13 december, 2021

11 miljoner kronor till innovativa projekt på sjukhuset

Terese Dalåsen installerar AI-teknik för att minska fallolyckor. Carmen Ryberg stöttar föräldrar till barn med medfödda hjärtfel. Båda två har fått medel ur Innovationsfonden, som inför 2022 delar ut 11 miljoner kronor till innovationsprojekt på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Varje år avsätter hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Västra Götalandsregionen 20 miljoner kronor till utlysningen av Innovationsfonden. Pengarna kan sökas av verksamheter och medarbetare som vill utveckla, testa, utvärdera eller implementera nya innovativa tjänster, produkter, organiseringar eller metoder inom hälso- och sjukvård. Pengarna kan sökas två gånger om året, och nyligen kom besked för första ansökningsomgången inför 2022. Då stod det klart att 11 miljoner går till 21 olika projekt på Sahlgrenska Universitetssjukhuset – läs vilka i faktarutan längst ner i artikeln.

”Om vi vill gå till botten med fallskadorna behöver vi implementera teknik som gör jobbet.”

Terese Dalåsen
Terese Dalåsen.

Ett av de allra största projekten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, sett till pengapåsen, drivs av Terese Dalåsen som är biträdande verksamhetschef för Akutmedicin och geriatrik. Hon ska få förverkliga en idé hon haft länge: en digital AI-övervakning som minskar risken för allvarliga fallskador i slutenvården.

– När jag var vårdenhetschef på KAVA på Östra sjukhuset hade vi flera allvarliga incidenter där patienter föll och skadade sig illa. Fallskadorna leder till mycket onödigt lidande och dessutom höga kostnader i form av operationer och förlängd vårdtid, säger hon.

Fall – en prioriterad fråga

Sahlgrenska Universitetssjukhuset arbetar redan nu med fallprevention på många sätt. Fallriskbedömning är en enkel men effektiv åtgärd, liksom halksockar och andra hjälpmedel.

– Vi gör mycket för att förhindra fall, men vi kan och måste bli ännu bättre. Jag tror alla förstår att vi inte kan avsätta vårdpersonal som vaktar patienterna hela tiden, så om vi vill gå till botten med fallskadorna behöver vi implementera teknik som gör jobbet.

För ett år sedan började hon undersöka möjligheterna att installera teknik som varnar för fallrisk. Hon fick pengar ur Innovationsfonden för en förstudie, där hon bland annat träffade tre olika företag som kan utveckla själva tekniken. Enkelt uttryckt gäller det att välja mellan radar- och AI-teknik.

– Båda två läser av rörelser. Om en sängliggande patient lyfter huvudet från kudden en längre stund varnar den för att ett fall kan vara på gång. Om patienten är uppe och går kan den avläsa höjdskillnader. Den kan också varna om en person har varit på toaletten så länge att man kan misstänka att personen behöver hjälp. Men framför allt behöver den ju kunna varna innan fallet har skett, säger Terese Dalåsen.

Den här omgången har hon fått nästan en miljon kronor ur fonden. Pengarna ska användas till att utveckla tekniken, men också för att finansiera projektgruppen kring innovationen.

– Jag behöver IT-konsulter, jurist och flera andra kompetenser som kan bidra till att föra in innovationen på ett patientsäkert sätt. Vi i vården behöver hjälp med den biten, säger Terese Dalåsen.

”Föräldrarna ska kunna ta sig ur den akuta krisen och börja fokusera på sitt barn, knyta an och öka barnets möjlighet till en positiv utveckling. Den resan kan vara svår att göra själv.”

Carmen Ryberg
Carmen Ryberg.

I andra änden av stan, på Barnhjärtcentrum på Drottning Silvias barnsjukhus, ska psykologen Carmen Ryberg implementera sin innovation. Den bygger delvis på hennes doktorsavhandling, som handlade om hur barn med medfödda hjärtfel mår på lång sikt ur ett psykologiskt perspektiv.

