28 september, 2021

”Vi har verkligen jagat minuter”

Sahlgrenska Universitetssjukhusets vårdkedja för akut stroke är i absolut världsklass. Resultaten är på flera områden bäst och snabbast i Sverige.

Bilden till vänster visar flödet i hjärnans blodkärl innan blodproppen tagits bort med trombektomi - bilden till höger visar efter. Sahlgrenska Universitetssjukhuset gör flest trombektomier i Sverige, och dessutom på kortast tid.

Alexandros Rentzos.

Var 17:e minut drabbas någon människa i Sverige av en stroke, det vill säga en blodpropp eller blödning i hjärnan. Symtomen är oftast tydliga och akuta: personen får domningar eller förlamningar i kroppen, oftast i ena kroppshalvan. Han eller hon kan få yrsel och problem med att prata och röra sig. En del får plötslig, svår huvudvärk. Den som ser någon få symtom på stroke ska omedelbart ringa 112 och den drabbade behöver akut sjukhusvård; proppen eller blödningen leder till syrebrist i hjärnan och skador till följd av syrebristen kan uppstå väldigt snabbt. En timmes fördröjning av trombektomi kan leda till att effekten av behandlingen halveras. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som är hela Västra Götalandsregionens centrum för stroke, fungerar denna akuta strokevård exceptionellt bra: på flera områden bäst i Sverige.

– Det är ingen överdrift. Man ska också veta att Sveriges strokevård ligger bra till i världen, säger Alexandros Rentzos, som är överläkare i neuroradiologi och neurointervention.

Först i världen

1994 gjorde överläkaren Gunnar Wikholm världens första trombektomi, och den utfördes på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Trombektomi är en behandling där neurointerventionsläkare går in med en kateter i ljumsken och drar ut blodproppar ur hjärnans blodkärl med olika verktyg. När Alexandros Rentzos började på sjukhuset 2009 kunde handläggningen och ingreppet ta 4-5 timmar och det fanns inte riktigt rutiner för när man skulle utföra dem. Tio år tidigare hade svenska sjukhus infört en annan behandling, trombolys, som innebär att man ger patienten propplösande läkemedel. Innan dess fanns det ingen akut behandling av stroke.

Annika Nordanstig.

– Patienterna fick strukturerat teamomhändertagande på strokeenhet, vilket har stor betydelse eftersom det leder till minskade handikapp och ökad överlevnad. Men just den akuta behandlingen var otillräcklig. Nu har vi trombolys och trombektomi, som båda har god effekt men lite olika beroende på var propparna sitter, i vilka kärl. För båda dessa behandlingar är tiden avgörande: ju snabbare proppen försvinner, desto högre sannolikhet har patienten att bli återställd och kunna återgå till ett självständigt liv, säger Annika Nordanstig, överläkare i neurologi.

Rapporter visar fina resultat

Svenska strokepatienter följs upp noga i olika register, bland annat Riksstroke. Tidigare i år kom rapporter som visade att Sahlgrenska Universitetssjukhuset ligger bra till i landet när det gäller både hur hög andel av patienterna som vårdas på stroke- eller IVA-avdelning och tiden det tar från patientens entré på sjukhuset till att trombolysnålen sitter i armen – 20 minuter under år 2020, vilket är världsklass. Första veckan i september i år kom ytterligare en rapport, EVAS-rapporten, som fokuserar mer på trombektomier.

Siffrorna från EVAS-registret visar bland annat att Sahlgrenska Universitetssjukhuset är det strokecenter som gör flest trombektomier i Sverige – 299 stycken under förra året, vilket innebär att ungefär en tiondel av strokepatienterna behandlas med trombektomi. SU är också det center som har bäst behandlingsresultat, med 94 procent framgångsrika trombektomier.

Inte nog med det är SU snabbast. Strokepatienter behöver komma till röntgen så fort de kommer till sjukhuset för att göra datortomografi av hjärnan. Den färden gör Sahlgrenskapatienterna på i snitt 6 minuter. Från röntgen går färden till angiolabbet, där ingreppen sker. Även på plats i labbet är Sahlgrenska snabbast: tiden från ankomst till angiolabb till kärlpunktion är bara 13 minuter. Inget annat center i Sverige ligger under 20 minuter. Även för själva ingreppet är Sahlgrenska Universitetssjukhuset snabbast med sina 28 minuter.

Välstrukturerat lagarbete

Åsa Lundin.

De senaste åren har alla som arbetar med akut stroke på Sahlgrenska Universitetssjukhuset gjort ett stort arbete kring ledtiderna, det vill säga de tider olika moment i behandlingen tar. Ambulansen lämnar till exempel inte de akuta patienterna på akuten längre, utan direkt på röntgen där personalen redan är förberedd. Så fort ett strokelarm går springer en larmsjuksköterska från strokeavdelningen till röntgen, utrustad med läkemedel för att snabbt kunna ge trombolys. Larmsjuksköterskan Åsa Lundin berättar om sin roll, som till stor del går ut på att låta andra arbeta ostört:

– Vi är snabbt på plats och påbörjar behandlingen. Sedan kör vi vidare patienten genom huset, drar över patienten till röntgenbordet, tar av kläder och så vidare för att förbereda inför ingreppet medan andra professioner förbereder sina delar.

