9 december, 2024
AI-modell ska förutse risker för hjärtsviktspatienter – forskning får tio miljoner
Kan en AI-modell förutse och flagga i journalen om en patient med hjärtsvikt löper risk för hastig försämring i sin sjukdom? Och hur kan vården organiseras för att patienterna på bästa sätt ska kunna vårdas hemma med långt framskriden hjärtsvikt? Det har ett forskningsprojekt där Sahlgrenska Universitetssjukhuset ingår fått tio miljoner från Vinnova för att undersöka.
Egenmonitorering innebär att patienter själva får mäta parametrar som blodtryck och puls hemma, medan datan analyseras och följs upp av vårdpersonal på distans. Foto: Valentin Experience.
Digitala verktyg ger nya möjligheter att avläsa sjukdom, kommunicera och leverera behandling, även när patienten befinner sig i sitt eget hem. Egenmonitorering, alltså fjärrövervakning av patientens medicinska värden, är idag ett etablerat sätt att arbeta inom flera delar av Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Patienter får själva mäta parametrar som blodtryck och puls hemma, medan datan analyseras och följs upp av vårdpersonal på distans.
Helen Sjöland, professor i kardiologi och universitetssjukhusöverläkare, var med och initierade ett pilotprojekt som mynnade ut i att egenmonitorering infördes i hela Västra Götalandsregionen.
Nu leder hon den studie som fått tio miljoner av Vinnova för att ytterligare utveckla arbetssättet. Denna gång i kombination med en AI-modell som ska utvecklas och tränas i samarbete med Chalmers tekniska högskola (se faktaruta för samtliga parter i projektet).
– Patienter med hjärtsvikt kan snabbt bli sämre, och tenderar att åka in och ut på sjukhus, särskilt under de sista månaderna av livet. Vi vill använda journaldata för att träna en AI-modell på att förutse vilka patienter som löper risk för återinläggning, eller i värsta fall död, inom ett år, säger hon.
AI flaggar patienter i riskzon
Målet är att AI:n ska kunna analysera data och flagga för läkare och vårdteam att en patient befinner sig i riskzonen, och kan behöva speciell anpassning av vården. En särskild mjukvarulösning ska utvecklas för kommunikation om patientens riskprofil till vårdteamet. I vissa fall kanske inläggning krävs, men ofta kan den specialiserade vården också utföras i patientens hem med samma resultat, menar Helen Sjöland. Något som går i linje med sjukhusets övergripande koncept Sahlgrenska hemma.
– Det är centralt i ett individanpassat och personcentrerat arbetssätt, säger hon.
Berätta mer om forskningen?
– Forskningen är ett projekt i flera steg. Förutom det matematiska och tekniska som krävs för att träna en AI och utveckla en mjukvarulösning, så handlar det i slutändan också om att designa en vårdmodell för trygg och säker vård i hemmet för både patienter, närstående och personal.
Varför ska den här typen av vård utföras hemma hos patienten?
– Det finns mycket samlad data på att många patienter föredrar att vårdas i hemmet när det är möjligt, och detsamma gäller här. Inriktningen av hälso- och sjukvården är sådan i stort nu, och detta är ett viktigt steg.
Projektet, som koordineras av RISE, är omfattande och kräver mycket arbete innan det skulle kunna leda till ett resultat som går att testa i en medicinsk studie. Målet är individanpassad och säker vård för patienter med avancerad hjärtsvikt.
Yalda Bogestål, senior forskare, är projektledare på RISE.
– Genom att kombinera egenmonitorering, specialiserad hemsjukvård och en prediktiv AI-modell, vill vi ge ett bättre utfall för patienterna och minska kostnaderna för hälso- och sjukvården, säger hon.
FAKTA
- Studien ”Förbättring vård av patienter med avancerad hjärtsvikt genom AI-driven telemonitorerad hemsjukvård”, koordineras av RISE, och involverar Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Chalmers tekniska högskola och mjukvaruföretaget Platform 24.
- Totalt tilldelas projektet tio miljoner kronor från Vinnova.
- Projektets mål: Att erbjuda kostnadseffektiv, individanpassad och säker vård för patienter med avancerad hjärtsvikt.