”vi-känsla” och ha kul ihop är viktigt. Under mina första år på Reumatologen såg jag många delar jag tyckte man kunde utveckla, och engagerade mig återigen också fackligt.

Hur tror du att dina kollegor och chefer upplevde dig, där och då?

– Min dåvarande chef Tomas Bremell skulle nog beskrivit mig som en aning jobbig faktiskt. En medarbetare som alltid hade åsikter och ständigt presenterade olika sorters förändringsförslag.

Första chefsjobbet

1997 bildades det som idag är Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Då fick Boel Mörck frågan om hon inte skulle passa på att bli chef för en av de nybildade mottagningarna inom reumatologin.

– Min omedelbara – och kanske något spontana – respons blev: ”om du tror att ett chefskap innebär att jag slutar ’bråka’ så har du fel”. Men han förstod mig. Jag tackade ja och vi hade ett fantastiskt samarbete under alla år. Som tur var…

Snart hittade hon sin nisch: digitalisering.

– Kösituationen inom Reumatologin var ansträngd och hanterades med ett analogt kösystem byggt på papperslappar, blyerts och suddgummi. Det låter ju som på stenåldern, men det var på 90-talet.

Att patienter kringgick köerna på olika sätt var inte heller ovanligt, berättar hon.

– Orättvisan var något som gnagde inom mig. Vi behövde ett system där de medicinska prioriteringarna styrde.

Det påbörjades flera olika projekt för att skapa ett mer hållbart kösystem. Den första åtgärden var att lägga in väntelistorna elektroniskt, först i systemet PAX och sedan ELVIS. Men egentligen handlade det om att förändra sättet man arbetade på – och använda system och data på kloka sätt.

Boel Mörck. Bild: Johanna
Ewald St Michaels

Prisades för utvecklingsarbetet

Utvecklingen i verksamheten tog fart på riktigt och den dåvarande områdeschefen Olle Larkö tyckte att reumatologin skulle delta i SKL:s utvecklingsprogram ”Bättre flyt i vården”.

Det gjorde de och 2005 belönades verksamheten för just de förändrade arbetssätten de lyckats genomföra med hjälp av digitalisering – och som minskade de ansträngda köerna dramatiskt. 

– Under mina år som chef på Reumatologen nådde vi tillsammans framgång kring flera problem som fanns där. Huvudsakligen genom att engagera medarbetare och skapa förutsättningar för att göra de förändringar som behövdes – genom klassiskt förbättringsarbete med PDSA (Plan Do Study Act) och processkartläggning.

Ett arbetssätt som gör patienten delaktig på riktigt

Hösten 2020 är bråda tider för Boel Mörck. 2023 ska det regiongemensamma omställningsarbetet och Framtidens vårdinformationsmiljö (FVM) vara verklighet på SU. FVM är en av tre övergripande strategier för att utveckla hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. Och Boel Mörck är, sedan lite mer än ett år tillbaka, projektägare för alltsammans inom sjukhuset.

Konkret består Framtidens vårdinformationsmiljö av ett nära samarbete mellan regionen, privata vårdgivare och de 49 kommunerna i Västra Götaland. Tillsammans ska man forma och implementera ett nytt, och inte minst gemensamt, journalsystem som heter Millennium.

– Ur mitt perspektiv handlar FVM om att göra vår vardag inom hälso- och sjukvården enklare, genom att skapa en digital arbetsplats. Våra medarbetare ska ha enkla digitala verktyg och patienterna ska känna sig trygga med att vi har rätt information om dem – oavsett var i regionen eller systemet patienten befinner sig.

Men det handlar om så mycket mer än bara ett nytt gemensamt journalsystem, berättar hon vidare.

– Det handlar också om att säkerställa en hälso- och sjukvård där patienten kan vara delaktig riktigt och har medinflytande över sin vård och hälsa – där en nyckel i arbetet är att obehindrat kunna dela med sig av sin hälsodata i olika egenmonitoreringsstöd.

– Framtidens vårdinformationsmiljö och journalsystemet Millennium öppnar just sådana dörrar, poängterar hon.

EU-finansierat projekt

På Sahlgrenska Universitetssjukhuset har den digitala omställningen till stora delar redan påbörjats, bland annat med Digitaliseringslyftet som inleddes våren 2019.

Digitaliseringslyftet är ett initiativ från sjukhuset som samlar delar som FVM och införandet av digitala invånartjänster – exempelvis 1177 Vårdguidens e-tjänster och digitala vårdmöten – för att göra det hela mer lättbegripligt och tillgängligt.

Nu ska Digitaliseringslyftet också utökas och fördjupas.

– I våras sökte vi EU-finansiering från Europeiska socialfonden, för att kunna arbeta vidare med kompetenslyftet och engagera ännu fler medarbetare i sjukhusets digitalisering.

Under hösten inleds utvecklingsprojektet som ska engagera minst 10 000 i olika lärandeseminarier och mindre gruppdialoger, kring frågor som rör just vårdens digitalisering. Projektet heter #DigITSU och ska pågå under två år.

– Med DigITSU kommer vi kunna förbereda sjukhusets medarbetare så bra som möjligt för det som Framtidens vårdinformationsmiljö handlar om – en smart, modern och patientdriven hälso- och sjukvård.

Det låter som ett något större projekt än det ni gjorde inom reumatologen på 90-talet?

– Ja, naturligtvis. Men egentligen handlar det om samma sak – att skapa engagemang och förutsättningar för förbättringsarbete, svarar hon med ett brett leende.

Läs mer

Du kan enkelt följa och läsa mer om sjukhusets digitalisering på www.sahlgrenska.se/Digitaliseringslyftet.

Text: Samuel Hedberg
Publicerad: 03 september 2020 14:41
Uppdaterad: 09 september 2020 14:48
Kategori: Profilen

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Samltiga fält är obligatoriska.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.