Beredskap som berör – från ungdomsövningar till Backabranden

Beredskapsveckan 2026 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har innehållit en mängd aktiviteter med varierande innehåll.

Beredskapsfrågan har hamnat alltmer i fokus de senaste åren och Sahlgrenska Universitetssjukhuset arbetar aktivt med att stärka sin förmåga i det avseendet. Sjukhuset har en lång rad samarbeten med olika aktörer och är robust och redo för den nya säkerhetssituationen i omvärlden.

Som ett led i uppdraget att även engagera allmänheten under veckan hade Enheten för säkerhet och beredskap, som driver arbetet med Beredskapsveckan på universitetssjukhuset, i år bjudit in elever från vård- och omsorgs- respektive el- och vattenprogrammet på Krokslätts gymnasium i Mölndal. Eleverna fick under tisdagen genomföra en femkamp vid stationer utanför R-huset på Mölndals sjukhus, där de bland annat fick öva på att koppla el, bygga ihop vattenrör och göra hjärt- och lungräddning.

– Det har varit jättekul. Vi har gjort HLR i skolan tidigare men inte så här seriöst, jag lärde mig mycket av detta, säger Ronika Izadi som går första året på vård- och omsorgsprogrammet efter att ha vunnit HLR-delen av femkampen i sin grupp.

Klasskompisen Adela Muric är också glad över att ha fått lära sig nya saker.

– Det har varit roligt att samarbeta och göra gemensamma övningar. Det är bra att få öva beredskap och lära sig saker som att koppla el och bygga vattenförsörjning, säger hon.

Inför fulla auditorium på både Sahlgrenska och Mölndals sjukhus berättade journalisten Anton Berg om sitt arbete med radiodokumentären Diskoteksbranden, som handlar om den katastrofala branden vid Backaplan i oktober 1998 där 63 ungdomar miste livet och ytterligare drygt 200 skadades. Många i publiken hade svårt att hålla tårarna tillbaka när delar av de inspelade intervjuerna med några av ungdomarna som överlevde branden och en mamma som miste sin dotter i den, spelades upp.

Före detta brandmannen Gunnar Lindahls röst hörs också i radiodokumentären, och han deltog även i det efterföljande panelsamtalet som hölls i anslutning till föreläsningen på Sahlgrenska sjukhuset. Panelsamtalet leddes av Tobias Carlson, operativ chef för det nya området medicin, geriatrik och akutmedicin, och behandlade frågeställningar som vad vi på sjukhuset lärde oss av brandkatastrofen och om vi är bättre rustade för liknande händelser idag.

– Det var en helt normal torsdagskväll när jag fick ett samtal om att det utbrutit en brand på Hisingen och att tre-fyra personer skulle föras till oss, berättar Kurt Andersson, som var medicinjour på akutmottagningen på Östra sjukhuset den här kvällen.

– När jag lite senare fick ett nytt samtal om att det nog skulle komma tio-tolv personer förstod jag att det var något konstigt med detta och ringde min bakjour. När jag gick ut för att möta upp ambulansen som vi brukar göra kom en taxi i full fart, öppnade dörrarna och släppte upp sju unga människor som skrek, stank av rök och hade svårt att andas.

På någon timma kom mellan 70 och 80 personer till sjukhuset, varav ungefär hälften transporterades dit i privatbilar.

– Vi blev tvungna att improvisera och prioriterade till exempel ner att ta ID. I sådana här lägen måste man våga behandla tidigt, lita på sitt eget omdöme och gå ifrån reglerna om det krävs, säger Kurt Andersson.

Maria Tiger var ledig från jobbet som sjuksköterska på CIVA på Sahlgrenska sjukhuset den här kvällen och hade precis somnat när hon ringdes in och fick slänga sig i en taxi.

– Jag möttes av kaos utanför sjukhuset med folk och bilar överallt. När jag kom upp till CIVA och den intensiva brandröken slog emot mig samtidigt som det var helt tyst, visste jag fortfarande inte vad som hänt. Det jag slogs av var att patienterna var så unga och att de var finklädda samtidigt som de var sotiga och luktade rök. Och hur rädda de var.

Ur vårdsynpunkt flöt arbetet på bra, minns Maria Tiger. Det handlade om att ge syrgas och vätska, och ingenting av det tog slut.

– Inom två timmar hade alla patienterna kommit till IVA och efter två dagar hade alla skickats vidare till andra avdelningar eller sjukhus. Då var det över för vår del.

1998 var CIVA en öppen avdelning, där anhöriga kunde gå in när de ville. Idag är dörrarna till CIVA låsta och såväl anhöriga som media hänvisas till särskilda lokaler.

Med på panelsamtalet för att prata om just hur Sahlgrenska Universitetssjukhuset arbetar med den här typen av händelser idag var Magnus Belfrage, tjänsteperson i beredskap (TIB), och Linn Gösti, ambulanssjuksköterska inom Prehospital ledningsenhet (PLE). Båda funktioner som har tillkommit efter 1998.

– Om en liknande händelse inträffade idag skulle det fortfarande vara kaotiskt på skadeplatsen till en början. Skillnaden är att vi nu har ett mer strukturerat arbetssätt med fler resurser som till exempel PLE som leder insatsen, en sjukvårdsledare och en medicinskt ansvarig. Vi har större beredskap och mer läkemedel i bilarna, säger Linn Gösti.

Idag finns alltid en tjänsteperson i beredskap på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som svarar inom fem minuter.

– Om fyra eller fler blåljusenheter larmas ut får vi en notis. Vi kan i samråd med jourhavande sjukhusdirektör försätta sjukhuset i förstärkningsläge och vi kontaktar akutmottagningarna enligt en larmlista, berättar Magnus Belfrage.

På frågan från Anton Berg om fler liv skulle kunna räddas vid en liknande händelse idag jämfört med 1998 blev svaret från panelen: Kanske inte under första timman, men däremot i nästa steg. Till exempel inom brännskadevården har stor utveckling skett.

Beredskapsveckan innehöll dessutom föreläsningar av Förvaltningen för fastighet, stöd och service på temat el- och vattenförsörjning i samband med kris samt av Polisen Storgöteborg på temat pågående dödligt våld.

– Vi är väldigt nöjd med årets beredskapsvecka och framför allt med det stora engagemanget från våra medarbetare. Det har varit extra givande att kunna erbjuda ett så brett utbud av föreläsningar och aktiviteter som både väckt intresse och gett nya perspektiv på vår beredskap. Ett av de roligaste och mest givande inslagen var att möta ungdomar från Krokslätts gymnasium. De inspirerades av frågor som rör vård och försörjning och uttryckte att de gärna vill bli våra kollegor en dag, säger Ingela Wennman och Ola Alfredsson på Enheten för säkerhet och beredskap, som står bakom Beredskapsveckan på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.