10 maj, 2023
Allt fler bröstrekonstruktioner med kroppsegen vävnad
DIEP, en form av bröstrekonstruktion med kroppsegen vävnad, är en behandlingsform som växer kraftigt på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Verksamhet Plastikkirurgi har efter pandemin lyckats korta köerna rejält och tar nu även emot patienter från södra Sverige.
Jonas Löfstrand och hans kollegor på verksamhet Plastikkirurgi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har lyckats korta köerna till DIEP-operationer markant efter pandemin. Bild: Paul Björkman.
Kvinnor som fått strålbehandling efter bröstcancer löper större risk att drabbas av komplikationer vid bröstrekonstruktion med proteser. Det är därför fördelaktigt att istället för protes använda vävnad som förflyttas från någon annan del av kroppen.
Bröstrekonstruktion med metoden DIEP* görs genom att hud och fett från nedre delen av magen, med vidhängande blodkärl, flyttas till platsen för det nya bröstet och formas för att efterlikna det friska bröstet. Under mikroskop kopplas sedan blodkärlen ihop med blodkärl mellan revbenen, med så kallad mikrokirurgisk teknik.
Lyckats kapa köerna markant
Bröstrekonstruktion med DIEP krävde tidigare stora resurser med lång tid för både operation och eftervård. Så är det inte längre. Med hjälp av motiverade kirurger, effektiv operationsavdelning och kökortningsinsatser på lördagar, har Plastikkirurgin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset både lyckats kapa sina vårdköer markant och förbättra hela operationsflödet. Idag går operationerna snabbare och hela flödet har blivit effektivare. Tidigare låg patienten inne på sjukhus i en vecka efter operationen, idag räcker det oftast med tre dagar.
– Vi hade väldigt långa köer i slutet av pandemin, med närmare 150 patienter som väntade på operation, säger Jonas Löfstrand, överläkare i plastikkirurgi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Normalt görs 30-40 DIEP-operationer per år vilket innebar att det var mer än tre års väntetid på operation och det är inte acceptabelt. Efter det har vi gjort ett rejält omtag och har nu bara ett 30-tal patienter kvar i kön.
Tar emot patienter från andra regioner
Det framgångsrika arbetet med att korta köerna har lett till att andra vårdgivare nu har vänt sig till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för att få behandlingen utförd.
– Patienter som traditionellt sett opereras i andra regioner där det just nu tyvärr är väntetider på flera år, har istället kunnat komma till oss för operation, säger Jonas Löfstrand. Även andra regioner har hört av sig och vi ska givetvis försöka hjälpa till i den mån vi kan.
Samtidigt som en del kvinnor väljer att rekonstruera sitt bröst efter en canceroperation förekommer det också att kvinnor avstår bröstrekonstruktion.
– Det vi kan bidra med är att försöka ge en så nyanserad bild som möjligt av en eventuell rekonstruktion, sedan får patienterna välja själva, säger Jonas Löfstrand. En del patienter vill avstå helt och vissa vill avvakta och då är de välkomna senare om de så skulle önska; så länge det bedöms medicinskt säkert så finns det ingen bortre tidsgräns för när rekonstruktionen kan utföras.
Den mikrokirurgiska tekniken används även inom andra områden, till exempel efter operation av stora tumörer i munhålan och vid svåra ortopediska trauma. Det är ett område med stor utveckling. Jonas Löfstrand och kollegan Karin Säljö har nyligen varit i Rwanda med Operation Smile för att hjälpa till att bygga upp ett mikrokirurgiskt center där. Jonas Löfstrand har ett femårigt åtagande som visiting professor i Rwanda.
*Förkortningen DIEP står för Deep Inferior Epigastric Perforator (blodkärlet som tas med från magen).