Stor rapport: 150 projekt med patienten i fokus

Tidigare i år tog sjukhusledningen, tillsammans med alla sjukhusets områdesledningar, fram en rapport över alla projekt som pågår på sjukhuset inom egenvård och patientnära vård. Över 150 projekt ingår i rapporten – som går att läsa i sin helhet på denna länk.

Här är sex av projekten.

Mobila team för dialys i hemmet

Linda Afsenius, vårdenhetschef – vad är detta för något?

– Det togs ett beslut tidigt 2000-tal om att vi skulle erbjuda hemhemodialys till patienterna i Göteborgsområdet. Uppdraget kom från våra politiker. Patienter som har hemodialys brukar vara på sjukhuset tre gånger per vecka och en dialys tar ungefär 4 timmar. Att kunna ha dialys hemma som en egenvårdsbehandling sparar mycket tid för patienterna. De kan arbeta och vara aktiva på ett annat sätt än om de måste åka till sjukhuset tre heldagar i veckan.

Återbesöksmottagning och patientdagbok för patienter som legat på thorax-IVA

Pia Vinterskog, intensivvårdssjuksköterska, vad har ni gjort?

– Intresset för intensivvårdspatienternas upplevelser startade i början av 1990 talet. Det kom många studier som beskrev minnen av overklighetsupplevelser, mardrömmar och hallucinationer. En stor randomiserad studie visade på 50% reduktion av Posttraumatisk Stress Disorder (PTSD) för patienter där man tillämpade ett koncept med dagböcker och fotografier från vårdtillfället, i kombination med ett återbesök på intensivvårdsavdelningen. Vi började erbjuda återbesök på TIVA enligt det konceptet för patienter som vårdats minst 96 timmar på TIVA 2009. Patienter och närstående erbjuds ett återbesök 2 månader efter hemkomsten från sjukhuset. Mottagningen kallar vi Post-IVA.

Vad blev bättre för patienterna?

– Genom att få förståelse, information och kunskap om vad som hände under vårdtillfället på TIVA berättar våra patienter att de är mycket lättade när de har fått hjälp med att bearbeta minnen och upplevelser och att deras återhämtning har underlättats.  En enkätstudie på Post-IVA bekräftade också det. Det kan leda till ökad livskvalitet. Vi rapporterar även in livskvalitet och hälsa till Svenskt intensivvårdsregister (SIR) och kontaktar de patienter som skattat låga värden. Patienternas berättelser och upplevelser har lett till förbättrade omvårdnadsåtgärder på TIVA. Vi ger feedback och utbildning till personalgruppen vilket har ökat uppmärksamheten på symtom och vilka behov våra patienter har under intensivvårdstillfället.

Samtalsgrupper för bärare av ökad risk för bröstcancer

Karin Björklund, sjuksköterska på Klinisk genetik – varför har ni dragit igång det här?

– Vi började erbjuda samtalsgrupperna då vi upplevde att det hos många fanns ett stort behov av att möta kvinnor i liknande situation. Syftet med gruppen är att kvinnorna ska få mer kunskap och ökad förståelse vad ärftligheten kan innebära och att man i samtal med andra får stöd i sin situation och också kan stötta varandra. Vi har arbetat efter modellen ”Lära och bemästra” som finns i Lärportalen VGR.

Samtalens teman bestäms av deltagarna och berör viktiga frågeställningar kopplat till risken kvinnorna bär på. Det kan till exempel vara profylaktiska operationer, hormonbehandling, klimakteriebesvär, sexualitet men också psykologiska och existentiella frågeställningar.  

Efter kursens slut upplever de flesta att de har fått ökad kunskap och förståelse och är bättre rustade att hantera sin egen oro och ångest. För många blir det också en hjälp att komma vidare i beslut rörande förebyggande åtgärder och så vidare.

Teamomhändertagande och informationsböcker på Öron-Näsa-Hals

Radi Jönsson, överläkare – vad har ni gjort?

– Vi har gjort ett stort arbete kring de patienter – både barn och vuxna – som får cochlea-implantat (CI). Vi har bland annat samlat patientens utredning till en dag. En förutsättning för det har varit att våra remittenter får checklistor att gå igenom innan utredningsdagen, vilket gör all nödvändig information finns tillgänglig när den behövs. Vår samordnare kallar, bokar skrivtolk eller annan tolk, och skickar skriftlig info om dagen till patienterna med kallelsen. På ”barn-mottagningen” träffar barnet/familjen barnlogoped, barnaudionom och hörselläkare. På ”vuxen-mottagningen” träffar patienten (och i bästa fall även närstående som ombetts komma med) hörselläkare, audionom och CI-(hörsel-)pedagog. I slutet av utredningsdagen träffas de vårdgivare som träffat patienterna för att samla sina intryck och dela sina preliminära bedömningar med varandra.

