10 februari, 2026
Framtidens vård hemma och i kris – på Forskningsdagen 2026
Forskning i freds- och orostider var temat för den elfte och välbesökta upplagan av Forskningsdagen. Bland de många forskningsområden som presenterades fanns Sahlgrenska hemma och det forskningsnätverk som bildats kring den nya vårdformen.
Emma Vasell, specialistsjuksköterska i internmedicin, forskar om äldres upplevelser av sjukhusvård i hemmet. Foto: Ingrid Fredriksson/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Forskningsdagen samarrangeras av Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och invigdes av dekan Jenny Nyström och sjukhusdirektör Boubou Hallberg, som pratade om vikten av att stå upp för forskningen i oroliga tider, när behovet av den är större än någonsin.
Oskar Ragnarsson, överläkare och professor i endokrinologi, berättade om sjukdomen primär aldosteronism, vilket innebär en överproduktion av hormonet aldosteron som kan leda till bland annat högt blodtryck och hjärtsvikt.
Det är en relativt okänd sjukdom men man räknar med att cirka fem procent av alla med högt blodtryck har den. Är sjukdomen ensidig går den att operera, är den tvåsidig behandlas den med medicin.
– Den allmänna uppfattningen är att operation är bättre än tabletter när det gäller att behandla sjukdomen, men jag tror inte att det stämmer, sa Oskar Ragnarsson.
För att undersöka detta närmare genomförs nu en studie där 80 patienter lottas till antingen operation eller medicin.
Mycket forskning om vård i hemmet
Sahlgrenska hemma är namnet på den samlade strategin för att flytta specialiserad vård från Sahlgrenska Universitetssjukhuset till hemmet med hjälp av nya arbetssätt, tekniska och digitala lösningar.
Peter Almgren, operativ projektledare för Sahlgrenska hemma i Sahlgrenska Universitetssjukhusets Program 6.0, berättade om det multiprofessionella forskningsnätverk för vårdformen som varit i gång i cirka ett års tid och samlar ett 30-tal forskare. Syftet är att bidra till evidensbaserad utveckling av arbetssätt och vårdmodeller.
En av de som forskar kring Sahlgrenska hemma är Emma Vasell, specialistsjuksköterska i internmedicin som jobbar i närsjukvårdsteamet medicin på Östra- och Sahlgrenskatomterna. Hon har intervjuat 29 deltagare med medelåldern 87 år om deras upplevelse av sjukhusvård i hemmet.
– Fördelarna som de lyfter fram är ökat lugn och trygghet i en bekant miljö, att de inte behöver förflytta sig eller anpassa sig lika mycket och att de är i centrum för personalens uppmärksamhet. En nackdel kan vara att man inte har tillgång till all utrustning, sa Emma Vasell.
Forskning kring vård i hemmet av patienter med svår hjärtsvikt och kring den tekniska transformationen var andra delar gällande Sahlgrenska hemma som presenterades under dagen.
Vårdplatser hemma – alternativ i kris
Som svar på en fråga från publiken lyftes att vårdplatser i hemmet även skulle kunna fungera som en reservplan och extra kapacitet vid kris eller krig, om sjukvård av olika anledningar inte kan bedrivas i ordinarie lokaler.
En annan punkt handlade om tillämpning och lärdomar av katastrofmedicinsk forskning. Eric Carlström är professor i vårdvetenskap och engagerad i Centrum för katastrofmedicin vid Göteborgs universitet som startade 2024.
– När man inte får ihop de medicinska resurserna, då är det katastrofläge ur ett medicinskt hänseende. Sett ur det perspektivet var masskjutningen vid Risbergska skolan i Örebro inte en medicinsk katastrof medan Backabranden definitivt var det, sa han.
Viktor Glanz, doktorand vid Centrum för katastrofmedicin och planeringsledare på enheten för Säkerhet och beredskap på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, berättade om sin forskning kring integrering av militär och civil sjukvård vid krig.
Han har även skrivit en artikel om anpassningarna av Ukrainas traumavårdssystem sedan invasionen. Några slutsatser han presenterade var att avancerade vårdinsatser flyttades närmare fronten och att långvarig prehospital vård behövdes samtidigt som den centrala samordningen var bristfällig.
En positiv nyhet som Centrum för katastrofmedicin kunde presentera under Forskningsdagen var att ämnet katastrofmedicin kommer att återinföras i läkarutbildningen, med tolv veckors grundutbildning och ytterligare fyra veckor som valbar kurs.
Två av besökarna under dagen var Marie Thonander och Katarina Eckert, specialistsjuksköterskor i hjärtsjukvård på utbildningsenheten Kardiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Det här är ett jättebra arrangemang. Det är roligt att komma hit både för att knyta kontakter och för att få det senaste inom forskningen, sa Katarina Eckert.
– Från förra årets forskningsdag fick jag med mig kunskaper och insikter som jag kunde använda i utbildningar direkt efteråt. Jag hoppas att det blir samma sak i år, sa Marie Thonander.
Mer om Program 6.0
Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål är att bli Europas ledande universitetssjukhus 2032. För att uppnå detta samlar och samordnar sjukhuset allt pågående och kommande omställningsarbete i ett särskilt program; Program 6.0.
Läs mer om det här: Program Sahlgrenska Universitetssjukhuset 6.0 – Sahlgrenska Universitetssjukhuset