8 september, 2026
”Jag är aldrig ensam på jobbet” – patologer slår hål på myter om yrket
Patologer spelar ofta en avgörande roll för en patients diagnos och behandling. Yrket är ändå relativt okänt samtidigt som behovet av nya patologer är stort. Möt tre patologer på Sahlgrenska Universitetssjukhuset om vad som driver dem:
Jobbet som patolog innebär ofta tät kontakt med kollegor inom olika specialiteter, säger Mats Wolving och Jonas Brenner. Foton: Ines Sebalj/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
– Vi servar ett stort sjukhus med mycket högspecialiserad vård, vilket ger oss patologer ett varierat och ofta utmanande jobb. Arbetet som patolog innebär att man är en aktiv del av olika vårdkedjor, samtidigt som man har närkontakt med det fascinerande landskap som den bakomliggande biologin utgör, säger Mats Wolving, överläkare i mag-, tarm- och leverpatologi med 26 års erfarenhet som patolog.
Jonas Brenner, specialistläkare med huvudsakligt expertområde inom gastro-, perinatal- och placenta-patologi, fyller i:
– Att få arbeta tillsammans med kollegor med stor kompetens och erfarenhet. Det finns alltid möjlighet att diskutera svåra fall och att lära sig något nytt, vilket gör att man fortsätter utvecklas varje dag.
Överläkare Verena Bröckers expertområde är huvudsakligen inom njurpatologi och molekylär patologi:
– Det mest givande är möjligheten att påverka hur patologi bedrivs idag och utvecklas för framtiden. Jag har tidigare arbetat som patolog i andra länder och upplever att möjligheterna att vara med och utveckla sitt eget expertområde är ovanligt stora i Sverige, säger hon.
Sverige har under lång tid haft brist på patologer samtidigt som behovet av patologisk diagnostik fortsätter att öka. Flera faktorer ligger bakom utvecklingen, däribland stora pensionsavgångar och att kunskapen om vad en patolog gör inte är självklar.
Vilken är den vanligaste missuppfattningen om yrket?
– Den vanligaste är väl att vi bara sysselsätter oss med döda människor. Ofta har man då också blandat ihop patologi och rättsmedicin. Många tror också att det är ett ensamt arbete, bara för att vi inte träffar patienter. Men faktum är ju att vi dagligen har mycket kontakt med såväl kollegor och medarbetare som remittenter. Jag är aldrig ensam på jobbet, säger Mats Wolving.
– Jag instämmer! Många tror att patologer arbetar ensamma bakom kulisserna, men verkligheten ser annorlunda ut. Vi samarbetar nära med kliniska kollegor från många olika specialiteter och är en viktig del av teamet kring patienten, säger Verena Bröcker.
– Många tror att vi ägnar större delen av arbetsdagen åt obduktioner. I verkligheten utgör obduktionsverksamheten för de flesta patologer en mycket liten del av arbetet. Det mesta handlar om att analysera vävnads- och cellprover som ligger till grund för patienters diagnos och behandling, säger Jonas Brenner.
I september samlas patologer från hela världen i Stockholm för den årliga europeiska patologikongressen. För Sahlgrenska Universitetssjukhuset är kongressen inte bara en möjlighet att dela kunskap och forskning, utan också att rekrytera potentiella framtida kollegor. Sjukhuset arbetar aktivt för att rekrytera nya specialister, även internationellt.
Varför är patologi ett bra karriärval idag?
– Av samma skäl som gör att jag efter 26 år fortfarande gillar mitt jobb. Dessutom är det en specialitet i stark utveckling, både biologiskt och tekniskt, säger Mats Wolving.
– Patologi erbjuder flera fördelar jämfört med många andra specialiteter. Arbetstiderna motsvarar i regel kontorstider, man arbetar sällan helger och har oftast ingen jourverksamhet. Samtidigt är det ett kunskapsintensivt och utvecklande arbete där man spelar en viktig roll i patienternas vård, säger Jonas Brenner.
– Behovet av skickliga patologer kommer att vara stort även i framtiden. AI kommer att förändra hur vi arbetar och det är något man behöver ha med sig i sin karriärplanering. För den som har ett genuint intresse för sjukdomsprocesser och morfologi är patologi ett mycket spännande område, där specialistkunskap och diagnostiskt tänkande fortsatt kommer att vara avgörande, säger Verena Bröcker.
44 patologer på Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Patologi är den medicinska specialitet som ställer diagnoser genom att analysera vävnader, celler och andra prover från patienter. Specialiteten omfattar flera subspecialiteter som är inriktade på olika organ och organsystem, exempelvis mag-tarmkanalen, bröst, hud, urologiska organ och nervsystemet.
Verksamheten har en nära koppling till de kliniska specialiteterna på sjukhuset och bidrar med diagnostik som är central för val av behandling och uppföljning av patienter, inte minst inom cancervården och vid transplantationer.
Samtidigt genomgår området en omfattande digital omställning. Vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset förväntas övergången till digital patologi vara klar vid årsskiftet 2026/2027.
För patologer innebär det en modern och framtidsinriktad arbetsmiljö med digitala arbetsflöden, ökat samarbete över geografiska gränser och nya möjligheter till AI-stödd diagnostik. Tillsammans med den snabba utvecklingen inom precisionsmedicin gör detta patologi till en av sjukvårdens mest högteknologiska och framtidsorienterade specialiteter.
I dag arbetar 44 patologer vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 