Utredningsdagen följs av ett teammöte 1 vecka senare och ett besök hos kirurg ytterligare 1 vecka senare.

För att kunna underlätta för patientgruppen har vi också tagit fram ”CI-boken för vuxna” som är en informationsskrift som täcker både utredningstid, tiden kring beslut och operation, samt ”allt” man behöver veta när man är CI-användare på livstid. Boken kan också fungera som ett vårdplansunderlag till patienten och de närstående. Vi ska alldeles inom kort också sjösätta motsvarande ”bok” till barn med CI/föräldrar. Allt arbete med CI-böckerna har utgått från vår professionella bakgrund i kombination med patientinflytande på ämnen (innehåll och textmassa/formuleringar).

Vad har blivit bättre för patienterna?

– För de allra flesta patienter har vi kunnat kortat ner tiden från första teambesöket till operationsanmälan till 2 veckor. För barn har vi kortast ledtider i landet. En utredningsdag blir mer patientsäkert då rätt underlag finns tillgängligt vid utredningsdagen, men också mer effektivt vad gäller både den professionella och den patientrelaterade processen. De patientenkäter som vi gjort har visat att patienterna är nöjda med bemötande, information, delaktighet med mera.

Vårddagbok, hälsostråk och aktivitetsrum på geriatriken

Ia Nilsson, vårdenhetschef avdelning 21 Geriatrik – varför började ni erbjuda det här?

– Införandet av välkomstbroschyr med vårddagbok samt hälsostråk och aktivitetsrum är ett led i ett personcentrerat arbetssätt och att skapa delaktighet hos våra patienter på avdelning 21, geriatrik. Patienterna får en välkomstbroschyr där en vårddagbok ingår vid ankomst till avdelningen. I broschyren finns bland annat information om avdelningen men även hur rehabiliteringen kan gå till. Det finns också information om vad som förväntas av patienten i form av tex egenvård. I vårddagboken kan patienten skriva upp tex frågor till personalen, eller annat som är av vikt.

Hälsostråk (som finns i avdelningens korridor) med olika stationer samt aktivitetsrum har vi skapat tillsammans i teamet för att få ännu mer aktiva patienter samt gynna tillfrisknandet.

I det arbetet har vi även tillfrågat några patienter vad de själva önskar ha tillgång till i ett aktivitetsrum. Att arbeta personcentrerat samt nyttja alla kompetenser i teamet gynnar våra patienter att vara mer delaktiga samt att ta till sig rehabiliteringen på avdelning 21 på bästa sätt.

Brukarstyrd inläggning, BUP

Hedvig Falk Kalén, vårdenhetschef BUP-akuten, varför började ni erbjuda det här?  

– En del patienter hade ett flertal inläggningar, ofta orsakade av akut försämring i måendet med åtföljande självskada/suicidnära handling. Vi ville nå patienterna innan de skadade sig. Vi ville att patienterna skulle veta att de alltid var välkomna till oss även om de inte agerat på sitt dåliga mående. Vi utformade tydliga överenskommelser om hur och när patienten kunde använda sig av brukarstyrd inläggning. Till exempel ska möjligheten användas innan patienten självskadar. Om patienten självskadat är det inte möjligt för patienten att använda den brukarstyrda inläggningen. I dessa fall får patienten söka och bedömas på sedvanligt vis. Detta var väl förenligt med psykiatrisk heldygnsvård influerat av Dialektisk beteendeterapi, DBT, som vi införde på avdelningen. Inläggningen syftade till att en dysreglerad patient skulle bli reglerad igen och därefter kunna fortsätta att arbeta i sin öppenvårdskontakt

På vilket sätt blev det bättre för patienten?

– Patienternas egenmakt och kontroll över det egna livet ökade. Patienterna kunde i högre grad bestämma själva vad som var hjälpsamt i den akuta fasen, ville man sova och titta på film i ett dygn gick det bra. Patienterna slapp skada sig för att få omvärlden att förstå hur illa de mådde även om det inte syntes på ytan.

Hur är nuläget?

– Pandemin kom i vägen för mycket utvecklingsarbete men vi ser fram emot att återinföra brukarstyrd inläggning.