19 mars, 2026

Från labb till patient: Nytt hopp för avancerad cancerbehandling

Avancerade terapiläkemedel som gen-, cell- och vävnadsterapier, kan ge helt nya möjligheter för patienter med idag obotliga sjukdomar. Men vägen från forskning till användning av dessa så kallade ATMP-läkemedel är komplex. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har nu kapacitet att utföra hela processen från idé till behandling – en stor framgång och viktig milstolpe.

För första gången har Sahlgrenska Universitetssjukhuset tagit fram en cellterapi mot en cancerform där alla steg i processen görs på sjukhuset. Foto: Cell- och Vävnadslabb

– Det är första gången som Sahlgrenska Universitetssjukhuset tagit fram en cellterapi mot en cancerform där vi själva har gjort alla steg under processen; från forskning till tillverkning och användning, säger Christian Andersson, föreståndare för ATMP-centrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 

– För sjukhuset är detta ett viktigt och nödvändigt steg mot målet att bli ett av Europas ledande universitetssjukhus.

Man med skägg och ljus skjorta står framför skog.
Christian Andersson, föreståndare för ATMP-centrum

Den pågående studien gäller cancersjukdomen ögonmelanom, som idag saknar botande behandling. Det ATMP-läkemedel som Sahlgrenska Universitetssjukhuset nu har kapacitet att tillverka är ett led mot en behandling av den och kanske också mot andra cancerformer.

– Behandlingen som testats går ut på att tumören behandlas med patientens egna immunceller, tumörinfiltrerande lymfocyter, så kallade TILs, som kan fungera som cancerläkemedel mot ögonmelanom i de fall där det spridits till levern, säger Lars Ny.

Han är universitetssjukhusöverläkare vid verksamhet Onkologi, professor och proprefekt vid Sahlgrenska akademin, och har under flera år drivit forskningsprojekt vid Göteborgs universitet kring ögonmelanom, för ett par år sedan fick projektet 10 miljoner kronor från Cancerfonden.

Kroppens egna immunceller används

– Vägen från experiment i labb till behandling på människa är lång men har framgångsrikt kunnat genomföras genom ett nära samarbete mellan professor Jonas Nilssons labb på Sahlgrenska akademin, säger Lars Ny.

Immuncellerna, som redan finns i tumören och känner igen cancerceller, tas ut från patientens levertumör och odlas sedan fram utanför kroppen tills det blir hundratals miljoner celler. Framställningen genomförs i de speciella renrum som finns på cell- och vävnadslaboratoriet på Sahlgrenska akademin. Cellerna förs sedan tillbaka in i patienten för att angripa tumören.

Läkaren Lars Ny i en korridor där andra vårdklädda personer hastar förbi i bakgrunden
Universitetssjukhusöverläkare Lars Ny

– Det görs genom att en röntgenläkare sticker in en kateter i patientens ljumske, så att cellerna till slut kommer direkt in i leverns blodcirkulation och i kontakt med levertumören. Att tekniken redan fanns på sjukhuset visste vi inte när vi började, vilket visar hur väsentligt det är att veta vad som händer inom andra verksamheter, säger Lars Ny.

Efter att cellerna återförts behöver patienten ytterligare upp till två veckors behandling med immunstimulerande läkemedel, vilket sker på Onkologen.

Första studien med egenproducerade celler

Den första kliniska prövningen är nu genomförd. Förutom att det är första gången som en studie är genomförd med egenproducerade celler, vilket inte många sjukhus klarar av, är det också första gången som man använder en halvautomatiserad process för att odla cellerna och också ger behandlingen lokalt nära levertumörerna, i stället för intravenöst.

De första resultaten är nu publicerade i den amerikanska tidskriften Journal for ImmunoTherapy of Cancer (JITC).

I en komplicerad två-stegs process i cell- och vävnadslabben odlas cellerna fram. Foto: Cell- och Vävnadslabb

Öppnar för fler och snabbare behandlingar

Behandlingen botar ännu inte patienterna, men de får förlängd överlevnad, minskade cancersymptom och mildare biverkningar än tidigare. Nästa steg är att göra test i större skala, men också att göra studier på hudmelanom. Nu gör man det med vetskapen om att den här sortens avancerade läkemedel kan göras på sjukhuset.

– Att tillverka läkemedel baserade på celler kräver många steg med upprepade kvalitetskontroller. Det är fantastiskt att det kan göras på cell- och vävnadslabbet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, säger Lars Ny.

Christian Andersson menar också att ytterligare en vinst med att kunna framställa egna ATMP-läkemedel är för att kunna behandla vissa sjukdomar där kommersiella framtagna läkemedel saknas.

– Sjukhusets ambition är att kunna behandla patienter snabbare och i vissa fall skulle egentillverkning av ATMP vara tillämpbart, säger Christian Andersson.

Sahlgrenska Life viktigt för ATMP-läkemedel

Lars Ny och Christian Andersson menar vidare att satsningen på Sahlgrenska Life är viktig för forskning om och produktion av ATMP-läkemedel.

Med Sahlgrenska Life skapas miljöer för translationell forskning, alltså där idéer från labbet snabbare kan omvandlas till praktisk nytta i vården. En förändring är att tillverkningsenheterna slås ihop, vilket kommer betyda att det mer effektivt går att utnyttja befintliga resurser.

Att den aktuella studien visar att cellterapin är genomförbar och säker ger fler möjligheter för framtiden, vilket också är en anledning till att studien på hudmelanom ska göras.

– Den här typen av cellterapi kan bli aktuell även som behandling för andra cancerformer där spridning till levern sker. Som till exempel hudmelanom, cancer i tjocktarmen eller bukspottkörteln, säger Lars Ny.

Kompetensutveckling inom ATMP

Eftersom ATMP är ett snabbt växande område inom sjukvården ges flera möjligheter till kompetensutveckling till Sahlgrenska Universitetssjukhusets medarbetare.

Under våren erbjuds två öppna föreläsningar, dels en introduktionskurs och dels en kurs om hälsoekonomi och patient access för ATMP.

Mer information och anmälan (endast öppen för anställda inom Västra Götalandsregionen):

Öppen introduktionsutbildning ATMP

Hälsoekonomi för ATMP

Sahlgrenska Life

Sahlgrenska Life är ett verksamhetsutvecklingsprojekt som drivs av Västra Götalandsregionen och Göteborgs universitet för att skapa en världsledande translationell miljö för forskning, utbildning, vård och innovation.

Tre byggnader runt Per Dubbsgatan kommer att binda ihop akademin med hälso- och sjukvården samt tandvården. Det kommer att finnas miljöer och lokaler för forskning, verksamhet, kliniskt färdighetscentrum och utbildning.

Forskningsmiljöer kommer att vara avgörande för till exempel utvecklingen inom precisionsmedicin och ATMP och det ska också skapas utrymme för både större och mindre externa aktörer i de nya husen.

Läs mer: 10 miljoner till studie av ny metod för cellterapi | Göteborgs universitet

Läs mer: Forskarpar tar förfinad cancerbehandling hem till Göteborg | Göteborgs universitet

Text: Patrik Centerwall
Publicerad: 19 mars 2026 12:03
Uppdaterad: 19 mars 2026 16:46
Kategori: Forskning

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.