16 februari, 2022
Flight Nurses utför intensivvård på höga höjder
"Man får inte vara flygrädd eller känslig för turbulens", säger Mattias Gidlöf, en av tolv Flight Nurses som från 1 februari delar sin tjänst mellan ambulansflyget och sin arbetsplats på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
90 personer sökte de 12 tjänsterna som Flight Nurse. Mattias Gidlöf och Emelie Güldenpfenning var två av de tolv som fick börja arbeta den 1 februari. Vårdenhetschefen Per-Olof Ortgren leder medarbetarna, som jobbar halvtid inom flyget och halvtid på sina vanliga arbetsplatser inom an/op/iva. Bild: Ines Sebalj.
Ute på Göteborg Landvetter Airport har lugnet lagt sig efter den senaste tidens stormvindar. I en stor hangar i anslutning till flygplatsen står det toppmoderna och specialutvecklade ambulansflygplanet Nidingen. Här är full aktivitet. Svenskt Ambulansflyg som ägs och finansieras av landets 21 regioner har i samarbete med Västra Götalandsregionen, Region Västerbotten och Region Uppsala startat en ny nationell verksamhet för ambulansflyg.
– Vi jobbar över hela landet, men för boende i Västra Götaland kan det till exempel handla om att man blir sjuk på en annan plats i Sverige och behöver komma hem och få fortsatt sjukvård på Sahlgrenska eller andra hemsjukhus. Vi startar nu upp på Landvetter flygplats med ett ambulansplan som har beredskap dygnet runt och bemannas av två piloter och en sjuksköterska, säger nytillträdda vårdenhetschefen Per-Olof Ortgren.
Ambulansflygverksamheten på Göteborg Landvetter Airport ingår Sahlgrenska Universitetssjukhusets verksamhet AN/OP/IVA (står för anestesi, operation och intensivvård). En vårdenhetschef och tolv sjuksköterskor specialiserade inom anestesi- och intensivvård är nu på plats för att börja sin kombinationstjänstgöring och har rekryterats för att täcka schema dygnet runt, sju dagar i veckan. Sjuksköterskorna är anställda i Västra Götalandsregionen med placering på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och med 50 procent av sin tjänst som Flight Nurse vid Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg. Resterade tid förläggs på ordinarie profession och verksamhet inom sjukhuset. Rotation sker var femte vecka.
– Vi gick ut och sökte brett och fick över 90 ansökningar på 12 tjänster. Förutom att vara en erfaren och duktig anestesi- och intensivvårdssköterska måste man också klara av att arbeta i en komplex miljö med oförutsedda situationer. Det är viktigt att man är trygg i sig själv och klarar av att hantera situationer ensam högt uppe i luften, säger Per-Olof Ortgren.
Emelie Güldenpfennig och Mattias Gidlöf är två av tolv Flight Nurses som nu ska dela sin tjänst mellan ambulansflyget och sin arbetsplats på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Emelie arbetar till vardags på CIVA och Mattias på TIVA, båda som IVA-sköterskor. Inför starten har de fått teoretisk utbildning i flygmedicin och praktisk utbildning för att utgöra kabinbesättning, men också praktik vid basen i Umeå som är i operativ drift.
Vad är det som lockar med det här jobbet?
– Efter åtta år på TIVA ville jag testa något nytt utanför sjukhuset. Det är en häftig miljö att jobba uppe i luften, man får inte vara flygrädd eller känslig för turbulens, säger Mattias Gidlöf.
– Jag älskar mitt jobb på CIVA, men lockades av en annons på Instagram, läste på och sökte jobbet. Jag ser fram emot att träffa patienter i ett annat sammanhang än vad jag är van vid, säger Emelie Güldenpfennig.
Sex ambulansflygplan i drift
Ambulanstransport med flygplan fungerar bra när det är långa avstånd, vid allvarliga sjukdomar och skador och för transporter mellan olika sjukhus. Det kan också handla om att transportera vårdpersonal med specialistkompetens, sjukvårdsutrustning eller organ. Totalt sex ambulansflygplan fördelade mellan beredskapsbaser i Umeå, Arlanda och Landvetter ger en hög beredskap för samtliga Sveriges regioner, dygnet runt, årets alla dagar.
