Akutens satsning: ska bättre fånga upp våldsutsatta patienter

Akutmottagningen är ofta den första vårdinstansen som en våldsutsatt person möter. För att bli bättre på att identifiera och hjälpa dessa patienter har Akutmedicin och geriatrik på Sahlgrenska Universitetssjukhuset sökt och fått 100 000 kronor i statliga medel från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Göteborg. Pengarna ska bland annat användas till att ge personalen verktyg och kunskap i att stötta våldsutsatta patienter som kommer till akutmottagningen och säkra att man arbetar på samma sätt. 

– Det här är en viktig fråga som vi vill lyfta och uppmärksamma. Vi ska bli bättre på att hitta dessa patienter och hantera dem på bästa sätt när de kommer till oss. Alla patienter är olika och det krävs olika verktyg för att fånga upp den som söker, säger Marielle Kellgren verksamhetsutvecklare på Akutmedicin och Geriatrik och en av initiativtagarna.

Sträcker sig över flera patientgrupper

Våld i nära relation sträcker sig över olika patientgrupper. Det handlar inte bara om kvinnomisshandel även om den gruppen är överrepresenterad. Våld i nära relation förekommer också hos äldre i relationer där en närstående blir våldsam som ett led i exempelvis en demenssjukdom. En annan stor grupp är missbrukare som ofta utsätts för sexuellt och fysiskt våld. Det finns ett stort mörkertal då våldsutsatta ofta söker sjukvård för andra symtom som yrsel eller magont.

– Många söker akut sjukvård som ett rop på hjälp och i förhoppning om att bli uppmärksammad eller hittad. Förövarna kan vara en partner man lever med, en expartner eller förälder. Det är få som spontant berättar om sin våldsutsatthet, men när man väl väljer att berätta har man ett fönster att ta sig ur relationen. Det gäller att vi tar vara på den chansen för att hjälpa personen att våga göra en anmälan, säger Julia Hallenby, sjuksköterska på Akutmottagningen Sahlgrenska som är utbildad i att möta våldsutsatta personer.

När frågor om våld ställs på rutin som en del av anamnesen kan våldsutsattheten upptäckas och patienten få ett lämpligt omhändertagande. 

– Sedan några år tillbaka använder vi ett screeningverktyg i inskrivningsprocessen som vi använder till alla patienter. Rutinmässigt ställer vi frågan om de är utsatta för våld i nära relation. Forskning visar att får du frågan så är du mer benägen att söka hjälp, ta hjälp eller berätta om det. Kanske inte just vid det tillfället, men vid nästa tillfälle du får frågan, säger Julia Hallenby.

Hur viktigt är bemötandet?

– Det är jätteviktigt. Vi har en skyldighet att fråga och då måste vi fråga på rätt sätt och ha tillräcklig kunskap i hur man ställer frågan och hur lyhörd är man för det svar man får. Mycket handlar om tillit mellan vårdpersonal och patient för att få någon att berätta om sin situation och söka hjälp, säger Marielle Kellgren.

Vad händer om man svarar ja på frågan om våld i nära relation?

– Då försöker vi kartlägga bilden för att bedöma omhändertagandet. Att ta reda på om det är ett livshotande hot, om det är farligt för personen att komma till sitt eget hem efter akutbesöket eller om det finns minderåriga barn i bilden. Det bästa är att försöka få till en anmälan på plats direkt på akuten. Samtidigt finns en risk för ökat våld i och med anmälan och vi måste då säkerställa att patienten kan gå hem efter besöket – om inte får vi hjälpa till med en akut bostad eller kontakt till exempelvis kvinnojour, säger Julia Hallenby.

Vad gör ni om patienten bekräftar misshandel, men inte vill ta emot hjälp? 

– Att få frågan om våld i nära relation och svara ja innebär inte att man lämnar en relation där det förekommer våld. Det är en del i processen när man är våldsutsatt. Däremot visar forskning att om du får frågan så börjar du tänka, titta på utvägar och förstår att det finns människor runt omkring dig som ser dig. Beroende på var du befinner dig i processen och hur utsatt du är, kan du finna en väg ut. Vi respekterar alltid patientens val om man inte vill gå vidare med en anmälan förutom om det finns minderåriga barn inblandade. Då har vi skyldighet att göra en akut åtgärd till Socialtjänsten, säger Julia Hallenby.

Under november arrangerar Akutmedicin och geriatrik olika temadagar om våld i nära relationer för medarbetarna på sjukhuset. 

– Vi har bjudit in Polisen, Alla kvinnors hus som har en samtalsmetodik för motiverade samtal, och avslutar med en stark personlig livsberättelse från en våldsutsatt kvinna och hennes erfarenheter av vården. Efter dessa temadagar hoppas vi att våra kollegor känner sig styrkta och trygga i hur vi kan bemöta och hjälpa på bästa möjliga sätt. Vi kommer också att se över vårt patientinformationsmaterial som är framtaget tillsammans med akutens kuratorer och översätta det till fler språk för att kunna nå fler, säger Marielle Kellgren.