8 november, 2021
Många äldre mådde bättre under pandemin
70-åringarna mådde inte sämre under pandemin, visar forskning, utan bättre. ”Vi trodde knappt på resultaten själva”, säger psykologiforskaren Pär Bjälkebring. På Forskningsdagen den 12 november berättar han mer.
– Vi trodde förstås att de skulle må sämre med tanke på alla restriktioner. Vi blev rejält överraskade, för det var tvärtom, säger Pär Bjälkebring.
Han är doktor i psykologi vid Göteborgs universitet och bedriver en hel del forskning vid AgeCap, Centrum för hälsa och åldrande. 12 november berättar han om sin forskning kring äldre och covid-19 på Forskningsdagen, som anordnas av Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin.
– Det vi har tittat på är den självskattade hälsan hos personer mellan 65 och 71 år. Den visade sig vara bättre under pandemin för de allra flesta än året dessförinnan. Trenden har dessutom hållit i sig även i år. I vanliga fall brukar den självskattade hälsan hos äldre bli sämre för varje år äldre de blir, men nu ser vi en motsatt trend, säger Pär Bjälkebring.
Orsakerna som han och forskarkollegorna pekar ut är bland annat att äldre är mer kapabla att hantera svåra känslor än många tror.
– Med åldern verkar vi bli bättre på att hantera känslor som oro och rädsla. Det kan bero på mognad och vishet. Men en annan anledning är förmodligen jämförelseeffekten. Den som ser att andra människor i samhället mår jättedåligt och ligger i respirator tenderar att skatta sin egen hälsa högre, säger Pär Bjälkebring.
Analysen går emellertid inte att tillämpa på alla äldre.
– Alla har inte mått bättre. En del har mått sämre. Det den här studien framför allt lär oss är att man inte ska se på äldre människor som barn; de klarar väldigt mycket. Och att den som inte mår bra behöver få hjälp.
Nya fynd presenteras
Forskningen om äldres mående under pandemin publicerades redan förra året. På Forskningsdagen kommer Pär Bjälkebring berätta om fynd han och forskarkollegorna har gjort sedan dess.
– Men då får man anmäla sig till dagen och lyssna, de nya fynden tänker jag inte avslöja innan dess. Jag kan dock säga att det handlar ganska mycket om ensamhet, säger han.
Seminariet med Pär Bjälkebring leds av Alessio Degl’innocenti, som är docent, legitimerad psykolog och adjungerad lektor vid Sahlgrenska Akademin. Till vardags är han även verksamhetschef för Gothia Forum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Forskningsdagen är en rolig och viktig dag. Forskning är ju ett av universitetssjukhusets tre grundfundament: vi ska utbilda, vårda och behandla, och så ska vi forska. Det är förstås viktigt att vi berättar om vad den forskningen kommer fram till, säger han.
Alessio Degl’innocenti har själv forskat på hur människor mått under pandemin, men hans population har varit medarbetare inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Där ser vi att pandemin påverkat universitetssjukhusets verksamheter på olika sätt. Yngre medarbetare och de som har placerats i en annan verksamhet än sin ordinarie behöver uppmärksammas särskilt, säger han.
– Det där är en viktig aspekt, säger Pär Bjälkebring. Man behöver inte vara riskgrupp eller direkt drabbad av covid-19 för att må dåligt. Vår forskning visar nämligen att de som har oroat sig för sina närstående har mått sämre än tidigare. Annan forskning visar att människor i 50-årsåldern är de som varit mest oroliga under pandemin eftersom de har oroat sig för sina föräldrar. Det verkar som om många har lätt att tänka ”det löser sig” för egen del, medan oron för hur det ska gå för andra kan vara svårare att hantera.
Läs den vetenskapliga artikeln här
Artikeln om äldres mående under pandemin är skriven av Kivi, M., Hansson, I., & Bjälkebring, P. (2020). Den heter Up and about: Older adults’ wellbeing during the COVID-19 pandemic in a Swedish longitudinal study och publicerades i The Journals of Gerontology: Series B. Här kan du läsa den.
Forskningsdagen – samarbete mellan klinik och akademi
Forskningsdagen är en årligen återkommande dag som arrangeras av Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin. Den vänder sig till medarbetare i båda organisationerna. Forskningsdagen 2021 har temat ”Det nya normala? Konsekvenser, lärdomar och utveckling i spåren av covid-19” och arrangeras både fysiskt och digitalt. Dagen lyfter aktuell forskning och utveckling kring covid-19 inom flera olika områden.
Programmet består av två huvudseminarier och fyra kortare seminarier. . Dessutom får forskare som erhållit ALF-tjänst som högre klinisk forskare samt pristagare vid Sahlgrenska akademin möjlighet att presentera sin forskning. Här kan du läsa programmet i sin helhet. Och här kan du anmäla dig till dagen.