Universitetssjukhusens särskilda roll för robust sjukvård i Nato

Sjukhusdirektör Boubou Hallberg inledde seminariet med att prata om det robusta universitetssjukhuset och vad det innebär.

– Vi förstod redan före Natointrädet att det kommer att ställa andra krav på oss och vi att vi behöver utöka vår förmåga att samverka med Försvarsmakten. Det som är nytt efter inträdet i Nato är värdlandsprincipen och kravet att kunna hantera masskadeutfall, sade Boubou Hallberg.

Boubou Hallberg berättade också om det ökade intresset kring universitetssjukhusen och hur man ska bedriva vård i samverkan med andra i Nato. Ett exempel var när ett brittiskt hangarfartyg besökte Göteborg och britterna ville veta hur universitetssjukhuset fungerar och hur vår beredskap såg ut.

En annan fråga som lyftes under seminariet var att alla närmare 17 000 medarbetare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset är krigsplacerade och vad det innebär.

– När vi satsar på kompetensutveckling, hur stor del ska då gå till beredskapsområdet? Det är något vi behöver arbeta med. Vi behöver förstå förväntan på oss som universitetssjukhus från myndigheter som Socialstyrelsen, MSB och Försvarsmakten, sade Boubou Hallberg.

Hur förbereder vi oss för en situation där ett av våra sjukhus är utslaget?

Claes Ivgren, generalläkare vid Försvarsmakten, lyfte att Försvarsmakten bara kommer kunna lösa det absolut akuta och nödvändiga i en kris, sedan är man beroende av det civila samhällets förmågor. Och då är det bra att bredda medarbetarnas kompetens på ett universitetssjukhus.

Återkommande var frågan hur universitetssjukhuset ska agera under krig eller annan större kris.

– Hur förbereder vi oss för en situation där ett av våra sjukhus är utslaget, och vi behöver bedriva vår vård någon annanstans? undrade Boubou Hallberg.

Taha Alexandersson, krisberedskapschef för Socialstyrelsen nämnde vikten av att bygga in det robusta i vardagen, för det gör oss bättre rustade för en krigssituation.

– Jag är glad att frågorna lyfts om universitetssjukhusens roll. Det gör att vi förstår vad sjukhusen behöver. Socialstyrelsen har tagit fram ett prioriterings- och ransoneringsstöd för vården, exempelvis kring hur vården ska bedrivas i skyddade utrymmen, sade Taha Alexandersson.

Yohan Robinson, centrumföreståndare, Centrum för katastrofmedicin, Göteborgs universitet, lyfte vikten av att utbilda i katastrofmedicin och som exempel på det Sahlgrenska Universitetssjukhusets satsning på att utbilda läkare i beredskap- och katastrofmedicin.

– Vi inom civilsamhället behöver förbereda oss, beredskapsnivån behöver höjas hos oss alla anställda. Då kan vi verkligen utnyttja universitetssjukhusens förmåga att ta fram ny kunskap för samhället i stort i Sverige, sade Boubou Hallberg.