8 maj, 2025
Från AT till BT – forskning visar vad som fungerar
Övergången från läkarstudent till legitimerad läkare är en avgörande fas i den medicinska utbildningen. Ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet har undersökt allmäntjänstgöringen som en del av den processen. Tre publikationer ger ny och viktig kunskap om denna övergång.
När allmäntjänstgöringen (AT) nu successivt fasas ut och ersätts av bastjänstgöring (BT), är det viktigt att ställa frågan: Vad är det vi lämnar – och vad behöver vi bevara? Det är utgångspunkten för det forskningsprojekt som Matilda Liljedahl och Yvonne Carlsson driver vid Sahlgrenska akademin.
– Vi har inte försökt utvärdera AT, utan förstå vad som upplevts fungera. Det handlar om lärande, stöd och strukturer – och vad det betyder när man ska växa in i sin första professionella roll, säger Matilda Liljedahl, docent i vårdpedagogik vid Göteborgs universitet och ST-läkare i onkologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Studierna bygger på intervjuer med AT-läkare och AT-studierektorer runt om i Sverige. Forskarna beskriver dem som viktiga bidrag till förståelsen av AT-tjänstgöringen som utbildningsmiljö – ett område som tidigare varit mycket sparsamt utforskat i svensk kontext.
Ett system som fungerar
Foto: Elin Lindström
Fynden är tydliga: AT i Sverige fungerar som en trygg övergångsfas där läkare får tid och utrymme att lära sig yrket.
– Internationellt beskrivs den här fasen ofta som extremt stressande. Men våra intervjupersoner berättar om en stark struktur och ett närvarande stöd. De kände sig inte utbrända eller överväldigade – tvärtom, säger Yvonne Carlsson, doktorand vid Göteborgs universitet.
Därmed inte sagt att det kan vara utmanade att göra AT eller att enskilda individer kan uppleva arbetsrelaterad ohälsa under sin AT.
En viktig framgångsfaktor är att AT-läkare ses som personer som ska utvecklas – inte bara som arbetskraft. Det verkar finnas en inbyggd förväntan på lärande, och ett tydligt uppdrag i AT-strukturen för handledning och stöd.
Utrymme för lärande
Det kanske mest centrala begreppet som framkommit i forskningen är det ”utrymme” som AT skapar – för reflektion, lärande och utveckling.
– Det här är en fas där man får vara ny. Man får ställa frågor, utvecklas i sin takt och arbeta i en miljö som är medvetet utformad för lärande. Det är ett utrymme vi måste värna, säger Matilda Liljedahl.
AT-studierektorerna i studien lyfte också vikten av att detta utrymme inte slarvas bort – något som blir viktigt att ta hänsyn till vid införandet av BT.
Pedagogik i centrum
Foto: Elin Lindström
Studierna placerar sig tydligt i en pedagogisk forskningstradition, med fokus på hur yrkesidentitet formas och lärande organiseras. I en tid där utbildningssystemet förändras, finns det risk att viktiga strukturer faller mellan stolarna.
– Vi får inte slänga ut barnet med badvattnet. Våra studier visar att AT har varit ett sätt att successivt växa in i rollen som läkare, med ett tryggt ramverk. Det behöver inte betyda att BT inte kan fungera – men vi behöver ta vara på det som varit värdefullt hittills, säger Yvonne Carlsson.
Forskarna tror att det är viktigt att fortsätta följa övergången mellan utbildningssystemen och de förändrade förutsättningar som BT innebär.
Här kan du läsa de tre vetenskapliga artiklar som projektet resulterat i:
Yvonne Carlsson, Anna Nilsdotter, Stefan Bergman and Matilda Liljedahl.
Junior doctors’ experiences of the medical internship: a qualitative study.
International Journal of Medical Education, 2022; 13:66-73
DOI: 10.5116/ijme.6229.d795
Yvonne Carlsson, Stefan Bergman, Anna Nilsdotter and Matilda Liljedahl.
The medical internship as a meaningful transition: A phenomenographic study
Medical Education, 2023;57:1230–1238.
DOI: 10.1111/medu.15146
Yvonne Carlsson, Filip Olow, Stefan Bergman, Anna Nilsdotter and Matilda Liljedahl.
Learning to work and working to learn: a phenomenographic perspective on the transition from student to doctor.
Advances in Health Sciences Education (2025).
DOI: 10.1007/s10459-025-10424-9
Artikeln publicerades först på Sahlgrenska akademin.
FAKTA – Från allmäntjänstgöring (AT) till bastjänstgöring (BT)
Den nya sexåriga läkarutbildningen leder direkt till läkarlegitimation utan krav på AT. BT är en introduktionstjänstgöring som är en första del av ST. BT är kortare än AT, med en normtid på 12 månader jämfört med AT:s 18 månader. Under BT genomförs placeringar inom akut sjukvård, primärvård och psykiatri där en viktig del är att se en kompetensprogression, vilket utvärderas genom regelbundna bedömningar.
De läkare som påbörjar ST efter juli 2021, utan att ha genomfört en svensk AT, måste alla genomgå BT. Första kullen från den nya läkarutbildningen tar examen i juni 2027 och kommer då vara behöriga att söka BT som en inledande del av sin ST.
På Sahlgrenska Universitetssjukhuset erbjuds för närvarande tre former av bastjänstgöring (BT): fristående BT (12 månaders klinisk tjänstgöring), forskar-BT (12 månaders klinisk tjänstgöring där läkare som bedriver aktiv forskning vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset eller Göteborgs universitet ges möjlighet till 6 månaders betald forskningstid inom ramen för BT) samt BT integrerat i specialisttjänstgöringen (ST).
För de ST-läkare som gör sin BT integrerad bör BT delmålen vara uppfyllda inom de första två åren. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns ett BT- kansli inom Utbildningsenhet FoUUI som arbetar med övergripande BT- frågor samt stöttar hela SU i BT- relaterade frågor.