Forskningsdagen firade ett framgångsrikt tioårsjubileum

– Att komma samman, möta personer med andra kompetenser, diskutera och inspireras – det är helt avgörande för forskningens utveckling. Oavsett om det sker med en kollega på kliniken, en forskare vid en annan akademi eller samarbetspartners internationellt. Samtalet driver forskningen framåt, sade Jenny Nyström, dekan vid Sahlgrenska akademin, när hon inledde Forskningsdagen 2025.

– Det är väldigt roligt att se att det är fullsatt i salen när vi har tioårsjubileum i år, sa Peter Gjertsson, docent vid Sahlgrenska akademin, områdeschef och representant för Sahlgrenska Universitetssjukhuset i programkommittén för Forskningsdagen. Vi har försökt få till ett brett program som ska locka många, och i år har vi tagit hänsyn till de önskemål som kom in efter förra årets Forskningsdag,

Både forskare och kliniker

Evenemanget, som anordnades av Sahlgrenska Universitetssjukhuset i samarbete med Sahlgrenska akademin, lockade både forskare och kliniker. 300 personer deltog på plats, och ytterligare drygt hundra följde seminarierna digitalt.

Två av deltagarna, Ulrika Andersson Hall och Emilia Kristiansson, var mycket nöjda med dagen:

– För oss är det mycket intressant att se kopplingen mellan forskning och klinik. Även om vår forskning är preklinisk är det vårt mål att den också kunna användas i praktiken och stärka kliniken, sade Ulrika Andersson Hall, som ingår i en forskargrupp som forskar om graviditetsdiabetes på Institutionen för neurovetenskap och fysiologi.

– Det är roligt att se allt som pågår inom Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. För mig, som är gravid och dessutom forskar om graviditetsdiabetes, har seminariedelen om graviditetsforskningen varit särskilt spännande, berättade Emilia Kristiansson, som är doktorand i samma forskargrupp.

Demens, AI och klinisk forskning

Dagen inleddes med ett seminarium om demensorsakande sjukdomar. Joel Simrén, läkare på Klinisk kemi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och doktorand på Sahlgrenska akademin, beskrev hur framsteg inom biomarkörsdiagnostik och ny teknik nu gör det möjligt att identifiera Alzheimers sjukdom i ett betydligt tidigare skede. Forskning vid Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har varit banbrytande inom området, och nya läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet är nu på väg att bli en realitet inom sjukvården.

Ett annat välbesökt seminarium fokuserade på hur AI kan användas inom klinisk forskning och sjukvård. Magnus Kjellberg, chef för AI-centrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Kristian Samuelsson, specialistläkare ortopedi och Araz Rawshani, läkare kardiologi, lyfte fram hur AI redan används för att analysera stora datamängder och förbättra diagnostiken inom exempelvis hjärtsjukdomar. Samtidigt betonades vikten av att involvera kliniker i utvecklingen av AI-lösningar, så att de blir så användbara som möjligt.

Barnobesitas och obstetrik

Jovanna Dahlgren, professor och överläkare barnmedicin, presenterade tillsammans med Lovisa Sjögren, överläkare barnmedicin och Jenny Kindblom, överläkare farmakologi, de senaste forskningsrönen om barnobesitas och hur nya läkemedel och livsstilsförändringar kan användas för att bekämpa denna växande hälsoutmaning.

– Vi vet att barnobesitas ger ökad risk för hjärtkärlsjukdom och förkortad livslängd samtidigt som det innebär höga sjukvårdskostnader. En framgångsfaktor för obesitasvården är hela team och personcentrerade insatser, sa Jovanna Dahlgren.

Ylva Carlsson, läkare obstetrik och chef för HTA-centrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, berättade om den stora mängd multicenterstudier som pågår inom obstetriken och om Snaks, ett nätverk där samtliga kvinnokliniker i Sverige ingår.

– Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet är med i de flesta studier som pågår, och på det sättet kan man säga att vi redan är ledande i Europa, sa Ylva Carlsson.

Verena Sengpiel, överläkare obstetrik och professor på Göteborgs universitet, presenterade den banbrytande OPTION-studien, där man undersöker om heminduktion av förlossning kan vara ett säkert och effektivt alternativ till sjukhusinduktion. För kvinnor kan detta betyda en mer avslappnad start på förlossningen i hemmiljö. Studien har fått stor uppmärksamhet och kan komma att påverka riktlinjerna för förlossningsvård i Sverige.

Professor Bo Jacobsson lyfte både de unika möjligheterna och utmaningarna för obstetrikforskningen i vår region. Med en sammanhållen vårdkedja och stark forskning inom kvinnosjukvård har Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset potential att bli en ledande aktör i Europa till 2032 – men för att nå dit krävs långsiktiga satsningar och resurser.

Samverkan för framtiden

Sjukhusdirektör Boubou Hallberg summerade dagen och framhöll vikten av samverkan för att skapa framtidens sjukvård:

– Att arbeta på ett universitetssjukhus innebär att vi varje dag är en del av en större helhet – vi driver forskningen framåt och transformerar hälso- och sjukvården. Alla vi bidrar på olika sätt till att förändra världen, och det vill jag tacka er för. Sjukvården ska inte bara vara vård – den ska vara en plats där vi forskar, utbildar och skapar framtidens lösningar, sa Boubou Hallberg.

Forskningsdagen 2026 äger rum den 5 februari.

Text: Elin Lindström och Ingrid Fredriksson
Foto: Elin Lindström