– I avhandlingen kommer jag fram till att det som avgör hur väl barn med medfödda hjärtfel presterar på till exempel kognitiva tester inte främst är hur allvarligt hjärtfelet är, utan vilket stöd familjen har fått. Barn i socioekonomiskt utsatta familjer som lever under stor stress har sämre utgångsläge, säger Carmen Ryberg.

Hennes innovationsprojekt, som även det får pengar för andra året i rad, handlar därför om att införa en tidig psykosocial intervention i form av föräldrastödprogram för familjer till barn med medfödda hjärtfel. Inspirationen kommer från ett barnsjukhus på Nordirland.

– Vi skapar ett team bestående av psykolog, kurator, specialistsjuksköterska och barnkardiolog som möter familjen. Familjen får psykosocialt stöd, krissamtal, kunskap om barnets diagnos och vårdförloppet, men framför allt schemalagd tid med alla professioner i teamet, säger Carmen Ryberg.

Hennes erfarenhet är att många familjer tackar nej till psykolog- eller kuratorsamtal.

– Samtidigt är det en återkoppling jag ofta får när jag föreläser för till exempel Hjärtebarnsfonden: ”Ni frågar aldrig om vi vill ha ett ultraljud av hjärtat, men ni frågar om vi vill ha kurator- eller psykologkontakt. Ge oss det bara!” Och jag håller med. Ett av våra syften med projektet är att ge föräldrarna hjälp så tidigt som möjligt för att de ska kunna ta sig ur den akuta krisen och börja fokusera på sitt barn, knyta an och öka barnets möjlighet till en positiv utveckling. Den resan kan vara svår att göra själv.

Film och handbok viktiga delar

Tidigare i år testade Barnhjärtcentrum konceptet på tre familjer. Alla gav positiv återkoppling och barnen kommer följas i nationella register framöver. Carmen Ryberg söker också forskningsanslag för att kunna titta närmare på hur familjerna mår på lång sikt och om de tidiga insatserna hjälpte. 2022 ska interventionen erbjudas till alla familjer.

Det som framför allt har kostat pengar är att omfördela personalresurser och att ta fram informationsmaterial.

– Vi har översatt en handbok som de använde på sjukhuset i Nordirland, anpassat den till svenska förhållanden och förbättrat den tillsammans med en duktig illustratör. Den går igenom allt från familjens utmaningar och vad det innebär att få en hjärtdiagnos, till medicinska begrepp, olika faser i barns utveckling och en del psykologiska strategier. Boken är tänkt som ett stöd till familjerna under en längre tid, säger Carmen Ryberg.

Det nordirländska sjukhuset har en film där familjer berättar sina historier. I stället för att använda den har Barnhjärtcentrum spelat in en egen. Filmen och handboken ska landa i Stöd- och behandlingsplattformen på 1177 och bli tillgänglig för föräldrarna till barn med medfödda hjärtfel.

– Den nordirländska filmen var gammal och det var nästan bara mammor som pratade i den. I vår film pratar både mammor, pappor och barn i olika åldrar. Vår förhoppning är att filmen ska ge familjerna hopp: de får se pigga, aktiva barn och föräldrar som kommit ur sina kriser. Jag är stolt över den, säger Carmen Ryberg.

Hur kommer det gå för projektet när innovationspengarna är slut?

– Filmen, handboken och att utarbeta konceptet har kostat mycket. Men alla professioner som ska hjälpa familjerna finns redan på Barnhjärtcentrum, det är egentligen själva ”paketet” som är nytt. Min förhoppning är att effekterna ska vara så positiva att det inte finns någon tvekan om att vi ska fortsätta.

”Jag älskar Innovationsfonden. Alla kan söka pengar, utan att behöva vara forskare.”

Carmen Ryberg
Maria Segertoft.

