2 november, 2026
Fler organdonatorer i Västsverige – ny donationsform bakom ökningen
Under årets tre första kvartal blev 42 avlidna personer organdonatorer i Västra regionen, jämfört med 34 under samma period förra året. Bakom ökningen ligger den nya möjligheten att donera organ när hjärtat och blodcirkulationen har stannat.
Eric Wallberg, den första vuxna patienten i Sverige som fick både nytt hjärta och ny lever på samma gång. ”Jag är så tacksam för den fantastiska sjuk - vård vi har i Sverige och vill verkligen uppmuntra alla att tänka igenom frågan om organdonation”, säger han. Foto: Paul Björkman.
– Vi hoppas att det är ett trendbrott och inte något tillfälligt, även om det aldrig går att veta säkert. Det syns i alla fall tydligt i siffrorna att det är den nya donationsformen DCD som står för ökningen, säger Pia Löwhagen Hendén, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och regionalt donationsansvarig läkare i Västra regionen.
DCD står för Donation after Circulatory Death och innebär att en människa kan donera organ efter att hjärtat och blodcirkulationen helt har stannat och personen har dödförklarats.
– Det kan bara ske inom intensivvården i patientfall där fortsatt livsuppehållande behandling bedöms vara utsiktslös och patientens liv inte går att rädda.
Möjligheten att donera organ med DCD började införas successivt i Sverige år 2019.
– Det har varit lite trögt i starten, det tar alltid tid för en ny arbetsprocess att sätta sig. Men vi kan se att DCD-donationer ökar från år till år över hela landet, så det är inte osannolikt att det är ett trendbrott.
Tidigare har donationer i Sverige enbart genomförts med DBD (Donation after Brain Death), som innebär att personen förklaras hjärndöd. Då slår hjärtat fortfarande, och även det kan doneras.
– En DBD-donation innebär att fler organ kan doneras. Det är också en mindre resurskrävande process som innebär mindre logistik.
Sedan år 2022 är det tillåtet att inleda organbevarande behandling på en patient även utanför intensivvården (IVA), till exempel på en stroke- eller akutmottagning. Även den förändringen kan ha bidragit något till den ökade donationssiffran i Västsverige, menar Pia Löwhagen Hendén.
– Det kan ha påverkat siffrorna lite, även om det än så länge bara handlar om några få patienter. Men här finns en potentiell ökning på sikt: om vi identifierar en patient per sjukhus och år i Västra regionen skulle det kunna ge tio ytterligare donatorer per år, säger hon.
Innan en patient kan bli aktuell för donation måste det vara helt uteslutet att hon eller han gagnas av ytterligare vård för sin egen skull. Därefter ska patientens donationsvilja utredas.
Det enklaste är om personen själv har anmält sig till Donationsregistret, eller uttryckt sin vilja till närstående. I annat fall är det upp till närstående att tolka huruvida personen hade velat donera sina organ.
De senaste åren har Pia Löwhagen Hendén och hennes kolleger inom donationsverksamheten märkt att fler närstående tolkar den avlidnes vilja som negativ, det vill säga att den närstående inte tror att personen hade velat donera sina organ.
– Det är ett mönster som syns i hela landet, och även i Europa – det blir oftare nej nu. Vi vet inte vad det beror på, men har diskuterat om orsaken kan vara att man inte vet vad organdonation är: att en organdonation kan rädda en annan människas liv, om det handlar om omvärldsoro, eller individualism – att det inte är lika självklart att dela med sig i dag. Men det enbart spekulationer, vi har inga svar.
Inför Donationsveckan vill Pia Löwhagen Hendén uppmana människor att prata om donation med sina närstående och anmäla sig till Donationsregistret, så att det blir tydligt hur en person vill ha det.
– En viktig sak att poängtera är också att vården alltid, alltid försöker rädda en patients liv i första hand. Organdonation kan inte bli aktuellt förrän vi inte längre kan göra det.
Fakta om donationer
En organdonator kan rädda upp till åtta människors liv. Utöver det kan donerad vävnad hjälpa många andra.
Enligt Socialstyrelsen är åtta av tio svenskar positiva till donation, men bara två av tio har anmält sig till Donationsregistret. Donationsregistret – Socialstyrelsen
Vem som helst kan bli aktuell för organdonation, och i vilken ålder som helst. Att en person är sjuk behöver inte påverka – det är sällan en patient är sjuk i alla organ samtidigt.
Antal donatorer i Västra regionen de senaste fem åren, första tre kvartalen:
2022: 22 DBD, 5 DCD.
2023: 32 DBD, 5 DCD.
2024: 27 DBD, 5 DCD.
2025: 31 DBD, 3 DCD.
2026: 30 DBD, 12 DCD.
DBD – Donation after Brain Death. Donation efter primär hjärnskada. Alla funktioner i hjärnan har upphört, men hjärtat slår fortfarande.
DCD – Donation after Circulatory Death. Donation efter cirkulationsstillestånd.
I Sverige i stort ökar inte antalet donatorer – där sjunker siffran för DBD samtidigt som DCD ökar. I Västra regionen ligger siffran för DBD ganska stabilt medan DCD ökar.
Vecka 45 är Donationsveckan 2026.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset är ett nav för organdonation och transplantation i den Västra regionen, som innefattar Västra Götaland och norra Halland.
Pia Löwhagen Hendén är, utöver överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och regionalt donationsansvarig läkare i Västra regionen, även medicinskt ledningsansvarig vid Regionalt Donationscentrum Väst och ordförande i Nationella Arbetsgruppen Donation.
Läs mer: Han fick nytt hjärta och ny lever på samma gång – som första vuxen i Sverige | Sahlgrenskaliv