15 november, 2024
Fördubblat antal remisser från nordöstra Göteborg när demensvården blev mer jämlik
Varför verkar det vara färre med migrationsbakgrund som söker hjälp för demens? Den frågan ville Minnesmottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset reda ut. Nu har ett utvecklingsprojekt resulterat i mer jämlik tillgång till minnesutredning bland göteborgarna, och bättre utredningar för personer med annat modersmål än svenska.
– Vi hade en magkänsla att vi hade en snedfördelning i patientunderlaget, att vi hade för få med migrationsbakgrund. Sannolikheten att bli remitterad till oss var dubbelt så stor från sydvästra jämfört med nordöstra delarna av Göteborg, säger Charlotte Sommar, verksamhetsutvecklare på Minnesmottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Efter att ha konstaterat att skillnaden inte berodde på att det fanns fler äldre i de sydvästra stadsdelarna, bestämde sig medarbetarna på enheten för att försöka göra något åt ojämlikheten.
För att kunna göra det sökte de, och fick, utvecklingsmedel från Kunskapscentrum för jämlik vård i Västra Götalandsregionen (VGR).
– Dels ville vi arbeta för att få fler invånare från nordost att komma till Minnesmottagningen för demensutredning, dels ville vi få våra arbetssätt mer tillförlitliga. Vi ville försäkra oss om att de fungerar bra även för dem med annan språklig bakgrund än svenska, säger Charlotte Sommar.
Olika kunskap om demenssjukdomar
Det blev startskottet för ett utåtriktat arbete, både mot primärvården och mot invånarna i nordöstra Göteborg.
Minnesmottagningen ordnade bland annat föreläsningar för primärvården om kognitiv utredning av patienter med annat modersmål än svenska. Vårdcentralernas medarbetare intervjuades också om vilka hinder de ser för att patientgruppen ska få rätt insatser.
– Vårdcentralerna uppfattade att kunskapen om demenssjukdomar såg väldigt olika ut i olika grupper. Vissa anhöriga kanske tyckte det var naturligt att mormor börjar bli lite förvirrad, säger Charlotte Sommar.
Och extra svårt kan det vara i ett vårdmöte som tolkas.
– Om patienten inte söker för minnessvårigheter kan det bli svårt att fånga den biten. Det kan vara upp till hur samtalet är tolkat – sjukvårdspersonalen uppfattar kanske inte att patienten svarar lite konstigt på frågor.
Hälsoguider drog folk
Minnesmottagningen inledde också ett samarbete med kulturtolkar och kommunens hälsoguider i de nordöstra stadsdelarna. Med hjälp av dem bjöd mottagningen in invånarna till föreläsningar, där också hälsoguiderna deltog.
– Det fanns ett stort intresse – hälsoguiderna drog fler åhörare till föreläsningarna än vi tänkt innan. Vi har haft kontakt efter föreläsningarna också och fått höra att folk fortsätter prata om det, säger Timothy Hadarsson Bodin, psykolog på Minnesmottagningen och en av föreläsarna.
I dialogen med invånarna framkom många olika förklaringar till varför färre med misstänkt demens söker vård. Att man inte uppfattade tillståndet som en sjukdom var en anledning.
– Flera har lyft att det kan finnas kulturskillnader när det handlar om vem som tar hand om äldre familjemedlemmar. Man tänker ”Varför utredning – vi vill inte ha pappa på äldreboende”, säger Timothy Hadarsson Bodin och fortsätter:
– Det kan också finnas rädsla att bli utpekad som dålig dotter om mamma hamnar på hem, även om man egentligen skulle vilja det.
Lägre förtroende för vården kan hindra
Ett lägre förtroende för vården kan vara en annan anledning; kunskapen om hur vårdsystemet fungerar kan vara låg och det kan kännas svårbegripligt. Det kan till exempel kännas komplicerat att boka en läkartid.
– Det finns en upplevelse av att det svenska vårdsystemet är svårnavigerat och brister i kontinuitet, säger Charlotte Sommar och fortsätter:
– Halva föreläsningen har handlat om hur vården fungerar, till exempel remisser och väntetider, att man blir trygg med hur det fungerar. Hälsoguiderna har varit måna om att vi lägger mycket krut där.
Parallellt med föreläsningar och intervjuer pågick ett arbete med att förbättra minnesutredningarna på Minnesmottagningen, bland annat genom att öka kunskaperna hos medarbetarna om det utredningsinstrument som finns för personer med annat modersmål än svenska.
Medarbetarna har också utbildats om sent debuterande PTSD, det vill säga posttraumatiskt stressyndrom som uppträder lång tid efter traumat, en diagnos som kan ha likartade symptom som demens.
– Den här gruppen patienter har i högre grad blivit utsatta för trauma, så vi har jobbat med kompetenshöjning kring både det och tolkade möten. Vi har också skapat nya rutiner kring båda områdena, säger Charlotte Sommar.
Dubbelt så många remisser
Resultatet av mottagningens arbete har inte låtit vänta på sig – remissflödet var under förra vintern dubbelt så stort från de nordöstra stadsdelarna jämfört med de senaste två, tre åren.
Att projektet har lyckats så väl beror till stor del på hälsoguiderna, menar Charlotte Sommar.
– Om målgruppen inte hade varit med på tåget hade detta fallit platt, och hälsoguiderna har varit en enorm draghjälp genom att skapa insatsen tillsammans med oss och locka åhörare.
Texten publicerades först i VGR Fokus
Text: Åsa Berner
vgrfokus@vgregion.se
Fotnot: Den som är orolig för demens ska i första hand kontakta sin vårdcentral.