– Västra Götaland är en av de regioner som tar emot patienter från hela Sverige för högspecialiserad sjukvård och med den här organisationen kan vi säkra transporter som kräver snabb tillgänglighet och samordna mellan regionerna. Specialistteam kan snabbt komma ombord med sin utrustning för att följa med och hämta svårt sjuka patienter, säger Per-Olof Ortgren.
– Normaltransporten är en patient som är färdigbehandlad på specialistvård och som ska hem och slutbehandlas på hemsjukhus. Eller en patient som ska till högspecialiserad vård. Det kan också vara en patient som brutit benet i Åre och inte kan ta sig hem på annat sätt.
Noggrann logistik
80 procent av uppdragen är planerade normaltransporter med patienter som ska flyttas från ett sjukhus till ett annat. Resterade del är specialtransporter med intensivvårdskrävande patienter av olika typer som ansluter med specialteam. Det är Flygkoordineringscentralen i Umeå som lägger beställning och bedömer om flyget är rätt val av transportsätt för en patient. Efter beslut om ambulansflygplan synkas transporten med anslutande markburna ambulanser. Helst med så korta ledtider som möjligt för att inte få några tidsförluster.
– Vi får reda på beställda uppdrag dagen innan och får ett flygprogram så att logistiken fungerar både för oss och i luftrummet. Vi ska vara på basen och vara beredda att ge oss i väg inom en halvtimme, säger Per-Olof Ortgren.
”En liten IVA-avdelning”
Ambulansflygplanen av modellen PC-24 är specialutformade för att bedriva intensivvård och kan byggas om beroende på vilken typ av transport som ska ske. Grundteamet i planet är två piloter och en specialistutbildad sjuksköterska inom narkos- eller intensivsjukvård som ansvarar för säkerheten i kabinen och för hur patienten mår under flygturen. Inne i planet är det trångt men välutrustat med allt från respirator, sugar, sprutpumpar, hjärtstartare och övervakningsenheter för att kontrollera EKG, blodtryck och puls till syrgas- och luftintag, läkemedel och annan utrustning som behövs under en flygning. I den bakre delen av planet lastar man in patienten på en bår. Beroende på tillstånd och vårdbehov kopplas olika övervakningsenheter in. Varje plan kan ta upp till tre patienter.
– Alla plan är inredda på samma sätt och utrustade som en liten IVA-avdelning. Vi kan också bygga om inredningen och forma om planet på 20 minuter beroende på vilken typ av patient vi ska transportera, säger Mattias Gidlöf.
Kommunikationen inne i kabinen sker via headsets och från en liten kommunikationscentral på väggen kan man med satellittelefon nå marken och flygkoordineringscentralen i Umeå.
– Vi sitter fastspända vid start och landning och har bara en kort stund att röra oss fritt under transporten, därför är det viktigt att vi har planerat och förberett noga innan vi lyfter, säger Emelie Güldenpfennig.
Innan start ska en checklista med säkerhetsföreskrifter bockas av innan sjuksköterskan ger grönt ljus till piloten.
– Patienten ska vara trygg med den information vi ger innan avfärd, säger Mattias Gidlöf.
Mer om Svenskt Ambulansflyg
Svenskt Ambulansflyg är ett kommunalförbund där samtliga Sveriges 21 regioner är medlemmar. Verksamheten samordnar och utför ambulanstransport med flygplan med beredskap vid tre beredskapsbaser, dygnets alla timmar, året runt, som ett komplement till ambulans på väg och till helikopter. Syftet är att effektivisera det nationella ambulansflyget för att öka patientnyttan och patientsäkerheten genom samordning av gemensamma resurser. Verksamheten tillhandahåller ambulansflyg dygnet runt för hela landets räkning. Flygplanen är specialanpassade för luftburen ambulanssjukvård och finns stationerade på tre baser i Sverige: Stockholm Arlanda Airport, Göteborg Landvetter Airport och Umeå Airport.