På röntgen träffas röntgenläkare och neurolog för att samtala med varandra direkt om var proppen sitter och hur den ska behandlas. Om patienten ska göra trombektomi arbetar neurointerventionspersonalen och narkospersonalen parallellt, vilket har motat ner förberedelsetiderna i angiolabbet till tidigare nämnda 13 minuter.

– Förberedelserna är oerhört viktiga, men de måste gå snabbt. Vi har ofta ett färdigddukat bord med ett grundutbud av redskap som står färdigt redan innan larmet kommer. Genom åren har jag lärt mig att många läkare vill arbeta med de redskap de själv föredrar, men här har de enats kring ett standardutbud, vi vill inte förlora allt för mycket tid genom individuella önskemål. Eftersom vi neurointerventionssjuksköterskor är tränade i att titta på bilderna i salen och förstå ingreppet vet vi ofta vad läkaren eventuellt vill komplettera med, förklarar neurointerventionssjuksköterskan Ebba Larsson.

Ebba Larsson.

Hela handläggningen tar en timme från patientens ankomst till färdigt ingrepp – en enorm skillnad mot 2009 när den tog 4-5 timmar. Alla moment tränas noggrant varje år med hjälp av Simulatorcentrum, Östra sjukhuset. Simuleringen säkerställer också att ny personal får introduktion och träning i det akuta strokeflödet.

– Vi har verkligen jagat minuter, och det har varit ett väldigt tillfredsställande arbete. Att hela tiden hitta förbättringspotential har gjort alla mer alerta, mer på tå, och fokuserade på att hjälpa patienten snabbt, säger Alexandros Rentzos.

Att saker går snabbt betyder inte att de görs hafsigt. All personal i vårdkedjan har utbildats och de läkare som först tar emot patienterna har tagit ett särskilt ”trombolyskörkort”, som ett sätt att säkra att alla har kunskap om patientens resa. Och förbättringsarbetet pågår hela tiden. Till exempel har 12 ambulanser i Västra Götalandsregionen utrustats med videokameror som gör att neurologen kan titta på patienten redan i ambulansen och ta ställning till om patienten kan gynnas av en trombektomi eller inte. Det beslutet gör i sin tur att förberelserna på sjukhuset kan börja medan patienten fortfarande är i ambulansen.

– En timmes fördröjning av trombektomi leder till att effekten av behandlingen halveras. I praktiken kan det innebära att snabbare behandling gör att en patient slipper få en kvarstående språkstörning eller förlamning. Det i sin tur ökar sannolikheten för att patienten ska kunna återgå till sitt hem i stället för ett särskilt boende, säger Annika Nordanstig.

Fakta: Ledtider för trombektomier i Sverige

Trombektomier görs vid sex center i Sverige: Akademiska sjukhuset i Uppsala, Skånes Universitetssjukhus i Lund, Karolinska Universitetssjukhuset, Norrlands Universitetssjukhus Umeå samt Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Här följer några exempel på moment där Sahlgrenska Universitetssjukhuset ligger bättre till än genomsnittet eller bäst av alla.

  • Tid från sjukhusankomst till röntgen: Sahlgrenska Universitetssjukhuset 6 minuter, median bland samtliga center 8 minuter
  • Tid från sjukhusankomst till kärnpunktion: Sahlgrenska Universitetssjukhuset 30 minuter, median bland samtliga center 41 minuter
  • Ankomst angiolabb till kärlpunktion: Sahlgrenska Universitetssjukhuset 13 minuter, median bland samtliga center 20 minuter
  • Kärlpunktion till slutresultat: Sahlgrenska Universitetssjukhuset 28 minuter, median bland samtliga center 41 minuter

Källa: EVAS årsrapport 2020

Text: Maja Larsson
Publicerad: 28 september 2021 09:00
Uppdaterad: 01 oktober 2021 10:26
Kategori: Nyhet

Senaste kommentarer

Walid alzbeidi skriver:

Bästa personal, bästa läkare i hela världen
Stor tack alla

Marie Jensen skriver:

Min man fick en hjärnblödning 2005 och jag kan inte annat än hålla med om att det var en behandling i världsklass! Tack för att ni räddade livet på honom så att jag och vår då 2-åriga dotter fick ha honom kvar i vårat liv🌸

Viola Hill skriver:

Jag som Röntgensköterska var med om uppstarten av ”rädda hjärnan”. Alla inblandade specialitéer var så engagerade i detta. Kändes så kul att vara en liten länk i detta.

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Samltiga fält är obligatoriska.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.