7 september, 2026

Nyupptäckt länk mellan tarmbakterier och svår leversjukdom

Forskare har identifierat en länk mellan leversjukdomen PSC och specifika aktiviteter i tarmbakterierna. Fyndet öppnar nu för nya behandlingsvägar.

Antonio Molinaro, forskare vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Foto: Karin Allander/Göteborgs universitet

– Studien tyder på att PSC kan uppstå till följd av att metaboliter, som produceras av en förändrad tarmmikrobiota, kontinuerligt når och skadar gallgångarna. Resultaten ger därmed en potentiell biologisk förklaring till det sedan länge misstänkta sambandet mellan tarmbakterier och PSC. Viktigt är att vi också identifierade den molekylära vägen bakom dessa effekter, säger Antonio Molinaro, forskare vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset

PSC står för primär skleroserande kolangit, en ovanlig kronisk leversjukdom som främst drabbar unga vuxna och ger inflammation och ärrbildning i leverns gallgångar. Med tiden kan PSC leda till svåra leverskador, ökad risk för cancer i gallgångar och lever, och behov av levertransplantation.

Sverige är ett av de länder där relativt många lever med PSC, vilket speglar sjukdomens högre förekomst i Skandinavien jämfört med andra delar av världen. Det finns i dagsläget inga effektiva medicinska behandlingar som kan stoppa eller vända sjukdomsförloppet.

Sjukdomen är förknippad med inflammatorisk tarmsjukdom och förändrad sammansättningen av bakterier i tarmen. Forskare har länge misstänkt att just tarmmikrobiotan spelar en roll vid PSC, men det har varit oklart exakt hur tarmbakterier bidrar till skador på gallgångarna.

Möjlig saknad länk identifierad

I den nu aktuella studien identifierade forskare vid Göteborgs universitet med kollegor det som potentiellt kan vara en saknad länk; metaboliten ImP (imidazolpropionat), en molekyl som bildas när vissa tarmbakterier bryter ner beståndsdelar i föda.

Studien visar att individer med PSC hade förhöjd nivå av ImP, och att höga nivåer kunde förutsäga försämrad överlevnad i PSC. I försök på möss kunde forskarna framkalla leverinflammation genom kronisk tillförsel av ImP.

Det som sker när ImP möter de skyddande celler som klär insidan av gallgångarna är att cellerna uppvisar en aktiverad signalering som driver inflammation och fibros. Vid fibros skapas överskott på hård ärrvävnad vilket gör att organet stelnar och får svårare att arbeta.

Kombination av sjukdomsorsaker

Studien antyder inte att ImP är den enda orsaken till PSC. Sjukdomen orsakas sannolikt av en komplex kombination av genetiska, immunologiska och miljöfaktorer, samt förändringar i tarmmikrobiotan. Resultaten tyder dock på att ImP kan bidra väsentligt till sjukdomens uppkomst och förlopp, och att ämnet kan bidra till att förklara en betydande del av sjukdomsbilden vid PSC.

– Detta öppnar upp för flera möjliga framtida behandlingsvägar; att minska den bakteriella produktionen av ImP, att hämma de bakteriella enzymer som ansvarar för produktionen, eller att blockera signalvägen genom vilken ImP verkar orsaka skada, säger Antonio Molinaro.

Studien är publicerad i tidskriften Nature Metabolism.

Text: Göteborgs universitet

Text: Redaktionen SU
Publicerad: 07 september 2026 11:22
Uppdaterad: 07 september 2026 11:22
Kategori: Nyhet

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.