10 november, 2022

Vill hitta biomarkörer och behandlingsmetoder för ADHD och smärta

Barnpsykiatrikern Sara Lundqvist ingår i en forskargrupp som undersöker sambandet mellan ADHD, smärta och inflammation. ”Det verkar finnas viktiga kopplingar, men ingen har riktigt undersökt hur kopplingarna ser ut”, säger hon.

"Jag hoppas att studien kan bidra till att vi blir bättre på att bemöta och behandla barn och ungdomar som har det tufft", säger barnpsykiatrikern Sara Lundqvist.

Hur fick ni den här idén?

– Det är välkänt att individer med ADHD har ökad risk för att få inflammatoriska sjukdomar som astma och allergier, men nästan ingen har egentligen tittat på inflammation som komponent i ADHD-problematiken. Forskargruppen jag ingår i hade en hypotes, nämligen att det finns en viktig koppling mellan smärta, inflammation och ADHD. Vi har publicerat några artiklar om den hypotesen och har nu inlett en klinisk studie på barn och unga med ADHD inom BUP, där vi tillsammans med fysioterapeuterna på samma område ska testa smärtkänslighet och ta salivprov samt faecesprov för att titta på inflammatoriska markörer.

Berätta mer – hur tror ni att sambandet ser ut?

– Vi vet att immunförsvaret på något sätt är involverat i både psykiatriska och somatiska symtom som smärta. Det finns tidigare forskning som visar att inflammatoriska markörer är ökade vid andra psykiatriska tillstånd, som depression. Det finns däremot ganska lite forskning som tittar på inflammation och ADHD, trots att vi vet att barn och unga med neuropsykiatriska svårigheter ofta har mycket smärta, och att smärta är nära kopplat till inflammation. Även omvänt är det så att många barn med kroniska smärttillstånd ofta har neuropsykiatriska svårigheter. Vi vill borra oss in och förstå detta bättre: är det den ena faktorn som orsakar den andra, är det en inflammatorisk profil eller sårbarhet vi föds med, eller hur ser det egentligen ut?

När du säger inflammation – vad menar du då?

– Då menar jag inflammatoriska markörer, som kan finnas cirkulerande i kroppen och som påverkar hjärnan. Ibland pratar man om neuroinflammation, och det är det vi är intresserade av: hur påverkar de inflammatoriska parametrarna hjärnans funktion. Det är inte samma sorts inflammation som man ser i ett sår eller i ögonen, utan en typ av inflammation som inte syns.

Vad är det för smärta barnen har?

– Vi har tittat mest på huvudvärk och magont. Magont är vanligare hos yngre barn, som inte kommit i puberteten. I puberteten handlar det snarare om huvudvärk. Detta är intressant. Både de små barnen och tonåringarna kommunicerar en diffus smärta som man inte kan se någon tydlig orsak till.

Kan det vara ett hinder för barnen, att deras smärtproblematik utreds inom somatiken?

– Det tror jag inte – redan i dag vet jag att många somatiska läkare börjar misstänka NPF vid kronisk smärtproblematik hos barn. Och även hos oss i psykiatrin är vi vana vid att barnen ofta adresserar kroppsliga tillstånd och symtom. Sambandet finns, men vår forskning kommer förhoppningsvis ge en ny förståelse för de här symtomen vi tidigare inte förstått oss på. Vi har tänkt: är det något fel med musklerna? Med huden? Kanske handlar det i själva verket om hur hjärnan tolkar och förstår smärtsignaler.

Det låter som att målet är en biomarkör för ADHD?

– Det är absolut något vi hoppas på i framtiden, och en intressant del – men ännu viktigare är att hitta nya behandlingsformer för ADHD och smärta. Vi har svårt att behandla kronisk eller diffus smärta i dag, vilket är problematiskt eftersom en stor del av barn och ungas uppväxt försvinner när de har svår smärta. Jag hoppas att studien kan bidra till att vi blir bättre på att bemöta och behandla barn och ungdomar som har det tufft.

Hur ser forskargruppen ut?

– Vi är en forskargrupp vid Göteborgs universitet som leds av en professor på Högskolan Väst. Den kliniska delen sker i samarbete mellan BUP och fysioterapin på barnsjukhuset. Vi samarbetar också med Institutionen för biomedicin eftersom det är där expertkunskap om inflammatoriska markörer finns. Jag själv är doktorand, så den här studien är en del av min avhandling.

Vad är tidsplanen?

– Vi har påbörjat datainsamlingen, som kommer pågå under 2023. Vi arbetar med att motivera barn och unga att vara med i studien, vilket inte är helt lätt. De är ju på BUP för att de har svårigheter, och det är mycket annat i livet som ska fungera. Resultat och publikation räknar vi med att ha färdigt under 2024.

Text: Maja Larsson
Publicerad: 10 november 2022 14:15
Uppdaterad: 10 november 2022 14:15
Kategori: Forskning

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.