Maria Segertoft är innovationscoach på Innovationsplattformen i Västra Götaland och coachar både Carmen Rydbergs och Terese Dalåsens projekt. Som innovationscoach kan hon hjälpa till under hela processen: från idé till genomförande. Ofta börjar man med en behovsanalys.

– Vi uppskattar verkligen när medarbetare kommer till oss tidigt i processen, det behöver absolut inte vara en färdig idé man har, utan kanske snarare ett behov man vill lösa, säger hon.

Man kan inleda med att ansöka om pengar ur Innovationsfonden på nivå 1: upp till 100 000 kronor. Det går till exempel att söka medel för att frigöra tid för omvärlds- och behovsanalys.

– Det är ofta väldigt svårt att få loss arbetstid till att identifiera ett problem och undersöka hur andra har löst det. Fondmedel på nivå 1 kan göra det möjligt att ta in en vikarie och frigöra lite tid, säger Maria Segertoft.

Därefter kan det vara dags att ansöka om nivå 2: fondmedel upp till 1,5 miljoner kronor. I år var det 77 projekt som ansökte om nivå 2, och 30 som fick medel.

Carmen Ryberg fick 500 000 kronor i nivå 2.

– Jag älskar Innovationsfonden. Det är så bra att alla kan söka pengar utan att behöva vara forskare, Innovationsfonden har ingenting med akademiska meriter att göra, säger hon.

Terese Dalåsen, som fick nästan 1 miljon, lovordar sin innovationscoach.

– Bara att skriva ansökan var jättesvårt för mig som inte är van. Hon har också hjälpt mig med att identifiera vilka personer jag behöver ha med mig i projektet och att ta fram en projektplan. Jag hade aldrig klarat detta utan Maria.

Dags att ansöka om nivå 1

Här kan du läsa allt om Innovationsfonden.

30 januari 2022 är sista datum för att lämna in ansökan till Innovationsfonden nivå 1: upp till 100 000 kronor. Den som behöver hjälp med ansökan får gärna kontakta Innovationsplattformen för förcoachning: innovationsplattformen@vgregion.se

Innovationsplattformens coacher kommer också ha två öppna möten där de erbjuder förcoachning. Detta gäller förstås bara medarbetare i hälso- och sjukvården. Här nedan finns Teamslänkar för den som vill dyka in i mötet.

Onsdag 2021-12-15 kl:8.30-9.30  Klicka här för att ansluta till mötet

Onsdag 2021-12-22 kl:8.30-9.30  Klicka här för att ansluta till mötet

Här är alla projekt på Sahlgrenska Universitetssjukhuset som fick nivå 2-pengar inför 2022

Distansbehandling av alkoholberoende, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 100 000 kr
Projektet handlar om att utforma ett effektivt behandlingskoncept för patienter med alkoholberoende som möjliggör att för patienterna att lämna prover och få behandlingsinsatser på distans. Detta underlättar för patienter som har svårt att komma till en mottagning exempelvis på grund av avstånd eller svårigheter att lämna arbetet eller hemmet.

Förstudie – Digitalisering av analog överrapporteringsmapp med utökade funktioner högenergitrauma pat., Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 38 400 kr
Utreda möjligheten att digitalisera befintlig överrapporteringsmapp för högenergitrauma patienter med förbättrade funktioner där medarbetare får en översyn om vart patientgruppen vårdas inom SU och övriga vårdinrättningar inom regionen.

Digital AI-övervakning för att förhindra falltrauma i slutenvård ansökan 1, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 988 960 kr
I slutenvård är fall och fallskador en utmaning, dessa patienter är sköra och sjukvårdspersonal  har inte möjligheten att ständigt närvara vid patienters sida. En lösning som kan förutspå fysiologiska förändringar och beteenden kan vara ett betydande komplement till befintliga hjälpmedel. Vi vill utvärdera produkter som använder sig av AI alt. radar-teknik.

