23 oktober, 2026
Nya behandlingar och större uppdrag kräver nya arbetssätt – sjukhusdirektören besöker Onkologen
Strålning med millimeterprecision och behandlingar som anpassas efter patientens kropp. På Onkologen fick sjukhusdirektör Boubou Hallberg se hur ny teknik skapar nya möjligheter, men också kräver nya arbetssätt för att möta den nationella cancerstrategin.
Sjukhusfysiker Niclas Petterson visar sjukhusdirektör Boubou Hallberg hur man gör dosplanering av brachyterapi, så kallad inre strålbehandling. Foton: Paul Björkman/Sahgrenska Universitetssjukhuset
– Det här är verkligen precisionsbehandling. Frisk vävnad skonas mer än vid annan strålning, säger Lotta Hedqvist, specialsjuksköterska på brachyterapin, där man gör så kallad inre strålbehandling.
Hon visar de smala nålar som placeras inuti eller nära tumören, i vilka sen strålkällan förs in. Metoden gör det möjligt att ge en avgränsad dos strålning direkt mot tumören och används främst för patienter med prostatacancer och cervixcancer.
– Det är imponerande att se den kompetens och kapacitet som finns här. Som landets största strålbehandlingsverksamhet har onkologin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset en avgörande roll för cancervården, inte bara i Västra Götalandsregionen utan också som drivkraft för utveckling nationellt, säger sjukhusdirektör Boubou Hallberg.
Den nationella cancerstrategin 2.0 pekar ut strålbehandling som ett prioriterat område för cancervården. Målet är bland annat att stärka kapaciteten, säkra kompetensförsörjningen och skapa bättre förutsättningar att införa nya behandlingsmetoder.
Behandlingen anpassas från dag till dag
En utveckling som är på gång är adaptiv strålbehandling. Det innebär att behandlingen anpassas efter hur tumören och kroppen ser ut vid varje behandlingstillfälle, för att strålningen ska träffa rätt och samtidigt skona frisk vävnad.
– För att kunna ändra behandlingen för en patient från dag till dag krävs avancerad teknik och möjligheter som vi idag ännu inte har, men det är väldigt viktigt att vi är med i den här utvecklingen, säger verksamhetschef Andreas Hallqvist.
Inne på verksamhetens så kallade Target center planerar onkologer strålbehandlingar, utifrån hur tumören sitter.
– Den här bilden visar lungcancer, jag ritar in området där vi vill att strålningen ska träffa. Man behöver här till exempel särskilt tänka på hur vi ska anpassa oss efter patientens andning, säger onkolog Peter Benson, och visar på röntgenbilden på skärmen.
AI-lösningar skulle i framtiden kunna göra stora delar av det här arbetet.
– Det här är absolut en verksamhet vi vill ha digital, att till exempel kunna definiera vilka områden som ska ha högre eller lägre dos. Men där är AI-systemen ännu inte tillräckligt bra, säger vårdenhetsöverläkare Dan Lundstedt.
Ett uppdrag som kan växa kraftigt
Den nya cancerstrategin betonar också vikten av rehabilitering och långtidsuppföljning efter barncancer. Sedan 2020 har Sahlgrenska Universitetssjukhuset ett permanent regionalt uppdrag för uppföljningen. I den nya strategin omfattar barncancer personer som insjuknar före 30 års ålder, jämfört med den nuvarande gränsen på 18 år. Det innebär att betydligt fler personer ska följas upp.
När uppdraget växer behöver verksamheten hitta nya sätt att använda både kompetens och resurser. Här kan det pågående transformationsarbetet inom sjukhuset bidra.
– Transformationsprogrammet gör störst nytta när vi kan använda det för att möta konkreta behov i vår verksamhet. Samtidigt ger det oss struktur, idéer och initiativ som gör det lättare att komma igång med förändringsarbetet, säger Andreas Hallqvist.
– Onkologin är ett tydligt exempel på den spetskompetens som finns inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. När vi förenar den med teknisk utveckling och nya sätt att arbeta stärker vi både vården här och vår roll som ledande universitetssjukhus, säger Boubou Hallberg.
Verksamhet Onkologi
Utreder och behandlar de flesta cancerformer hos vuxna patienter. Här ges både läkemedelsbehandlingar och olika former av strålbehandling. Strålbehandling kan ges utifrån kroppen med avancerad utrustning eller inifrån kroppen genom så kallad brachyterapi, där strålkällan placeras nära eller i tumören.
Verksamheten har 45 vårdplatser. Den största delen av vården sker dock i öppenvård, med cirka 100 mottagningsbesök, 120 läkemedelsbehandlingar och omkring 250 patientbesök inom strålbehandlingen varje dag.
Här arbetar drygt 400 medarbetare; läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, dietister, kuratorer, psykologer och andra yrkesgrupper.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset ansvarar för all strålbehandling inom Västra Götalandsregionen, inklusive verksamheten i Borås. Sjukhuset har också ett regionalt uppdrag för långtidsuppföljning av patienter som haft cancer som barn.
Verksamheten har en stor enhet för kliniska studier, inklusive möjlighet att genomföra tidiga läkemedelsprövningar där nya behandlingar testas för första gången på människa.
Den nationella cancerstrategin 2.0
Lanserades av regeringen i januari 2026 och visar riktningen för svensk cancervård de kommande 10–15 åren.