Försvarets sjukvårdare stärker sin kompetens på Mölndalsakuten

– Krigssjukvården bygger på att de som agerar längst fram på slagfältet är sjukvårdare. Men de träffar egentligen aldrig riktiga patienter under sin utbildning, säger Lars Wramdemark, stabsläkare på Amf 4 och medicinsk verksamhetschef för krigsförbanden.

Han kontaktade akuten på Mölndals sjukhus för att undersöka möjligheterna för Försvarsmaktens sjukvårdare att göra praktik där. Just för att för att få möta patienter och i skarpt läge göra enkla sjukvårdsingrepp under handledning av sjukvårdspersonalen.

– Det viktiga är att få träffa människor på riktigt, människor som faktiskt har ont och är skadade, i stället för någon som spelar under en övning, säger Lars Wramdemark.

Erfarenheter från Ukraina är att legitimerad sjukvårdspersonal agerar en bit från slagfältet, militärens sjukvårdare får därmed ta stort medicinskt ansvar under en krigssituation. 

– Så utan kunniga personer på slagfältet får vi inga patienter från slagfältet. Därför är det så viktigt att fokusera på sjukvårdarnas utbildning.

Väldigt intresserade praktikanter

Ulrika Johansson, vårdenhetschef på akuten Mölndal, är en av dem som på Sahlgrenska Universitetssjukhuset varit ansvariga för att praktikmöjligheten skulle bli av.

– Det har fungerat mycket bra. De som kommer och gör praktik från Försvarsmakten är väldigt intresserade. De vill vara med och se allt som vi gör, vilket också gör att det inte tar så mycket tid och energi att ta emot dem som praktikanter.

– Den som får jobba mest är nog Weronika Strandberg som är vår akutrekryterare och som lägger scheman när de ska göra praktiken och planerar in med våra medarbetare, säger hon.

Ulrika Johansson berättar att de brukar rekommendera att praktikanterna går några kvällspass, eftersom det oftast är då det händer mest. Hon berättar också att alla medarbetare är engagerade och ser till att hämta praktikanter om det är något speciellt de bör se eller få vara med på.

Praktiken matchar deras utbildning

Under några veckor i våras och under hösten gjorde Patrice Andersdotter praktik. Hon är nautisk officer i amfibiekåren och sjukvårdare och har gått Försvarsmaktens sjukvårdsutbildning och ska även fortsätta med sjukvårdstjänstledareutbildning under nästa år.

– Min roll på fartyget när jag är färdigutbildad sjukvårdstjänstledare är till exempel att leda sjukvårdsinsatsen vid sjukfall, och vid behov vara en läkares förlängda arm och följa instruktioner på distans.

– Att göra praktik på Mölndalsakuten matchar den sjukvårdsutbildning vi har, att till exempel få se benbrott och liknande skador. Vi får tillfälle att öva på olika moment, kanske sätta nålar och kateter, eller hjälpa till med att ta värden, säger Patrice Andersdotter.  

Hon berättar att det ges få tillfällen för direkta sjukvårdsövningar inom Försvarsmakten för enheter vars huvudtjänst inte är sjukvård, utan det görs i stället inom ramen för andra övningsmoment, som exempelvis brand ombord.

– Det har också varit jätteintressant att se hela kedjan, från att patienter kommer in till akuten, får träffa sjuksköterska och sedan kanske till en läkare eller läggas in. Det här är ju det som händer efter att vi i vår roll har lämnat över till sjukhus, så det är jättevärdefullt att ta del av.

Ömsesidigt utbyte önskvärt

Patrice Andersdotter berättar också att det har givande att se hur triagen, alltså prioriteringen av patienter, går till i en miljö som är lugnare än de kaosscenarion som är vanligare i Försvarsmakten.

Hon tror dessutom att det hade kunnat vara bra om sjukvårdspersonal fick en inblick i hur det ser ut inom Försvarsmakten, vilken utbildning sjukvårdarna har och vilka resurser som finns.

– Och med insikten om hur vi arbetat kan de också bidra med att förbättra vår kompetens, till exempel genom att ge oss stöd i hur vi ska prioritera.

Vårdenhetschef Ulrika Johansson är också positiv till mer samarbete med Försvarsmakten, och vill gärna lära sig mer om deras arbete. Tanken är dessutom att möjligheten till praktikplats ska fortsätta.

– I dessa tider är samarbete väldigt viktigt. Det bygger upp relationer, det militära får se hur vi arbetar och vi har en möjlighet att hjälpa Försvarsmakten, säger hon.

Många sätt att utveckla samarbetet

Lars Wramdemark är av samma åsikt. Förutom att kunna utöka möjligheten till praktik, som till exempel att få praktisera på fler akutmottagningar, tycker han att det hade varit intressant att ta del av ambulansverksamheten, vilket ligger nära många av militärens sjukvårdares uppgifter.

Men det finns också andra ingångar, Lars Wramdemark brukar föreläsa för utbildningen i beredskaps- och katastrofmedicin som arrangeras av Sahlgrenska Universitetssjukhuset, men det är bara en av flera möjligheter för att utveckla samarbetet.

– Jag hoppas att det här utbytet fortgår, så att sjukvårdarna inom Försvarsmakten kan bli så bra på akutvård att de kan bidra och att det kommer märkas i hur de träffar patienter och är medmänniskor.

Patrice Andersdotter säger också att det har varit väldigt givande att göra sin praktik och att hon har lärt sig mycket. Hon lyfter hur nöjd hon är med bemötandet hon fått på sjukhuset.

– Personalen på akuten jobbar så hårt, men har ändå tagit sig tid att visa mig och lära mig. Det är väldigt speciellt att få vara här och jag har fått ett mycket fint välkomnande.