Tidig familjeintervention för föräldrar till barn med medfött hjärtfel i Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 500 000 kr
Barnhjärtcentrum i Göteborg kommer att introducera ett stödprogram för föräldrar till barn med medfött hjärtfel. Stödprogrammet heter CHIP (Congenital Heart Intervention Program), och erbjuder tidigt psykosocialt stöd till föräldrarna för att hjälpa dem förstå och hantera de utmaningar som innebär att vara förälder till ett barn med medfött hjärtfel.

IMål – utveckling av app för unga patienter med ätstörning och deras föräldrar i familjebehandling, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 496 800 kr
I specialiserad ätstörningsbehandling ingår att patienten själv skriver dagbok över innehåll och tidpunkt för sina måltider, hur hur man mår och tänker då man äter, vilket diskuteras vid nästa samtal med behandlaren. Patienten har hittills skrivit på papper men nu är tanken att övergå till en digital dagbok, appen iMål där dokumentationen kan utvecklas.

Beslutsstöd för skräddarsydd epilepsibehandling, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 700 000 kr
Epilepsi kan behandlas med över tjugo olika läkemedel, men det är svårt att veta vilket läkemedel som passar till vilken patient. I projektet används statistik som beslutstöd för läkare och patienter, som kan se vilka läkemedel som brukar fungera för olika patientgrupper och prova läkemedel med stor chans för framgång.

Utveckling av en datorstödd automatisering, RPA, för uppföljning av patienter med aortasjukdom, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 430 000 kr
Med många fler äldreoch färre arbetande inom vården uppstår brist på kvalificerad personal. Vi vill  automatisera regelstyrda processer inom hjärtsjukvården för att ersättamanuella arbetsrutiner för rutinkontroller, vilka annars kan fortgå många år utan specifika åtgärder. Då kan mänsklig sjukvårdskompetens frigöras till de möten där den är oersättlig.

Utveckling av en robotiserad automatiseringstjänst (RPA) för patienter med amiodaronebehandling, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 500 000 kr
Vi planerar ersätta en tidskrävande manuell process för vårdpersonalen med ett datorprogram, så kallad RPA, som övertar regelstyrd kontroll av läkemedelsbehandling. Vårt mål är bibehållen vårdkvalitet, lägre kostnad, och att spara sjukvårdskompetens till de delar av vården där mänsklig kontakt är prioriterad, medan datorerna övertar rutinuppgifterna.

Utvärdering och förvaltning av den digitala hjärtskolan för personer med kranskärlssjukdom, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 700 000 kr
Syftet är utvärdera effekten av den Digitala Hjärtskolan för patienter med kranskärlssjukdom via patientenkät, intervju med vårdpersonal samt via kvalitetsregister. Vidare är målsättningen att skapa en långsiktig plan för hållbar förvaltning för den Digitala Hjärtskolan, i samverkan med förvaltningen för Stöd- och Behandling i VGR.

Nyttan av en digital applikation för personcentrerad patient kommunikation före och efter anestesi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 500 000 kr
I projektet har en applikation framarbetats och nu efter tester implementerats i verksamheten för anestesi och operation och för vidare spridning samt utveckling i verksamheterna. Syftet är att kunna erbjuda samhällsmedborgare än mer trygg sjukvård genom en säker kommunikationsväg.

COLABORORATIVA ROBOTAR i STERILTEKNIK 2.0, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 750 000 kr
Plockning av Instrument sker manuellt, det finns inget automatiserat med visuell granskning.Vi har inte kunnat identifiera några liknande exempel vare sig nationellt eller internationellt där AI och robotar utför dessa moment. Att automatisera, dvs både maskinellt syna, sortera och plocka instrument, är således ett nytt inslag inom Sterilverksamheter.

Konsolidering av ett center för 3D planering och printing inom handkirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 1000 000 kr
Handkirurger och ingenjörer på Sahlgrenska Universitetssjukhus etablerar ett centrum på sjukhuset, där kirurg och ingenjör tillsammans utför virtuell operationsplanering samt digitalt designar patientspecifika såg- och borrguider som sedan 3D-printas. Denna teknik gör det möjligt att korrigera mycket komplexa skelettdeformiteter.

