10 december, 2020
31 år efter upptäckten ska hepatit C utrotas från Sverige
Idag delas Nobelpriset ut för upptäckten av hepatit C - en upptäckt som resulterat i utvecklingen av banbrytande läkemedel. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset har hittills 1 700 patienter blivit botade från hepatit C.
Idag sprids hepatit C framför allt bland personer med intravenös droganvändning, genom delning av osterila injektionsverktyg. Sjukdomen är fortfarande vanlig bland personer som någon gång i livet injicerat droger. Bild: Panos Vasilakis.
I dag, 10 december, får Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice ta emot nobelpriset i medicin för upptäckten av hepatit C – en sjukdom som alla som fick en blodtransfusion före 1990 löpte relativt stor risk att få. Men forskarnas upptäckt av viruset som sprider sjukdomen gav snabbt nya diagnostiska metoder som gjorde det möjligt att stoppa spridning vid blodtransfusionen. Sedan 1991 testas allt donerat blod i Sverige för hepatit C för att förhindra smittöverföring.
Rune Wejstål, överläkare och docent vid Infektionsmottagningen, Sahlgrenska universitetssjukhuset minns själv när sjukhuset på 90-talet fick de första blodtesterna.
– Upptäckten var helt avgörande för att kunna ställa en säker diagnos. Innan dess famlade vi ofta i blindo. Vi visste att patienten hade förhöjda levervärden men vi kunde inte förstå vad det berodde på. Med de nya testerna kunde vi äntligen ställa en diagnos. Men vi saknade då fortfarande en bra behandling.
Fram till 2014 behandlades hepatit C med Interferon kombinerat med Ribavirin; en tuff behandling som orsakar många olika biverkningar.
– Det var långa behandlingar som pågick i runt ett år och patienterna mådde ofta dåligt under tiden. Utläkningen var också mycket lägre, bara hälften av patienterna blev botade. Men sen hände det ju väldigt mycket, berättar Rune Wejstål.
Nobelpristagarnas upptäckt blev startskottet för en utveckling som ledde till att effektiva läkemedel mot hepatit C kunde tas fram. 2014 lanserades ett nytt antiviralt läkemedel som revolutionerade vården för personer med hepatit C, eftersom de flesta nu botas efter bara åtta till tolv veckors behandling, dessutom med minimala biverkningar.
1 700 hepatit C-patienter botade
– När det första läkemedlet kom var det väldigt dyrt och vi fick endast behandla svårt sjuka patienter, de som utvecklat skrumplever eller början till. De är först de tre sista åren som vi kunnat skala upp behandlingen. Nu behandlar vi alla, säger Rune Wejstål.
– Av de 1 700 hepatit C-patienter som behandlats vid kliniken de senaste fem åren botades 97 procent efter 12 veckor. Resterande har fått en ny kur och de flesta botades då istället. Så behandlingen är mycket effektiv!
Detta är hepatit C
Hepatit C är en leverinflammation om orsakas av ett virus. Sjukdomen överförs framför allt genom blod. Sjukdomen delas in i akut och kronisk hepatit C. Omkring 25 procent av alla smittade läker ut sjukdomen av sig självt inom 6 månader utan behandling. Men hos restesterande 75 procent utvecklas sjukdomen till kronisk infektion. Kronisk hepatit C för med sig en stor risk för skrumplever och levercancer men detta tar lång tid, oftast mer än 30-40 år.
Den stora utmaningen är att fånga upp dem som är infekterade med hepatit C för att kunna behandla dem.
Idag sprids hepatit C framför allt bland personer med intravenös droganvändning, genom delning av osterila injektionsverktyg. Sjukdomen är fortfarande vanlig bland personer som någon gång i livet injicerat droger. För att minska smittspridningen är det viktigt att även behandla personer i aktivt missbruk och det har visat sig fungera bra i de flesta fall.
Traditionellt har patienter med en kronisk hepatit C-infektion följts upp på infektionsmottagningen. Idag arbetar Infektionsmottagningen och Beroendevården tillsammans på flera olika sätt för att behandla och förebygga hepatit C, bland annat genom att erbjuda behandling av hepatit C på både Substitutionsmottagningarna och Sprututbytesmottagningen.
Sprututbytesprogram minskar hepatit-C smitta
Sprututbytesprogrammet, som ger tillgång till säker injektionsutrustning, är central i arbetet för att minska risken för smittspridning och på sikt utrota sjukdomen.
– Sprututbytesprogrammet handlar om så mycket mer än att dela ut sprutor. Det är ett sätt att sänka trösklarna och göra vården mer lättillgänglig, bland annat för personer i målgruppen med kronisk hepatit som står utan behandling, berättar Frida Asteberg, sjuksköterska och sektionsledare på Sprututbytesmottagningen.
Alla som anmäler sig till sprututbytesprogrammets blir regelbundet provtagna för hepatit C. I nuläget har mottagnigningen på Östra sjukhuset 730 inskrivna patienter. Drygt 45 procent av mottagningens inskrivna patienter har en aktiv hepatit C.
– Nu när vi kan behandla aktiva missbrukare, och samtidigt erbjuda rena sprutor och nålar till dem som besöker våra sprututbytesmottagning kommer vi se en kraftig minskning av smitta och smittspridning, säger Rune Wejstål,
För någon immunitet finns inte, och inte heller något vaccin.
– De är många som har jobbat med det i många år och ingen som hittills har lyckats.