Stöd och behandling vid läpp-käk-gomspalt, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 250 000 kr
Att utveckla en logopedisk plattform i stöd och behandling anpassat till barn födda med läpp-käk-gomspalt och derasvårdnadshavare medinformation samt behandlingsstöd avseende ätande, tal och språk. Plattformen kommer att öka tillgänglighet och möjliggöra mer likvärdig vård för patientgruppen.

Mobil röntgen som diagnostisk informationsöverföring vid nära vård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 1000 000 kr
En ny patientresa för sköra äldre på SÄBO som faller och har en misstänkt höftfraktur. Ett mobilt röntgenteam som snabbt är på plats i ett nära samarbete mellan kommun och region, möjliggör för patienter en direktinläggning på vårdavdelning eller att de erbjuds en fortsatt god vård i sin trygga miljö med de bästa förutsättningarna för en god återhämtning.

Patientens digitala stöd för en god strokeuppföljning, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 458 000 kr
Digital uppföljning med verktyget Strokehälsa™ via 1177 bidrar till fler får stöd efter en stroke. Strokehälsa™ innehåller frågor om hälsoproblem samt information om hur man kan få stöd. Innan bredare implementering är det nödvändigt att utvärdera om Strokehälsa™ identifierar rehabiliteringsbehov och upplevs ge vara till nytta för patienter och vårdgivare.

Uppbyggnad av en interaktiv patientcentrerad hjärtplattform i primärvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 900 000 kr
Vi vill bygga en digital interaktiv patientcentrerad hjärtplattform i primärvården. Plattformen ska främja utbildning och öka motivation till egenvård och vara interaktivt så att patienten lätt kan nå sin sjuksköterska. Plattformen ska vara tillgänglig för alla hjärtpatienter och skapa en bättre vårdkvalité och en mer jämlik vård.

Digital lösning för uppföljning av medicinändringar av psykiatriska läkemedel, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 215 000 kr
Ett utvecklingsprojekt för att testa distansuppföljning av läkemedelsjusteringar inom psykiatri. Projektet utvärderar både teknikens datasäkerhet samt patienternas egna upplevelse.

Autumn Leaves 2 – en fördjupad behovsanalys, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 400 000 kr
Autumn Leaves syftar till att reducera tidsfördröjningar och öka precisionen i den prehospitala vårdprocessen för det stora samhällsproblemet fallskador hos äldre. Snabbare handläggning med automatiskt larm och informationsöverföring från fallincident till omsorg, larmcentral och ambulans effektiviserar den medicinska handläggningen.

Hjärtbuss VGR – en innovativ vårdmodell för nära specialistvård Diarienummer: VGRINN-940614, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 620 000 kr
Hjärtbuss VGR är ett mobilt innovationskoncept av en vårdmodell för hjärtsvikt, där en sammanhållen utredning för diagnostik av hjärtsvikt skulle kunna göras på tre timmar. Vårdmodellen utgör en mobil hjärtsviktsklinik med avancerad diagnostik samt specialistsjukvård nära patientens hemmiljö. Projektet har utgått från forskningsprojektet ”Hjärtbussen”.

Utveckla metod för att skapa ortopedtekniska hjälpmedel för 3d-printing med add-on till Blender, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 350 000 kr
Undersöka om man kan använda ett add-on för att skapa ortopedtekniska hjälpmedel i Blender, en kostnadsfri, open-source mjukvara för 3D-printing. I första omgången har vi identifierat funktioner och lyckas automatisera vissa processer. Detta arbete ska fortsätta samt att vi ska undersöka möjligheterna med egentillverkning.

 

Text: Maja Larsson
Publicerad: 13 december 2021 11:06
Uppdaterad: 13 december 2021 12:51
Kategori: Nyhet

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Samltiga fält är obligatoriska.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.